Sickan Carlsson
| Sickan Carlsson | |
Sickan Carlsson 1965.
|
|
| Född | Sickan Anna-Greta Carlsson 12 augusti 1915 Katarina församling, Södermalm, Stockholm, Sverige |
|---|---|
| Död | 2 november 2011 (96 år) Högalids församling, Södermalm, Stockholm, Sverige |
| Nationalitet | Svensk |
| Yrke/uppdrag | Skådespelare, sångerska |
| År som aktiv | 1932—1992 |
| Make | Gösta Reuter (1939–1945) Åke Rapp (1945–1957) Sölve Adamsson (1958–1987) |
| Barn | 1 dotter[1] |
| Utmärkelser | Hedersguldbagge 2005 |
Sickan Anna-Greta Carlsson Adamsson[2], född Carlsson 12 augusti 1915 i Katarina församling, Stockholm, död 2 november 2011 i Högalids församling, Stockholm, var en svensk skådespelare och sångerska.
Innehåll
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Uppväxt[redigera | redigera wikitext]
Carlsson var dotter till typografen Witus Carlsson och affärsexpediten Siri Lindblom. Hon var det enda barnet och växte upp på Södermalm och Östermalm i Stockholm. Sitt förnamn Sickan fick hon efter sin fars favoritskådespelare Sickan Castegren. Som ung hjälpte hon till i sin fasters mjölkaffär i Gamla stan.[3]
I tioårsåldern framträdde Carlsson för första gången i radio. Tillsammans med väninnan Birgit Tengroth sjöng hon Alice Tegnérs visa "Blåsippor" i radioprogrammet Barnens brevlåda som leddes av Sven Jerring.[4] På hösten 1930 medverkade hon första gången i Typografförbundets amatörrevy Typernas revy på Gröna Lund. Där blev hon tillfrågad av Södra teaterns chef Björn Hodell om hon ville medverka i teaterns revy samma höst men Carlssons mor sade nej eftersom hennes dotter fortfarande gick i skolan. Carlsson medverkade även i fackföreningens revy följande höst och blev då uppringd av chefen för IRE-film, Olof Thiel, som bad henne komma och provspela för huvudrollen i En stulen vals (1932). Huvudrollen gick dock till Aino Taube men Carlsson fick istället en biroll i filmen.[5]
Karriär[redigera | redigera wikitext]
Vid 16 års ålder slutade Carlsson skolan och efter ett kort gästspel på Naima Wifstrands teater på Vattugatan började hon på Södra teatern i oktober 1932. Hennes första pjäs var lustspelet Vi som går köksvägen mot Thor Modéen och Birgit Chenon. Därefter medverkade hon i Södrans nyårsrevy 1933, Ett leende år. I februari 1933 skrev hon ett treårigt elevkontrakt med Svensk Filmindustri. Hennes första film för SF var Kära släkten (1933) med Gösta Ekman och Tutta Rolf. Med dubbla engagemang fick hon spela in film på dagarna och spela revy på kvällarna.[6]
På hösten 1935 fick hon engagemang för att turnera med det franska lustspelet Kokottskolan med Karl Gerhard och Zarah Leander och medverkade också i Karl Gerhards nyårsrevy för 1936, Köpmännen i Nordens Venedig på Folkan.[7] Hon medverkade därefter i en eller två Karl Gerhard-revyer varje år förutom flera filminspelningar om året.
Under 1940-talet var hon en ofta anlitad filmskådespelare, under kontrakt hos Svensk Filmindustri. I filmer av det lättare slaget hade hon ofta motspelare som Thor Modéen eller Åke Söderblom.
