Troms fylke

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök


Troms fylke
Fylke
Troms våpen.svg
Troms fylkes vapen
Land Norge Norge
Nummer 19
Residensstad Tromsø
Area 25 869,53 km² (2010-01-01)[1]
 - land 24 866,38 km² (2010-01-01)[1]
 - vatten 1 003,15 km² (2010-01-01)[1]
Folkmängd 165 632 (2017-01-01)[2]
Befolkningstäthet 6 invånare/km²
GeoNames 3133897
Fylkesordförande Terje Olsen (H)
Fylkesman Svein Ludvigsen
Norway Counties Troms Position.svg

Troms fylke (samiska: Romssa, kvänska: Tromssa) är Norges näst nordligaste fylke, beläget mellan Nordland i sydväst och Finnmark i nordost. Det är det enda fylke som gränsar till såväl Sverige som Finland. Fylket hade år 2008 151 061 invånare och en total area på 25 877 km². Fylket är namngivet efter ön Tromsøya.

Troms fylke bildades 1866 när man delade dåvarande Finnmarkens amt till Tromsø och Finnmarkens amt. Fylket fick så sitt nuvarande namn 1919. Troms fylke har från 1 juli 2006 också ett officiellt samiskt namn, Romssa. De 2 namnen är jämnställda. Lagen slår fast att samiska och norska är likvärdige språk, och innanför ett närmare defenierat förvaltningsområde är samiska jämnställt med norska i offentliga sammanhang.[3]

Troms fylke har 24 kommuner. Fylkeskommunens och fylkesmannens administration ligger i Tromsø som också är utbildningscentrum med universitet och högskolor med många utbildningsmöjligheter.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Fylket har en lång kust med många fjordar och öar. De största öarna, räknat från söder är, Hinnøya, (1/3 del i Troms fylke), Senja, Kvaløya, Ringvassøya, Vanna och Arnøy. Här bör också nämnas ön Tromsøya, som är lite mindre, men som har stor befolkningstäthet. Några av de största fjordarna är Andfjorden och Vågsfjorden i söder samt Malangen, Balsfjord, Ullsfjord, Lyngen och fjorden Kvænangen.

Lyngsalperna, som ligger mellan fjordarna Ullsfjorden och Lyngen, är ett "landskapsvernområde". Här finner man bland annat fylkets högsta berg, Jiehkkevárri (1834 moh.). Här finns också ett rikt och varierat fågelliv och det finns både samiska, kvenska och norska kulturminnen i området. Lyngsalperna är mycket använt av turister, speciellt av klättrare och extremskidåkare.[4]

Vegetationen är sparsam i de yttersta delarna, men i de inre delarna av fylket är det stora områden med produktiva skogs och jordbruksområden. Befolkningsutvecklingen går mot mindre folk på landsbygden och mer folk i städerna. Staden Tromsø hade 2006 41,4 % av invånarna i fylket.[5]

Näring[redigera | redigera wikitext]

Fiske betyder mycket för fylkets ekonomi. Tidigare var detta ofta kombinerat med jordbruk men i dag är inte detta så vanligt. Andra viktiga näringar är jordbruk och lite industriverksamhet. Numera har arbetsmarknaden förändrats och i dag arbetar en stor del av invånarna i offentlig och privat serviceverksamhet eller affärsverksamhet.[6]

Turismen har också blivit en viktig del av näringslivet. Inte bara på sommaren utan de senare åren har också vinterturismen ökat.[7]

Norrsken över Storfjorden och Lyngsalpan.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Alla de stora öarna har broförbindelse. Många av de andra öarna, där det bor människor, har förbindelse med bilfärjor. Hurtigruten är viktig både för turismen och för gods. Hurtigruten anlöper Harstad, Finnsnes, Tromsø och Skjervøy i Troms. Huvudflygplatsen ligger i Tromsø, Tromsø flygplats, (Tromsø Lufthavn). Utanför Harstad ligger Evenes lufthavn. Dessutom finns Bardufoss flygplats och småflygplatsen i Sørkjosen. Vägnätet är relativt bra men E6, E8 och E10 som några av de största vägarna. Det går också snabbare båtar mellan de största platserna.[8]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Tabell: 09280: Areal av land og ferskvatn (km²) (K)”. Statistisk sentralbyrå. http://statbank.ssb.no/statistikkbanken/Default_FR.asp?Productid=01.01&PXSid=0&nvl=true&PLanguage=0&tilside=selecttable/MenuSelP.asp&SubjectCode=01. Läst 10 februari 2012. 
  2. ^ ”Folkemengde og befolkningsendringar, 1. januar 2017”. Statistisk sentralbyrå. 23 februari 2017. https://www.ssb.no/befolkning/statistikker/folkemengde/aar-per-1-januar. Läst 12 juni 2017. 
  3. ^ ”Store Norske leksikon - Samiska”. https://snl.no/samisk. Läst 12 juni 2017. 
  4. ^ ”Store Norske Leksikon-Lyngen”. https://snl.no/Lyngsalpan_landskapsvernomr%C3%A5de. Läst 12 juni 2017. 
  5. ^ ”Store Norske Leksikon - Befolkningsutveckling”. https://snl.no/Troms. Läst 12 maj 2017. 
  6. ^ ”Store Norske Leksikon - Näring”. https://snl.no/Troms%C3%B8_-_n%C3%A6ringsliv. Läst 12 juni 2017. 
  7. ^ ”VG-Turismen”. http://www.vg.no/forbruker/reise/reiseliv/nordlys-turismen-tar-fullstendig-av/a/10072373. Läst 12 juni 2017. 
  8. ^ ”Store Norske Leksikon - Flygplatser och båtar”. https://snl.no/Troms. Läst 12 juni 2017.