Sommarfläder

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sommarfläder
Sambucus ebulus 20080607 161742 Bizkaia 43p3460N 2p9968W.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Väddordningen
Dipsacales
Familj Desmeknoppsväxter
Adoxaceae
Släkte Flädersläktet
Sambucus
Art Sommarfläder
S. ebulus
Vetenskapligt namn
§ Sambucus ebulus
Auktor Carl von Linné
Hitta fler artiklar om växter med
Sommarfläder i frukt.

Sommarfläder (Sambucus ebulus), även kallad sommarhyll är en växtart i familjen desmeknoppsväxter.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Sommarfläder är en liten buske eller perenn, men odlas mest som ettårig. Den har vita, kraftigt doftande femtaliga blommor som sitter i platta klasar i toppen på varje stjälk. Bladen är parbladigt sammansatta. Frukten är en svartglänsande stenfrukt. Allt hos sommarflädern är giftigt,[1] och förgiftningar efter att någon har ätit bär kan vara dödliga.

Bygdemål[redigera | redigera wikitext]

Sommarflädern har eller har haft en mängd lokala och dialektala namn. Några exempel:[2]

Namn Trakt
Fäulbom Gotland
Hill Östergötland
Hyll Blekinge, Gotland, Skåne
Hylletöj Norra Blekinge
Höll Västergötland
Hyllätre, hölleträ Gotland

Folktro [2][redigera | redigera wikitext]

I Skåne vördade man ännu på sen tid en gudomlighet som var förknippad med hyllen, Hyllefruen. Därför undvek man att avverka hyll.

Även i Danmark hade man en liknande uppfattning. Det väsen man där hyllade (!) kallades Hylmoer eller Hyldekvind. Namnet lär förknippas med gudinnan Hildi, som förekommer i danska folksägner. (Hildi torde vara det samma som danska Hilde med motsvarigheten Hilda i svensk mytologi.)

I Skåne undvek man att sätta sig eller lägga sig under en hyl, ty då kunde man bli hylleblåst (även kallat hyllebläster). Detta innebar att man fick rödfläckiga utslag på kroppen. Utslagen kallades hyllebläst eller hylleskåll. Det fanns två möjligheter att fördriva sjukdomen:

  • Man kunde under tystnad, gärna efter solnedgången, tvätta sig med nymjölkad mjölk, och under fortsatt tystnad slå ut mjölken under den hyll som orsakat utslagen. Det kunde duga även med en annan hyll.
  • Alternativt kunde en person, som var född på en torsdag eller en söndag, med eldstål slå gnistor över den drabbade.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. sid. 63, 91. ISBN 91-20-04445-3 
  2. ^ [a b] Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 275, Gleerups, Lund 1862…1867, faksimilutgåva Malmö 1962 [1]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]