Sickan Carlsson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sickan Carlsson
Sickan Carlsson 1965.
Född Sickan Anna-Greta Carlsson
12 augusti 1915
Katarina församling, Södermalm, Stockholm, Sverige
Död 2 november 2011 (96 år)
Högalids församling, Södermalm, Stockholm, Sverige
Nationalitet Svensk
Yrke/uppdrag Skådespelare, sångerska
År som aktiv 1932—1992
Make Gösta Reuter (1939–1945)
Åke Rapp (1945–1957)
Sölve Adamsson (1958–1987)
Barn 1 dotter[1]
Utmärkelser Hedersguldbagge 2005

Sickan Anna-Greta Carlsson Adamsson[2], född Carlsson 12 augusti 1915 i Katarina församling, Stockholm, död 2 november 2011 i Högalids församling, Stockholm, var en svensk skådespelare och sångerska.

Uppväxt[redigera | redigera wikitext]

Carlsson var dotter till typografen Witus Carlsson och affärsexpediten Siri Lindblom. Hon var det enda barnet och växte upp på Södermalm och Östermalm i Stockholm. Sitt förnamn Sickan fick hon efter sin fars favoritskådespelare Sickan Castegren. Som ung hjälpte hon till i sin fasters mjölkaffär i Gamla stan.[3]

I tioårsåldern framträdde Carlsson för första gången i radio. Tillsammans med väninnan Birgit Tengroth sjöng hon Alice Tegnérs visa "Blåsippor" i radioprogrammet Barnens brevlåda som leddes av Sven Jerring.[4] På hösten 1930 medverkade hon första gången i Typografförbundets amatörrevy Typernas revyGröna Lund. Där blev hon tillfrågad av Södra teaterns chef Björn Hodell om hon ville medverka i teaterns revy samma höst men Carlssons mor sade nej eftersom hennes dotter fortfarande gick i skolan. Carlsson medverkade även i fackföreningens revy följande höst och blev då uppringd av chefen för IRE-film, Olof Thiel, som bad henne komma och provspela för huvudrollen i En stulen vals (1932). Huvudrollen gick dock till Aino Taube men Carlsson fick istället en biroll i filmen.[5]

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Vid 16 års ålder slutade Carlsson skolan och efter ett kort gästspel på Naima Wifstrands teater på Vattugatan började hon på Södra teatern i oktober 1932. Hennes första pjäs var lustspelet Vi som går köksvägen mot Thor Modéen och Birgit Chenon. Därefter medverkade hon i Södrans nyårsrevy 1933, Ett leende år. I februari 1933 skrev hon ett treårigt elevkontrakt med Svensk Filmindustri. Hennes första film för SF var Kära släkten (1933) med Gösta Ekman och Tutta Rolf. Med dubbla engagemang fick hon spela in film på dagarna och spela revy på kvällarna.[6]

På hösten 1935 fick hon engagemang för att turnera med det franska lustspelet Kokottskolan med Karl Gerhard och Zarah Leander och medverkade också i Karl Gerhards nyårsrevy för 1936, Köpmännen i Nordens VenedigFolkan.[7] Hon medverkade därefter i en eller två Karl Gerhard-revyer varje år förutom flera filminspelningar om året.

Under 1940-talet var hon en ofta anlitad filmskådespelare, under kontrakt hos Svensk Filmindustri. I filmer av det lättare slaget hade hon ofta motspelare som Thor Modéen eller Åke Söderblom.

År 1945 gjorde hon sin första film med Schamyl Bauman som regissör. Under tio års tid gjorde de åtta filmer, filmer som slog kassarekord. Sickan Carlsson var den stora stjärnan och fick 20 000 kronor i gage per film. I deras andra film tillsammans, Skolka skolan (1949) spelade hon en 19-årig skolflicka fast hon själv då var 34 år.[8]

Sickan Carlsson i början av 1930-talet.

