Gymnasieskola

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om den nutida skolformen i Sverige. För etymologi och motsvarigheter i andra länder, se Gymnasium. För svenska gymnasier före 1970, se Gymnasium (Sverige).
Hersby gymnasium är en svensk gymnasieskola.

En gymnasieskola är en avgiftsfri och frivillig sekundärutbildning i Sverige för ungdomar som har gått ut grundskolan. För dem som passerat tonåren finns gymnasieutbildning inom ramen för kommunal vuxenutbildning.

Många gymnasieutbildningar är huvudsakligen förberedande för högre studier, men det finns även de som huvudsakligen är yrkesutbildningar. Slutbetyg från gymnasieskolan krävs för tillträde till högskoleutbildning. Detta kriterium kallas också högskolekompetens. Alla gymnasielinjer ger grundläggande behörighet för högskolestudier.

Historia[redigera | redigera wikitext]

1971 infördes gymnasieskolformen i Sverige genom att de tidigare skolformerna gymnasium, fackskola och yrkesskola slogs samman då 1970 års läroplan (Lgy 70) trädde i kraft. I vardagligt språkbruk används ordet gymnasium fortfarande om gymnasieskolan. Studentexamen – det vill säga den formella prövningen efter gymnasiestudier för att avgöra höghet till universitetsstudier – avskaffades 1969, men har fortsatt att användas både som begrepp och som firande av avslutade gymnasiestudier.

Den 1 juli 1994 ersattes Lgy 70 med Lpf 94 (läroplan för de frivilliga skolformerna). Gymnasieskolan fick 17 nationella program som alla löpte under 3 år. [1]

I november 2011 presenterades den nuvarande läroplanen. Den gäller för elever som påbörjade sina studier på gymnasieskolan från höstterminen 2011. [2]

Under 1970-talet blev Sverige alltmer ett land där de flesta genomgick gymnasieutbildning. Under 1950-talet tog 5 % av en årskull studenten, 1960 hade siffran stigit till 10 %, 1970 till 30 %. 1980 slutfördes gymnasieutbildningen av 85 %, och 1990 var siffran samma som 1980. År 2000 hade siffran dock sjunkit något, till 80 %.[3]

Gymnasieskolans utformning[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av GY2011

Läroplansförändringarna har varit många. Den nu gällande läroplanen, GY2011, infördes 2011. Elever som redan börjat med den gamla läroplanen kommer att ha den kvar. Det gör att de som började 1:an på gymnasiet 2011 är de första eleverna som går efter den nya läroplanen. Varje utbildning består av 2 500 poäng som är fördelade på ett stort antal olika kurser. Av dessa poäng får alla gymnasieelever själva välja vad 200 av dessa poäng ska innefatta, och på vissa program har eleven även möjlighet att välja kurser inom programfördjupningen. Det finns ett antal Gymnasiegemensamma kurser som läses på alla program. Dessutom finns programgemensamma kurser för varje program och inriktningskurser för varje inriktning.

Alla kurser i gymnasieskolan betygsätts enligt skalan A, B, C, D, E och F eller streck om det saknas underlag för bedömning. Två olika examen infördes, yrkesexamen och högskoleförberedande examen. För att man ska få ett högskoleförberedande examen krävs det att man ska ha läst 2500 poäng, varav minst 2250 ska vara godkända. Man ska också ha minst ett E (godkänt) i Svenska 1, 2, och 3 eller i svenska som andraspråk 1, 2 och 3. Det krävs även att man ska ha minst E (godkänt) i engelska 5 och 6 och i matematik 1. Det krävs dessutom att man ska ha ett godkänt gymnasiearbete. [4]

För att man ska få en godkänd yrkesexamen krävs det att man ska ha läst 2500 poäng varav minst 2250 ska vara godkända. Det krävs även att man ska ha minst godkänt i svenska 1 eller i svenska som andraspråk 1, matematik 1 och i engelska 5. Det krävs dessutom att man ska ha minst 400 godkända poäng i de programgemensamma ämnena och ett godkänt gymnasiearbete.[4]

I vissa gymnasieskolor upprättas studiekontrakt mellan eleven och gymnasieskolan. De innehåller dels frågor som rör hur eleven ska hantera sin sjukfrånvaro och dels vissa åtaganden från båda sidor. Dessa åtaganden innebär bland annat att eleven förutsätts frivilligt gå med på att bevisa sin oskuld till misstänkt narkotikabrott.[5] Studiekontrakten går, i vissa fall, längre än vad lagen gör.[6]

Gymnasieskolan är indelad i följande program och utbildningar:

  • Nationella program
  • Introduktionsprogram
  • Idrottsutbildningar
  • Riksrekryterande utbildningar
  • Särskilda varianter
  • Yrkesdansarutbildning
  • Yrkesutbildning


Nationella gymnasieprogram enligt Skolverkets läroplan 2011[redigera | redigera wikitext]

I Sverige finns 18 nationella gymnasieprogram.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Gymnasieskolan”. Skolverket. http://www.skolverket.se/sb/d/740. 
  2. ^ ”SKOLFS”. Skolverket. http://www.skolverket.se/skolfs?id=2302. 
  3. ^ ”1980 års läroplan sänkte den svenska skolan”. Dagens samhälle. 27 mars. http://www.dagenssamhalle.se/debatt/1980-ars-laeroplan-saenkte-brden-svenska-skolan-2266?vote=1#roster. Läst 22 juli 2012. 
  4. ^ [a b] http://www.lund.se/Medborgare/Utbildning--forskola/Mal-och-kvalitet/Styrdokument/Gy11/ läst 2014-01-19
  5. ^ Uppsala kommun (11 augusti 2008) Studiekontrakt Gymnasieskolan Läst den 30 maj 2010
  6. ^ Engelhart, M. (2009). Åtgärdsprogram på gymnasiet. Göteborgs Universitet 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Grundskola
Utbildning i Sverige
16–19 år
Efterträdare:
Högskola/Universitet