Sonny Rollins

Från Wikipedia
Sonny Rollins
Sonny Rollins 2005.
Född7 september 1930 (93 år)
New York, New York, USA USA
GenreJazz
RollSaxofonist
WebbplatsOfficiell webbplats
Utmärkelser
Grammy Lifetime Achievement Award (2004)[1]
National Medal of Arts (2010)
Österrikes hederskors för vetenskap och konst
Guggenheimstipendiet[2]
Bird Award
Kennedy Center Honors
NEA Jazz Masters
Sonny Rollins på Stockholm Jazz Festival 2009.
Sonny Rollins på Stockholm Jazz Festival 2009.

Theodore Walter "Sonny" Rollins, född 7 september 1930 i New York, är en amerikansk jazzsaxofonist. Rollins tillhör jazzens största ekvilibrister på sitt instrument och är en av dess största improvisatörer.[3]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Rollins lärde sig att spela piano och altsaxofon vid 11 års ålder. 1946 bytte han från altsaxofonen till tenorsaxofonen för att inte hamna i Charlie Parkers slagskugga. Sina första skivinspelningar gjorde han i slutet av 1940-talet och han fick snart spela med sina idoler inom bebopen. 1955 ersatte han Harold Land i Clifford Browns och Max Roachs berömda kvintett. Han stannade kvar hos Roachs band till och med 1957 trots Browns död 1956. 1956 släpptes även ett av Rollins mest berömda soloalbum, Saxophone Colossus. Skivan innehåller stycket St. Thomas som är en av hans mest kända låtar.

Snart var Rollins en av de mest eftertraktade saxofonisterna i världen och när han var som störst i början av 1960-talet tog han en paus från musiken vilket gjorde flera, inte minst bandledare och impressarier, besvikna. Under denna paus spelade han ofta under Williamsburg Bridge som låg i närheten av hans hem vid Lower East Side i New York. Hans första skiva efter återkomsten döptes därför till The Bridge.

Rollins musikstil på 1950-talet och 1960-talet var ovanlig i de kretsar han höll till i. Medan de flesta jazzsolisterna gärna spelade mycket varsamt och "puristaktigt" gillade Rollins att "leka" lite med musiken och slänga i en och annan berömd refräng i sina solon. Detta ansåg några av hans kollegor som exhibitionistiskt. Åren runt 1970 utvecklade han en mer rockig repertoar.

Rollins tilldelades 2004 Grammy Lifetime Achievement Award och 2007 Polarpriset.

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

  • 1953Sonny Rollins with the Modern Jazz Quartet (Prestige)
  • 1954Moving Out (Prestige)
  • 1955Work Time (Prestige)
  • 1956Sonny Rollins Plus 4 (Prestige)
  • 1956Tenor Madness (Prestige)
  • 1956Saxophone Colossus (Prestige)
  • 1956Rollins Plays for Bird (Prestige)
  • 1956Tour de Force (Prestige)
  • 1956Sonny Boy (Prestige)
  • 1957Sonny Rollins, Vol. 1 (Blue Note)
  • 1957Way Out West (Contemporary)
  • 1957Sonny Rollins, Vol. 2 (Blue Note)
  • 1957The Sound of Sonny (Riverside)
  • 1957Newk's Time (Blue Note)
  • 1957A Night at the Village Vanguard (Blue Note)
  • 1957Sonny Rollins Plays/Thad Jones Plays (Period)
  • 1958Freedom Suite (Riverside)
  • 1958Brass/Trio (Verve)
  • 1958Sonny Rollins and the Big Brass (Metro Jazz)
  • 1958Sonny Rollins and the Contemporary Leaders (Contemporary)
  • 1959Sonny Rollins "At Music Inn" (split LP with Teddy Edwards at Falcon Lair with Joe Castro) (Metrojazz Records)
  • 1962The Bridge (RCA Victor)
  • 1962What's New? (RCA Victor)
  • 1962Our Man in Jazz (RCA Victor)
  • 1963Sonny Meets Hawk! (RCA Victor)
  • 1964Now's the Time (RCA Victor)
  • 1964The Standard Sonny Rollins (RCA Victor)
  • 1965There Will Never Be Another You (Impulse!)
  • 1965Sonny Rollins on Impulse! (Impulse!)
  • 1966Alfie (Impulse!)
  • 1966East Broadway Run Down (Impulse!)
  • 1972Next Album (Milestone)
  • 1973Horn Culture (Milestone)
  • 1973Sonny Rollins in Japan (RCA Victor, Japan)
  • 1974The Cutting Edge (Milestone)
  • 1975Nucleus (Milestone)
  • 1976The Way I Feel (Milestone)
  • 1977Easy Living (Milestone)
  • 1978Don't Stop the Carnival (Milestone)
  • 1979Don't Ask (Milestone)
  • 1980Love at First Sight (Milestone)
  • 1981No Problem (Milestone)
  • 1982Reel Life (Milestone)
  • 1984Sunny Days, Starry Nights (Milestone)
  • 1985The Solo Album (Milestone)
  • 1986G-Man (Milestone)
  • 1987Dancing in the Dark (Milestone)
  • 1989Falling in Love with Jazz (Milestone)
  • 1991Here's to the People (Milestone)
  • 1993Old Flames (Milestone)
  • 1996Sonny Rollins + 3 (Milestone)
  • 1998Global Warming (Milestone)
  • 2000This Is What I Do (Milestone)
  • 2001Without a Song: The 9/11 Concert (Milestone)
  • 2006Sonny, Please (Doxy Records)
  • 2008Road Shows (Emarcy)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ läs online, www.grammy.com, läst: 5 oktober 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ sonny-rollins.[källa från Wikidata]
  3. ^ "Sonny Rollins". NE.se. Läst 29 augusti 2013.