Sonderbundkriget

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sonderbundkriget
Geltwil1847.jpg
Slaget vid Geltwil den 12 november 1847
Ägde rum 3 november till 29 november 1847
Plats Centrala Schweiz och Kantonen Freiburg
Resultat Seger för Edsförbundet
Stridande
Sonderbund

Luzern
Uri
Schwyz
Obwalden
Nidwalden
Zug
Fribourg
Valais

Schweiziska Edsförbundet

Zürich
Bern
Glarus
Solothurn
Basel-Stadt
Basel-Landschaft
Schaffhausen
Appenzell Ausserrhoden
Sankt Gallen
Graubünden
Aargau
Thurgau
Ticino
Vaud
Genève

Befälhavare/ledare
Johan-Ulrich von Salis-Sogno Guillaume-Henri Dufour
Styrka
80 000 man 100 000 man
Förluster
112 döda 60 döda
Sonderbundskriget 1847 (tyskspråkig karta): gul färg markerar Sonderbund-kantoner.

Sonderbundkriget var ett schweiziskt inbördeskrig som utspelades mellan den 3 och 29 november 1847 mellan Schweiz "förbundsdag" (ty:Tagsatzung, fr:Diète fédérale) och sju katolskt dominerade kantoner som ingått ett särförbund.

Förhistoria[redigera | redigera wikitext]

Efter Napoleonkrigen vidtog i stora delar av Schweiz en konservativ restauration. Julirevolutionen ledde till missnöjesyttringar och ett antal kantoner fick liberala författningar och liberala regeringar. Flera tvister mellan liberala och konservativa följde. De liberala önskade en mer centralistisk förbundsförfattning. Ett annat konfliktämne gällde den romersk-katolska kyrkan och jesuiternas växande inflytande.

Freischarenzüge[redigera | redigera wikitext]

1844 och 1845 genomfördes paramilitära krigståg, Freischarenzüge, mot den katolsk-konservativa regeringen i Luzern, som slogs tillbaka. Man har räknat 120 dödsoffer i striderna, de flesta på den liberala sidan. I januari 1847 följde ett tredje krigståg mot Fribourg.

Sonderbund och Krigsförlopp[redigera | redigera wikitext]

I december 1845 ingick sju katolsk-konservativa kantoner, Schwyz, Uri, Unterwalden (alltså halvkantonerna Obwalden och Nidwalden), Luzern, Zug, Fribourg och Valais försvarsförbundet Sonderbund (”särförbund”). I juli 1847 beslutade förbundsdagen att Sonderbund skulle upplösas. När detta inte skedde, beslutades den 4 november att använda vapenmakt mot Sonderbund-kantonerna. Förbundstrupperna under general Guillaume-Henri Dufour tillfogade Sonderbundhären omedelbart ett avgörande nederlag den 12 november i slaget vid Geltwil. Den snabba segern i förening med förhandlingar ledda av Storbritanniens utrikesminister lord Palmerston förhindrade en österrikisk-fransk intervention avsedd att hjälpa sonderbundkantonerna. Därmed avvärjdes också ett hotande europeiskt storkrig. Sonderbund upplöstes och jesuiterna utvisades ur Schweiz.

Efterspel[redigera | redigera wikitext]

Den schweiziska konfederationen av självständiga kantoner omskapades genom 1848 års författning till en förbundsstat efter amerikanskt mönster. Nytt var bland annat en federal regering och ett gemensamt mynt- och post-väsende.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Petersen, Kai, När hände vad? Världshistorisk uppslagsbok 1500–2002 (2003)
  • Georges Andrey, Schweizer Geschichte für Dummies (2009), ISBN 978-3-527-70440-8

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]