Sogn og Fjordane fylke
| Sogn og Fjordane fylke | |||
| Sogn og Fjordane | |||
| Fylke | |||
 | |||
|
|||
| Land |  Norge
| ||
|---|---|---|---|
| Koordinater | 61°20′N 5°50′Ö / 61.333°N 5.833°Ö | ||
| Residensstad | Hermansverk | ||
| Area | 27 110,19 km² (2018)[2] | ||
| - land | 18 622,44 km² (2018)[2] | ||
| - vatten | 9 448,86 km² (2018) | ||
| Folkmängd | 109 774 (2019)[3] | ||
| Befolkningstäthet | 6 invånare/km² | ||
| Grundad | |||
| Upphört | 31 december 2019 | ||
| - Uppgått i | Vestland fylke | ||
| Ledare | |||
| - Fylkesordförande | Jenny Følling (2015–) (Sp)[1] | ||
| - Statsförvaltare | Oddvar Flæte | ||
| Tidszon | CET (UTC+1) | ||
| - sommartid | CEST (UTC+2) | ||
| ISO 3166-2 | NO-14 | ||
| Geonames | 3137966 | ||
 Fylkets läge i Norge
| |||
| Wikimedia Commons: Sogn og Fjordane | |||
| Webbplats: https://www.sfj.no/ | |||
| Redigera Wikidata | |||
Sogn og Fjordane fylke (svenska: Sogn och Fjordane fylke) var ett av fylke i västra Norge. Det gränsade till Hordaland fylke i söder, Møre og Romsdal fylke i norr, Oppland fylke i öster och Buskerud fylke i sydöst. Det motsvarar de tre gamla landskapen Sunnfjord, Nordfjord och Sogn. Fylkets administration har sedan 1864 varit förlagd till Leikanger i mellersta Sogn, en plats som idag förefaller liten och avsides belägen.
Sogn og Fjordane karaktäriserades av breda och långsträckta fjordar, framför allt Sognefjorden, den längsta i Norge, och Nordfjord. Ett annat av fylkets kännemärken var den 487 km² stora Jostedalsbreen, det europeiska fastlandets största glaciär, som omgärdas av flera mindre glaciärer och glaciärarmar.
I fylket fanns också Norges västligaste utpost, ögruppen Utvær, där det förr fanns ett fiskeläge, men nu saknar fastboende. Utvær tillhör Solunds kommun, som var den enda kommunen i fylket belägen enbart på öar, och som saknar fast landförbindelse. Här ligger Holmebåen som är kungariket Norges västligaste punkt.
Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]
Sogn og Fjordane fylke inrättades 1763 under namnet Nordre Bergenhus amt och fick sitt nuvarande namn 1919.
Den 1 januari 2020 inrättades Vestland fylke, bildat genom sammanslagning av Hordaland och Sogn og Fjordane fylken.
Språk[redigera | redigera wikitext]
Sogn og Fjordane skilde sig ut från resten av Norge även i språkligt avseende, då det var det enda fylke som helt domineras av det nynorska skriftspråket. I det näst nynorsktätaste fylket, grannen Møre og Romsdal i norr, har hälften av grundskoleeleverna nynorska som undervisningsspråk, medan det i Sogn og Fjordane var över 97%.
Nynorska infördes i de första skolorna på 1890-talet, och i snabb takt följde allt fler av fylkets skolor efter, så att 90% av skolorna infört nynorska efter några få årtionden. Från och med 1953 fanns endast två skolor kvar med bokmål som undervisningsspråk, den ena var skolan i Florø, fylkets enda stadskommun, den andra var skolan i Måløy, en annan av fylkets största tätorter. På dessa skolor fanns det dock nynorska parallellklasser. Omvänt fanns det parallellklasser med bokmål på skolan i fylkets då största tätort, industriorten Høyanger.
Sedan dess har inte mycket hänt, förutom att nynorskan ytterligare har stärkt sin ställning i Sogn og Fjordane, i motsats till de flesta övriga nynorskdistrikt i landet. Bokmålseleverna i Florø skola har stadigt minskat, och skolan gick därför över till nynorskt huvudspråk 2005, även om några parallellklasser med bokmål finns kvar. Bokmålsklasserna i Høyanger är sedan länge borta. I Måløy finns det alltjämt nynorska parallellklasser i de flesta årskurser.
Också näringslivet, offentliga sektorn och massmedierna dominerar nynorskan helt. Det är administrationsspråk i samtliga kommuner och liturgiskt språk i alla kyrkor utom Sør-Vågsøy kyrka i Måløy, där bokmål används vid de flesta gudstjänsterna.
Kommuner[redigera | redigera wikitext]
Sogn og Fjordane fylke hade 26 kommuner när det upplöstes. I tabellen nedan kan man välja om raderna ska vara sorterade efter kommunnummer, kommunnamn eller folkmängd år 2005.
| Nr | Kommun | Folkmängd |
|---|---|---|
1401 |
Flora | 11 588
|
1411 |
Gulen | 2 299
|
1412 |
Solund | 862
|
1413 |
Hyllestad | 1 483
|
1416 |
Høyanger | 4 280
|
1417 |
Vik | 2 758
|
1418 |
Balestrand | 1 343
|
1419 |
Leikanger | 2 225
|
1420 |
Sogndal | 7 160
|
1421 |
Aurland | 1 689
|
1422 |
Lærdal | 2 224
|
1424 |
Årdal | 5 601
|
1426 |
Luster | 5 023
|
1428 |
Askvoll | 3 000
|
1429 |
Fjaler | 2 909
|
1430 |
Gaular | 2 798
|
1431 |
Jølster | 3 021
|
1432 |
Førde | 12 207
|
1433 |
Naustdal | 2 687
|
1438 |
Bremanger | 3 910
|
1439 |
Vågsøy | 6 030
|
1441 |
Selje | 2 810
|
1443 |
Eid | 5 905
|
1444 |
Hornindal | 1 207
|
1445 |
Gloppen | 5 705
|
1449 |
Stryn | 7 018
|
Bilder[redigera | redigera wikitext]
-
Førde, var den största tätorten, centralt belägen i fylket. -
-
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Fylkesordførar (på norskt bokmål), läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Arealstatistikk for Norge (på norskt bokmål), Statens kartverk, 27 februari 2018, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Population and changes during the quarter (M) 1997K4 - 2019K2 (på engelska), läs online, läst: 17 november 2019.[källa från Wikidata]
| ||||||||||
| ||||||||||
