Smeknamn

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Smeknamn är en form av binamn; ett positivt laddat ersättningsnamn för en person, ort, förening eller ett föremål, men kan även vara ett binamn/tillnamn (till exempel Leif "Honken" Holmqvist). Motsatsen till smeknamn är det negativt laddade öknamnet. Det språkvetenskapliga begreppet är hypokorism, från grekiskans hypokorisma, som kommer från hypokorizesthai: att tilltala med smeknamn (hypo – under, i hemlighet; korizesthai – att smeka). Är ett smeknamn bildat av tilltalsnamnet, kallas det smekform.

Smeknamn är populära inom den svenska idrottsvärlden, där massmedia ofta ger idrottsprofilerna egenartade smeknamn, ofta som binamn/tillnamn – till skillnad från artistnamnen är de alltså inte tagna. I svensk idrott är det också vanligt att kända idrottare lyder under smeknamn som de bar som barn.

Smeknamn på personer[redigera | redigera wikitext]

Det finns ett antal vanliga sätt att bilda smeknamn till personer:

Smekformer av tilltalsnamn[redigera | redigera wikitext]

Smeknamn som är bildade av personens tilltalsnamn, direkt eller indirekt. Många av dessa namn har med tiden även blivit formella tilltalsnamn. I svenskan finns en tydlig preferens för tvåstaviga former, vanligen med grav betoning, vilket innebär att produkterna i vissa fall blir längre än ursprungsnamnet (Bo→Bosse).

Till de vanligaste metoderna för att skapa ett smeknamn med utgångspunkt i ett förnamn är att ta den första stavelsen, förlänga ett konsonantljud och hänga på ett -e. Till denna grupp hör Affe (för Alf), Roffe (för Rolf), Uffe (för Ulf), Fredde (för Fredrik), Danne (för Dan/Daniel), Jocke (för Joakim), Micke (för Mikael), Lasse (för Lars), Nisse (för Nils), Hasse (för Hans), Kalle (för Karl), eller Ville (för Vilhelm), "Tjalle" (för Charles), "Ragge" (för Ragnar) etc. Mindre vanligt men regelbundet förekommande är även att mitten eller slutet av namnet används – exempelvis Lisa (för Elisabet), Sanna (för Susanna), Stina (för Kristina) eller Lotta (för (Anne-)Charlotte (-a)). För flickor är det också vanligt med smeknamn som slutar på -i (Sussi för Susanne, Cissi för Cecilia, Kicki för Kristina) eller -an (Tessan för Therese, Nettan för Annette eller Jeanette, Maggan för Margareta).

I länder med engelska som huvudspråk är det mycket vanligt att namnen kortas eller att smeknamnen används. Dick = Richard, Bill= William, Bob(by) = Robert etc. Det är också vanligt att man kallar personer vid deras namns första stavelse (Peter→Pete),(Walt-Walter) "short for". Det speglar väl de fonologiska preferensmönster som också syns i språkens ordbildning i övrigt. I spanskan använder man regelbundet diminutivsuffix för smekformer, -ita för kvinnor och -ito för män. Detta ger smeknamn som är upp till två stavelser längre än det formella namnet, t ex Carmencita (lilla Carmen), Anita (lilla Anna), Juanito (lille Juan). Dolores kan få smeknamnet Lola, som i sin tur förlängs till Lolita (lilla Lola).

Smeknamn som hänför sig till efternamn[redigera | redigera wikitext]

Smeknamn kan även hänföra sig till en persons efternamn, direkt eller indirekt. Exempel:

  • "Björken" för Björk, Björkman, Björklund etc
  • "Nyllet" för Nylén
  • "Linkan" för Lindgren etc

Initialer som smeknamn[redigera | redigera wikitext]

Att bara kalla någon för dennes initialer är också vanligt. Exempel:

Familjeposition som smeknamn[redigera | redigera wikitext]

En persons position i familjen kan börja användas som tilltal och därmed bli ett smeknamn som följer personen livet ut. Exempel:

  • "Lillan" eller "Kickan" för yngsta dottern i familjen.
  • "Lillen" för yngste sonen

Smeknamn som syftar på fysisk uppenbarelse[redigera | redigera wikitext]

Smeknamn kan även ha anknytning till en persons fysiska uppenbarelse. Exempel:

  • "Krull" för någon med krulligt hår
  • "Stickan" för en smal person
  • "Lången" för en lång person
  • "Stjärnan" för en ung talang

Smeknamn som syftar på härkomst[redigera | redigera wikitext]

En persons hem eller barndomshem utgöra grunden för ett smeknamn, till exempel:

  • "Nolgärt" från Nordgärdet
  • "Dunder" från Dundras
  • "Knallhatten" från Knalla
  • "Stubben" från Stubba
  • "Bocken" från Bocksås
  • "Bunna-Karl" från Botten (=Bunn)

Ovanliga smeknamn på kända personer[redigera | redigera wikitext]


Smeknamn på orter[redigera | redigera wikitext]

Smeknamn på produkter och föremål[redigera | redigera wikitext]

Smeknamn på stater[redigera | redigera wikitext]

Smeknamn på organisationer och företag[redigera | redigera wikitext]

Smeknamn på idrottsföreningar[redigera | redigera wikitext]

Idrottsföreningar har ofta smeknamn. Dessa kan ibland vara officiella delar av klubb- eller lagnamnet, men i Sverige är de oftast informella namn som används av supportrarna. Några exempel:

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Warmland, Knut (1997). Värmländsk ordbok. Wahlström & Widstrand och Värmlands Museum. sid. 351. ISBN 91-46-17207-6