År 1945 gjorde hon sin första film med Schamyl Bauman som regissör. Under tio års tid gjorde de åtta filmer, filmer som slog kassarekord. Sickan Carlsson var den stora stjärnan och fick 20 000 kronor i gage per film. I deras andra film tillsammans, Skolka skolan (1949) spelade hon en 19-årig skolflicka fast hon själv då var 34 år.[8]
I början av 1950-talet började Carlsson medverka i radioprogrammet Dagens revy, en revy som sändes varje vecka och som skrevs av Gösta Bernhard och Stig Bergendorff.[9] Under 1950-talet medverkade hon tillsammans med Kar de Mumma i radioprogrammet Sickan och Kar de Mumma som sändes varje vecka.[10]
I mitten av 1950-talet tog Hasse Ekman över efter Schamyl Bauman och det blev en handfull filmer däribland Sjunde himlen (1956), Med glorian på sned (1957) och Fröken Chic (1959). När Ingmar Bergman 1958 hade frågat henne om hon ville tjänstgöra vid Malmö Stadsteater tackade hon nej. I Alf Kjellins Lustgården (1961) – med manus av Ingmar Bergman – fick hon en mer dramatisk roll som den ogifta servitrisen Fanny, vars dotter spelades av Bibi Andersson.[11] Lustgården blev hennes sista stora roll. Under 1961–1963 spelade hon teater på Intiman i Stockholm med Hasse Ekman som regissör och 1967 och 1968 medverkade hon i Kar de Mumma-revyn på Folkan.[12] Hennes sista långfilm var Charlotte Löwensköld (1979), där hon spelade en dramatisk roll som prostinna.
Sickan lanserade många filmmelodier som gavs ut på skivor, bland annat Löjtnantshjärtan, Jag ska sjunga för dig och hennes signaturmelodi Jag är så glittrande glad.
I början av 1990-talet medverkade hon i tv-serien Kusiner i kubik och gjorde framträdanden för pensionärsföreningar tillsammans med Annalisa Ericson. För sin filmkarriär erhöll hon 2005 en hedersguldbagge.[13]
Privatliv[redigera | redigera wikitext]
I september 1939 gifte sig Carlsson med skeppsredaren Gösta Reuter i Engelbrektskyrkan i Stockholm. Året efter föddes dottern Ingegerd. Äktenskapet upplöstes och 1945 gifte hon sig med biodirektören Åke Rapp (1914–1993). År 1957 skilde paret sig. År 1958 gifte hon sig med direktör Sölve Adamsson,[14] och förblev gift till makens bortgång 1987. År 2011 avled hon på Borgarhemmet på Södermalm i Stockholm.[15] Sickan Carlsson är begravd på Bromma kyrkogård i Stockholms län.[16]
Filmografi[redigera | redigera wikitext]
- 1932 – En stulen vals
- 1932 – Jag gifta mig – aldrig
- 1933 – Kära släkten
- 1934 – Simon i Backabo
- 1934 – Sången till henne
- 1935 – Kärlek efter noter
- 1935 – Smålänningar
- 1937 – Klart till drabbning
- 1937 – O, en så'n natt!
- 1937 – Ryska snuvan
- 1938 – Bara en trumpetare
- 1938 – Blixt och dunder
- 1939 – Rena rama sanningen
- 1939 – Åh, en så'n grabb
- 1939 – Landstormens lilla Lotta
- 1940 – Gentleman att hyra
- 1941 – I natt – eller aldrig
- 1941 – Landstormens lilla argbigga
- 1942 – Löjtnantshjärtan
- 1942 – Flickan i fönstret mitt emot
- 1942 – Djurgårdsmässan
- 1943 – En flicka för mej
- 1943 – Djurgårdsmässan
- 1944 – Gröna hissen
- 1944 – Hans officiella fästmö
- 1945 – Flickorna i Småland
- 1946 – Det glada kalaset
- 1947 – Bröllopsnatten
- 1947 – Pappa sökes
- 1948 – Livet på Forsbyholm
- 1949 – Jungfrun på Jungfrusund
- 1949 – Skolka skolan
- 1950 – Min syster och jag
- 1950 – Frökens första barn
- 1951 – Puck heter jag
- 1952 – En fästman i taget
- 1952 – Klasskamrater
- 1952 – Kronans glada gossar
- 1952 – Klackarna i taket
- 1954 – Dans på rosor
- 1955 – Älskling på vågen
- 1956 – Sjunde himlen
- 1957 – Med glorian på sned
- 1958 – Du är mitt äventyr
- 1959 – Fröken Chic
- 1959 – Himmel och pannkaka
- 1961 – Lustgården
- 1965 – Niklasons (TV-serie)
- 1972 – Anderssonskans Kalle
- 1973 – Bröllopet
- 1973 – Anderssonskans Kalle i busform
- 1979 – Charlotte Löwensköld
- 1981 – Pappa och himlen
- 1982 – Strul
- 1983 – Öbergs på Lillöga (TV-serie)
- 1992 – Kusiner i kubik (TV-serie)
Teater[redigera | redigera wikitext]
Roller[redigera | redigera wikitext]
Radioteater[redigera | redigera wikitext]
Roller[redigera | redigera wikitext]
| År | Roll | Produktion | Regi |
|---|---|---|---|
| 1942 | Medverkande | Upp till kamp, flickor, kabaret[27] | |
| 1943 | Oss flickor emellan Georg Eliasson[28] |
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Wigardt, Gaby (2 november 2011). ”Sickan Carlsson har avlidit”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/sickan-carlsson-har-avlidit_6604494.svd. Läst 2 november 2011.
