Sockpuppet (internet)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
En "sockpuppet" tittar fram.

Sockpuppet, även marionett, är en falsk profil på ett socialt nätverk som används för ett bedrägligt beteende genom att lura den som interagerar att tro det är en användare som är ny, när personen tidgare interagerat under annat namn, eller en "kändis". Syftet kan vara olika och även rent kriminellt.[1] En person som gör detta kallas för catfish.[2]

Termen catfish myntades i den amerikanske dokumentärfilmen Catfish från 2010.[1] På engelska kan termen sockpuppet beläggas tillbaka till användning på Usenet sedan 1993.[3][4]

Sockpuppet i internetromanser[redigera | redigera wikitext]

Vid internetromanser kan personen använda falsk identitet för att göra sig mer attraktiv eller för att exempelvis våga leva ut en sexuell preferens, exempelvis homosexualitet. Att skapa marionettkonton och bedriva catfishing är inte en olaglig handling i sig, men dejtingsajter och sociala nätverk försöker på olika sätt förhindra falska profiler. Ett av de mest omtalade catfish-fallen är när den amerikanska fotbollsspelaren Manti Te'o blev lurad av en catfish 2013.[1][5]

Sockpuppet används för brott[redigera | redigera wikitext]

Sol-och-vårande är en typ av catfishing där man försöker få en person att bli kär för att senare lura den på pengar.

Även annan kriminalitet än ekonomisk brottslighet kan döljas av falska profiler, till exempel pedofiler som lurar barn att träffa dem genom att utge sig för att vara en jämnårig, eller att personer som vill sprida antisemitism, islamofobi och homofobi, och för att inte bli fälld för hets mot folkgrupp, gör det under annat namn.

Att påstå sig vara en känd person, exempelvis skådespelare, för lura människor på pengar men istället för att ge dem välgörande ändamål ta pengarna själv är bedrägeri. Det kan också ses som förtal eftersom man ger den kända person dåligt rykte.

Marionetter används i smygmarknadsföring[redigera | redigera wikitext]

Ett användningsområde för falska identiteter är smygmarknadsföring. Företag kan använda falska profiler för att sprida reklam på sociala nätverk. Marknadsförare skapar ett eller flera pseudonymkonton, där var och en hävdar att de är entusiastiska supportrar till sponsorns produkt, bok eller ideologi för att få den att verka mer populär än vad den är och locka människor till försäljningssidor för produkter.[6][7] Detta sätt att göra reklam på är inte olagligt, men anses inte leva upp till god marknadsföringssed och Facebook och andra sociala nätverk försöker få bort detta från sina sidor. The Wikimedia Foundation (WMF) förbjuder redigering av någon som är jävig (exempelvis redigera en sida som handla om en själv eller att företag försöker ändra sidor om sig själv) eller gör det för reklam. Ett flertal gånger har Wikipedia upptäckt och spärrat konton som gjort detta.[8][9]

Valfusk[redigera | redigera wikitext]

Falska profiler kan användas för att fuska i omröstningar på nätet. Wikipedia själv förbjuder denna typ av fusk.

Skenmotståndare (politisk strategi)[redigera | redigera wikitext]

Av politiska skäl kan falska profiler användas för att misskreditera sina motståndare. Ofta med delvis eller helt falska påstående (fejknyheter) om vad en person sagt, gjort eller har för bakgrund. Strategin kan också användas mot en grupp av människor för att få dem att uppfattas som mindre trovärdiga eller få människor att bli rädda för gruppen, till exempel genom antisemitism eller islamofobi.[10] Exempelvis spreds falska uppgifter att Barack Obama är muslim född utanför USA och att detta skulle gör honom till en säkerhetsrisk i landet.[11]

Digital kidnappning av barn[redigera | redigera wikitext]

Digital kidnappning av barn är en form av catfishing där någon tar bilder av någon annans barn och påstår på sociala nätverk att de är deras egna.

Lagar om falska profiler[redigera | redigera wikitext]

Att ha en falsk profil är inte olagligt men eftersom de stjäl bilder bryter de ofta mot upphovsrättslagstiftning. Om man påstår sig vara en känd person (exempelvis fotomodell eller skådespelare) kan det vara brottslig identitetsstöld och ses förtal om man ger denna person dåligt rykte.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Harris, Aisha (18 januari 2013). ”Catfish meaning and definition: term for online hoaxes has a surprisingly long history”. Slate. http://www.slate.com/blogs/browbeat/2013/01/18/catfish_meaning_and_definition_term_for_online_hoaxes_has_a_surprisingly.html. Läst 23 september 2015. 
  2. ^ ”Sock puppet | IDG:s it-ord”. IT-ord. https://it-ord.idg.se/ord/sock-puppet/. Läst 31 mars 2020. 
  3. ^ Dana Rollins (July 9, 1993). ”Arty/Scotto”. bit.listserv.fnord-l. Web link. Arkiverad från originalet. ”... one is merely the sock puppet manifestation of the other...”. Retrieved June 3, 2009. 
  4. ^ Sock puppet i The Jargon File (version 4.4.7), december 2003.
  5. ^ Zimmer, Ben (27 januari 2013). ”Catfish: How Manti Te'o's imaginary romance got its name”. The Boston Globe. http://www.bostonglobe.com/ideas/2013/01/27/catfish-how-manti-imaginary-romance-got-its-name/inqu9zV8RQ7j19BRGQkH7H/story.html. Läst 23 september 2015. 
  6. ^ Sweney, Mark (21 maj 2008). ”Should stealth marketing be regulated?”. The Guardian (London). https://www.theguardian.com/media/organgrinder/2008/may/21/shouldcommercialbloggingbe. Läst 23 maj 2010. 
  7. ^ ”I'd Love This Product Even If I Weren't A Stealth Marketer”. The Onion. 14 december 2005. Arkiverad från originalet den 16 december 2005. https://web.archive.org/web/20051216010438/http://www.theonion.com/content/node/43456. 
  8. ^ ”Wikimedia Foundation sends cease and desist letter to WikiPR «  Wikimedia blog”. Wikimedia Foundation sends cease and desist letter to WikiPR «  Wikimedia blog. https://blog.wikimedia.org/2013/11/19/wikimedia-foundation-sends-cease-and-desist-letter-to-wikipr/. 
  9. ^ Dredge, Stuart (September 6, 2015). ”Wikipedia founder backs site's systems after extortion scam”. Wikipedia founder backs site's systems after extortion scam. https://www.theguardian.com/technology/2015/sep/06/wikipedia-founder-backs-sites-systems-after-extortion-scam. 
  10. ^ Thomler, Craig (April 27, 2011). "Battle of the sockpuppets," Arkiverad 21 mars 2018 hämtat från the Wayback Machine. Government in the Lab: The Online Magazine for Government and Politics Around the World
  11. ^ https://motargument.se/2012/11/04/myten-att-president-obama-ar-muslim/