Smålänningar

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Smålänningar
GenreKomedi
RegissörGösta Rodin
ManusGösta Rodin, Torsten Lundqvist
SkådespelareSigurd Wallén,
Sture Lagerwall,
Thor Modéen,
Sickan Carlsson m.fl.
OriginalmusikErnfrid Ahlin
ProduktionsbolagTriangelfilm
Premiär1935
Speltid101 minuter
LandSverige
SpråkSvenska
IMDb SFDb

Smålänningar är en svensk komedifilm från 1935 i regi av Gösta Rodin.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Den inledande scenen visar hur Napoleon förgäves försöker sälja ett parti halmhattar till den gnidne "Hatt-Johan". Denne påpekar att vi inte är på kontinenten och att halmhattar inte varit någon stor artikel här i Värnamo. Därpå får vi se den unge Gustav Söderlund som håller på att pröva med att starta en bårmotor ute på ån. Han sliter men motorn vill inte starta vilket observeras av den unga Inga Blomgren, dotter till en motorfabriksdirektör, som ror förbi. Hon föreslår först att han kanske borde ge lite mindre gas, och när de börjat munhuggas påpekar hon lite gäcksamt att han nog borde köpa ett par åror istället.

Inga frågar sin tant vem den unge mannen är och får svaret att det är Gustav Söderlund, ”Värnamos Edison, gubevars”. Hatt-Johan kommer på besök till hennes far i sällskap med ingenjör Gille. Det framgår att Gustav ännu inte vill demonstrera sin nya båtmotor eftersom den ännu inte är klar och att hans farfar, som äger en mindre fabrik, är skyldig "Hatt-Johan" pengar. Gustav är inställd på att den här affären skall man behålla för sig själv. Man skall skapa en småländsk småindustri för att ta död på arbetslösheten. Men man har problemet med att man fått sätta allt i pant till "Hatt-Johan".

Gille avslöjar för "Hatt-Johan" att Gustavs idé är genial men han kan aldrig exploatera motorn. Det är vissa saker som måste klaras ut men sedan kan det bli en världsaffär. "Hatt-Johan" tycker att Gustav är lokalpatriotisk och högfärdig. Han avslöjar nu också att när gubben Söderlund kommer för att omsätta lånet så skall han säga blankt nej. Sedan skall han och Gille ta hand om hela affären själv eftersom han har fått patenthandlingarna som säkerhet.

Nu kommer Gustavs far, Gustav Adolf, hem från USA där han vistats under en tid. Här hemma har man tolkat hans brev så att man trott att han blivit miljonär därborta. Men så är inte fallet vilket han avslöjar vid hemkomsten. Man skär inte guld med täljknivar därborta utan man får vara glad om man kommer hem med livet i behåll säger han. När man frågar varför han kommit hem, svarar han hemlängtan, men det begriper man inte förrän man varit borta några år. Var man har sina fötter i världen så har man hjärtat hemma i Småland säger han. Man tycker att det är lite penibelt att han inte är miljonär eftersom hela staden tror det. Han beslutar sig därför att låtsas att han är det.

Följaktligen kan Gustav Adolf använda sin skenbara förmögenhet för att ställa upp som borgensman för att rädda en tändsticksfabrik som hotas av nedläggning. Han skall ordna en bytesaffär med hjälp av en direktör Berggren så att fabriken kan bli av med sitt lager. Det telegram från Berggren som behövs för att bekräfta affären uteblir sedan och Gustav Adolf måste motvilligt ljuga för att hålla skenet uppe. Så småningom kommer telegrammet men Gustav Adolf och Napoleon måste åka till Stockholm för att övervaka att affären går i lås.

Samtidigt söker Gustav upp fabrikör Söderlund i Stockholm vilken säger nej till Gustavs uppfinning. Hans pappa och hans kompanjon Napoleon skall inte lura honom på pengar bara för att kunna lösa lånet till "Hatt-Johan". På vägen ut möter han Inga, som han inte vet är Söderlunds dotter. Hon lurar honom tro att hon är på väg att söka plats och han hoppas att hon skall ha bättre lycka än han. De stämmer möte med varandra vid Blockhusudden. När Gustav sedan frågar en anställd hos Söderlund om fabrikören har några barn, får ha reda på att han har en dotter. Gunnar ler hemlighetsfullt och införstående.

Gustav Adolf som bildat aktiebolag ordnar nu fram detaljer för att göra klar Gustavs båtmotor och man beslutar att Gustav skall ställa upp i Mälaren runt loppet. Gustav Adolf och Napoleon som samtidigt förgäves försöker få tag i Bergren för att få de pengar de skulle få på tändsticksfabriksaffären, måste nu försöka skrapa ihop pengar på egen hand. Detta gör de som gatuförsäljare av bl a frukt med varierande resultat. Det börjar ser mörkt ut för dem, båtloppet blir uppskjutet och lånet till "Hatt-Johan" håller på att förfalla. Plötsligt vänder det och lyckans sol börjar skina både bildligen och bokstavligen. De blir av med sin tidigare osäljbara frukt och av en slump råkar de på Berggren och kan få sina pengar.

Gustav kan nu arbeta vidare med fullborda sin motor. Han kommer underfund om vad det var för fel i början, något som han pratar om med Inga som han börjat umgås med mer och mer. Så kommer dagen för Mälaren runt loppet. Gustav som är den ende med en svenskbyggd motor blir intervjuad av Sven Jerring före loppet och Inga ger honom ett par miniatyråror som maskot. Striden kommer att stå mellan Gustav och Gille med sin amerikanska Okej-motor. Efter diverse raffel står Gustav till sist som segrare och Blomgren blir intresserad av affär. Man säger åt Blomgren att åka till Värnamo och göra upp affären där och då vill han avstå. Men Inga säger att man skall ses där - på hembygdsfesten. När denna infaller så finns Inga där i sällskap med sin far. Närmast genom en kupp presenterar Gustav Blomgren för menigheten som en gammal vän till Småland. Så blir det Blomgren som får hålla ett hyllningstal och prisa den småländska ”idogheten, segheten, uthålligheten, envisheten och företagsamheten, framförallt företagsamheten.” Slutligen utbringar han ett fyrfaldigt leve för Småland och Sverige.

Om filmen[redigera | redigera wikitext]

Hela delintrigen med uppfinnandet av en revolutionerande båtmotor och motorbåtstävlingen blev senare tydligt parodierad i filmen Pensionat Paradiset.

Rollista i urval[redigera | redigera wikitext]

Musik i filmen[redigera | redigera wikitext]

DVD[redigera | redigera wikitext]

Filmen finns utgiven på DVD.