- ^ I många uppslagsverk, inklusive Myggans nöjeslexikon uppges felaktigt att Sickan skulle vara ett artistnamn. I förteckningen över födda 1915 i Katarina församling står nämligen Sickan Anna-Greta.
- ^ Carlsson (1977), s. 9–14.
- ^ Carlsson (1977), s. 34–36.
- ^ Carlsson (1977), s. 51–57.
- ^ Carlsson (1977), s. 69–78.
- ^ Carlsson (1977), s. 95–98.
- ^ Carlsson (1977), s. 156.
- ^ Carlsson (1977), s. 128.
- ^ Carlsson (1977), s. 220.
- ^ Carlsson (1977), s., 229–231.
- ^ Carlsson (1977).
- ^ ”Sickan Carlsson död”. Sveriges Radio. 2 november 2011. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=4779362. Läst 2 november 2011.
- ^ Carlsson (1977), s. 188–204.
- ^ Rundkvist, Fredrik; Bergfeldt, Carina (2 november 2011). ”Sickan Carlsson har avlidit”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13877760.ab. Läst 2 november 2011.
- ^ Hitta graven
- ^ Oscar Rydqvist (22 oktober 1933). ”'Lyckliga Jönsson' på Södran”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-10-22/287/16. Läst 5 januari 2016.
- ^ ”Södrans höstpjäs”. Dagens Nyheter: s. 12. 24 september 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-09-24/259/12. Läst 17 december 2015.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 22. 21 december 1934. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1934-12-21/347/22. Läst 12 juni 2016.
- ^ Bo Bergman (7 september 1935). ”Svensk urpremiär på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-09-07/243/11. Läst 27 augusti 2015.
- ^ Erik Nyblom (2 januari 1936). ”Karl-Gerhard i gala”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-01-02/1/18. Läst 28 december 2015.
- ^ ”Karl-Gerhard i sitt nya Vershus”. Dagens Nyheter: s. 14. 2 januari 1937. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-01-02/1/14. Läst 9 januari 2016.
- ^ ”En förtjusande fröken”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14103&pos=438. Läst 4 maj 2016.
- ^ ”Gröna hissen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14102&pos=448. Läst 5 maj 2016.
- ^ Jan Olof Olsson (19 februari 1949). ”Teater Musik Film: 'Kiki' på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1949-02-19/48/7. Läst 16 april 2016.
- ^ ”Hasse Ekmans tre roller i 'Gungstolen' på Intiman”. Dagens Nyheter: s. 12. 11 november 1961. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-11-11/306/12. Läst 22 augusti 2015.
- ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 20. 14 februari 1942. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-02-14/43/20. Läst 30 januari 2016.
- ^ Barbro Alving (21 februari 1943). ”Lördagskvällen”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-02-21/50/12. Läst 2 februari 2016.
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Carlsson, Sickan; Nyman, Anna (1977). Sickan: minnen berättade för Anna Nyman. Stockholm: Bonnier. Libris 7145380. ISBN 91-0-041937-0 (inb.)
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Sickan Carlsson.
-
Wikiquote har citat av eller om Sickan Carlsson.
- Sickan Carlsson på Internet Movie Database (engelska)
- Sickan Carlsson på Svensk Filmdatabas
Wikimedia Commons har media som rör 
Wikiquote har citat av eller om 