I början av 1950-talet började Carlsson medverka i radioprogrammet Dagens revy, en revy som sändes varje vecka och som skrevs av Gösta Bernhard och Stig Bergendorff.[9] Under 1950-talet medverkade hon tillsammans med Kar de Mumma i radioprogrammet Sickan och Kar de Mumma som sändes varje vecka.[10]

I mitten av 1950-talet tog Hasse Ekman över efter Schamyl Bauman och det blev en handfull filmer däribland Sjunde himlen (1956), Med glorian på sned (1957) och Fröken Chic (1959). När Ingmar Bergman 1958 hade frågat henne om hon ville tjänstgöra vid Malmö Stadsteater tackade hon nej. I Alf Kjellins Lustgården (1961) – med manus av Ingmar Bergman – fick hon en mer dramatisk roll som den ogifta servitrisen Fanny, vars dotter spelades av Bibi Andersson.[11] Lustgården blev hennes sista stora roll. Under 1961–1963 spelade hon teater på Intima teatern i Stockholm med Hasse Ekman som regissör och 1967 och 1968 medverkade hon i Kar de Mumma-revyn på Folkan.[12] Hennes sista långfilm var Charlotte Löwensköld (1979), där hon spelade en dramatisk roll som prostinna.

Sickan lanserade många filmmelodier som gavs ut på skivor, bland annat Löjtnantshjärtan, Jag ska sjunga för dig och hennes signaturmelodi Jag är så glittrande glad.

I början av 1990-talet medverkade hon i tv-serien Kusiner i kubik och gjorde framträdanden för pensionärsföreningar tillsammans med Annalisa Ericson. För sin filmkarriär erhöll hon 2005 en hedersguldbagge.[13]

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

I september 1939 gifte sig Carlsson med skeppsredaren Gösta Reuter i Engelbrektskyrkan i Stockholm. Året efter föddes dottern Ingegerd. Äktenskapet upplöstes och 1945 gifte hon sig med biodirektören Åke Rapp (1914–1993). År 1957 skilde paret sig. År 1958 gifte hon sig med direktör Sölve Adamsson,[14] och förblev gift till makens bortgång 1987. År 2011 avled hon på BorgarhemmetSödermalm i Stockholm.[15] Sickan Carlsson är begravd på Bromma kyrkogård i Stockholms län.[16]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1932 Toni
Gina Kaus
Naima Wifstrand Naima Wifstrand-teatern
Vi som går köksvägen
Gösta Stevens
Nils Lundell Södra Teatern
1933 Medverkande Ett leende år, revy
Gösta Stevens och Kar de Mumma
Björn Hodell Södra Teatern
Hotellstäderskan Lyckliga Jönsson
Toralf Sandø
Björn Hodell Södra Teatern[17]
Den tappre soldaten Schwejk
Jaroslav Hašek
Oscar Winge Södra Teatern[18]
1934 Medverkande Rapsodi i Stockholm, revy
Södra Teatern
Medverkande Sol över Söder, revy
Södra Teatern[19]
1935 Och karusellen går, revy
Södra Teatern
Katja Kock Flickan i frack
Hjalmar Bergman
Per Lindberg
Karl Kinch
Vasateatern[20]
Kokottskolan, revy
Karl Gerhard
Turné
1936 Köpmännen i Nordens Venedig, revy
Karl Gerhard
Folkan[21]
Vershuset Vita Plåstret, revy
Karl Gerhard
Folkan
Ett maskspel, revy
Karl Gerhard
Stora teatern
1937 Medverkande Karl Gerhards vershus, revy
Karl Gerhard
Folkan[22]
Indiansommar, revy
Karl Gerhard
Folkan
Karl-Gerhards vårrevy Stora Teatern
1938 Vi Västerhavstorskar, revy
Karl Gerhard
Lorensbergsteatern
Höstmanöver, revy
Karl Gerhard
Folkan
1939 Vårmanöver, revy
Karl Gerhard
Lorensbergsteatern
1945 Annette En förtjusande fröken
Ralph Benatzky
Max Hansen Vasateatern[23]
1948 Blanche Gröna hissen
Avery Hopwood
Martha Lundholm Vasateatern[24]
1949 Kiki Kiki
André Picard
Martha Lundholm Vasateatern[25]
1950 Stig Lommer-revyn Royal[förtydliga]
1951 Margaret Anderson Skaffa mig en våning
Doris Frankel
Per Gerhard Vasateatern
1961 Millie Hellkvist Gungstolen
Hasse Ekman
Hasse Ekman Intiman[26]
1967 Kyss Karlsson, revy
Kar de Mumma
Folkan
1968 Den stora succén, revy
Kar de Mumma
Hasse Ekman Folkan

