Hoppa till innehållet

Småskarv

Från Wikipedia
Småskarv
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Småskarv i Maharashtra, Indien
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningSulfåglar
Suliformes
FamiljSkarvar
Phalacrocoracidae
SläkteMicrocarbo
ArtSmåskarv
M. niger
Vetenskapligt namn
§ Microcarbo niger
Auktor(Vieillot, 1817)
Synonymer
  • Phalacrocorax niger
  • Javaskarv

Småskarv[2] (Microcarbo niger) är en asiatisk fågel i familjen skarvar inom ordningen sulfåglar.[3]

Fågeln är som namnet avslöjar en liten skarv med en kroppslängd på 51 centimeter. Jämfört med indisk skarv (Phalacrocorax fuscicollis), som den delar utbredningsområdet med, är småskarven mindre, har kortare näbb, mer rektangulärt huvud och kortare hals. Den saknar också den gula strupsäcken.

Adult fågel i häckningsdräkt är helsvart med några få vita plymer på pannan och sidan av huvudet. Utanför häckningstid är den brunare, saknar plymerna och har en vitaktig haka. Ungfågeln har likaså vitaktig haka, och hals och bröst är något blekare än ovansidan.[4]

Dvärgskarven är lite större och kraftigare, med tydligare vita plymer i häckningsdräkt. Utanför häckningstid är den lite brunare på kroppen, mer vitfläckig på undersidan samt har en mjukare övergång från vit haka till brun hals.[4]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer på lågland från Indien till Sydostasien och norra Java.[3] Den betraktas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Tidigare har den tidvis behandlats som underart till dvärgskarv.

Släktestillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Fram tills nyligen placerades den liksom flera andra små kortnäbbade skarvar i det stora skarvsläktet Phalacrocorax. De ledande taxonomiska auktoriteterna liksom Sveriges ornitologiska förening[5] för dessa nu till Microcarbo eftersom de utgör en tydlig grupp som skildes från övriga skarvar för 12 miljoner år sedan.[6][7][8]

Skarvarnas släktskap

[redigera | redigera wikitext]

Skarvarnas taxonomi har varit omdiskuterad. Traditionellt har de placerats gruppen i ordningen pelikanfåglar (Pelecaniformes) men de har även placerats i ordningen storkfåglar (Ciconiiformes). Molekulära och morfologiska studier har dock visat att ordningen pelikanfåglar är parafyletisk.[9] Därför har skarvarna flyttats till den nya ordningen sulfåglar (Suliformes) tillsammans med fregattfåglar, sulor och ormhalsfåglar.[3]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Småskarven föredrar sötvatten där den vanligtvis uppträder i flock. Den häckar i kolonier, varierande tider på året i olika delar av utbredningsområdet.[10]

Artens populationstrend är oklar, men utbredningsområdet är relativt stort liksom världspopulationen. Internationella naturvårdsunionen IUCN anser inte att den är hotad och placerar den därför i kategorin livskraftig.[1]

Arten har på svenska även kallats javaskarv.

  1. ^ [a b] Birdlife International 2012 Microcarbo niger Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ [a b] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. ^ Lagerqvist, M., Jirle, E., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2017). ”Nya arter i Tk:s lista”. Vår fågelvärld 76 (1): sid. 1-12. ISSN 0042-2649. Arkiverad från originalet den 14 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170214103426/http://birdlife.se/1.0.1.0/1529/download_35303.php. Läst 11 januari 2018. 
  6. ^ Kennedy, M., Gray, R. D. och Spencer, H. G. 2000. The phylogenetic relationships of the shags and cormorants: Can sequence data resolve a disagreement between behavior and morpho- logy? Mol. Phylogenet. Evol. 17: 345–359.
  7. ^ Kennedy, M. och Spencer, H. G. 2014. Classifi- cation of the cormorants of the world. Mol. Phylogenet. Evol. 79: 249–257.
  8. ^ Siegel-Causey, D. 1988. Phylogeny of the Phalacrocoracidae. Condor 90: 885-905.
  9. ^ Mayr, Gerald (2003): The phylogenetic affinities of the Shoebill (Balaeniceps rex). Journal für Ornithologie 144(2): 157–175. HTML sammanfattning
  10. ^ Harrison, Peter. Seabirds of the World: A Photographic Guide. Princeton University Press, Princeton, New Jersey, 1987, ISBN 0-691-01551-1

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]