Radioteater[redigera | redigera wikitext]

Roller[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi
1942 Medverkande Upp till kamp, flickor, kabaret[27]
1943 Oss flickor emellan
Georg Eliasson[28]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Sickan Carlsson och George Fant i filmen Landstormens lilla argbigga 1941.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Wigardt, Gaby (2 november 2011). ”Sickan Carlsson har avlidit”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/sickan-carlsson-har-avlidit_6604494.svd. Läst 2 november 2011. 
  2. ^ I många uppslagsverk, inklusive Myggans nöjeslexikon uppges felaktigt att Sickan skulle vara ett artistnamn. I förteckningen över födda 1915 i Katarina församling står nämligen Sickan Anna-Greta.
  3. ^ Carlsson (1977), s. 9–14.
  4. ^ Carlsson (1977), s. 34–36.
  5. ^ Carlsson (1977), s. 51–57.
  6. ^ Carlsson (1977), s. 69–78.
  7. ^ Carlsson (1977), s. 95–98.
  8. ^ Carlsson (1977), s. 156.
  9. ^ Carlsson (1977), s. 128.
  10. ^ Carlsson (1977), s. 220.
  11. ^ Carlsson (1977), s., 229–231.
  12. ^ Carlsson (1977).
  13. ^ ”Sickan Carlsson död”. Sveriges Radio. 2 november 2011. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=4779362. Läst 2 november 2011. 
  14. ^ Carlsson (1977), s. 188–204.
  15. ^ Rundkvist, Fredrik; Bergfeldt, Carina (2 november 2011). ”Sickan Carlsson har avlidit”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13877760.ab. Läst 2 november 2011. 
  16. ^ Hitta graven
  17. ^ Oscar Rydqvist (22 oktober 1933). ”'Lyckliga Jönsson' på Södran”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-10-22/287/16. Läst 5 januari 2016. 
  18. ^ Södrans höstpjäs”. Dagens Nyheter: s. 12. 24 september 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-09-24/259/12. Läst 17 december 2015. 
  19. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 22. 21 december 1934. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1934-12-21/347/22. Läst 12 juni 2016. 
  20. ^ Bo Bergman (7 september 1935). ”Svensk urpremiär på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-09-07/243/11. Läst 27 augusti 2015. 
  21. ^ Erik Nyblom (2 januari 1936). ”Karl-Gerhard i gala”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-01-02/1/18. Läst 28 december 2015. 
  22. ^ Karl-Gerhard i sitt nya Vershus”. Dagens Nyheter: s. 14. 2 januari 1937. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-01-02/1/14. Läst 9 januari 2016. 
  23. ^ ”En förtjusande fröken”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14103&pos=438. Läst 4 maj 2016. 
  24. ^ ”Gröna hissen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14102&pos=448. Läst 5 maj 2016. 
  25. ^ Jan Olof Olsson (19 februari 1949). ”Teater Musik Film: 'Kiki' på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1949-02-19/48/7. Läst 16 april 2016. 
  26. ^ Hasse Ekmans tre roller i 'Gungstolen' på Intiman”. Dagens Nyheter: s. 12. 11 november 1961. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-11-11/306/12. Läst 22 augusti 2015. 
  27. ^ Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 20. 14 februari 1942. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-02-14/43/20. Läst 30 januari 2016. 
  28. ^ Barbro Alving (21 februari 1943). ”Lördagskvällen”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-02-21/50/12. Läst 2 februari 2016. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]