Paul McCartney

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Sir
Paul McCartney
CH MBE
McCartney i november 2021.
FöddJames Paul McCartney
18 juni 1942 (80 år)
Liverpool, England
Andra namnPaul Ramon[1]
Bernard Webb[2]
Fireman[3]
Apollo C. Vermouth
Percy "Thrills" Thrillington
Yrke/uppdragSångare-låtskrivare · musiker · skiv- och filmproducent · affärsman
År som aktiv1957–
MakaLinda McCartney
(g. 1969–1998, hennes död)
Heather Mills
(g. 2002–2008)
Nancy Shevell
(g. 2011–)
PartnerJane Asher (1963–1968)
Barn5, inklusive Heather, Mary, Stella och James
FöräldrarJim och Mary McCartney
SläktingarMike McGear (bror)
Musikkarriär
Genre(r)Rock · pop · klassisk · elektronisk
InstrumentSång · elbas · gitarr · keyboard
SkivbolagApple · Capitol · Columbia · Decca · Hear Music · Parlophone · Polydor · Swan · Vee-Jay
ArtistsamarbetenThe Quarrymen · The Beatles · Wings · The Fireman · Linda McCartney
Namnteckning
Webbplats
paulmccartney.com
Paul McCartney 1964.
Paul McCartney med första hustrun Linda till höger 1971.
Paul McCartney - Tele2 Arena - Stockholm - 9 juli 2015

Sir James Paul McCartney, CH, OBE, född 18 juni 1942 i Liverpool, är en brittisk sångare, låtskrivare, musiker och skiv- och filmproducent. Guinness Rekordbok har utnämnt McCartney till musikhistoriens mest framgångsrika låtskrivare, vilket delvis grundar sig på samarbetet med John Lennon.

Paul McCartney var på 1960-talet medlem i The Beatles, musikhistoriens mest framgångsrika band, och på 1970-talet i Wings. När han uppträder spelar han oftast elbas, gitarr eller piano. På skivinspelningar trakterar han även trummor och andra instrument. Då han är vänsterhänt spelar han på karakteristiska spegelvända basar och gitarrer.

Tillsammans med Linda McCartney (1941–1998) fick han tre barn, bland dem designern Stella McCartney. Med andra hustrun Heather Mills fick han 2003 ytterligare ett barn. Paul McCartney är äldre bror till artisten och fotografen Mike McGear.

Paul McCartney är vegetarian och djurrättsförespråkare sedan många år.[4]

Uppväxt[redigera | redigera wikitext]

James Paul McCartney föddes den 18 juni 1942 på Walton Hospital i området Walton i Liverpool som son till James "Jim" (7 juli 1902 – 18 mars 1976) och Mary Patricia (född Mohin; 29 september 1909 – 31 oktober 1956) McCartney, där hans mor praktiserade som sjuksköterska. Hans far var frånvarande från sin sons födsel då han arbetade som deltidsbrandman under andra världskriget.[5] Fadern James (Jim) McCartney var bomullsförsäljare och amatörjazzmusiker. Modern Mary Mohin, som var barnmorska, dog när McCartney var fjorton år gammal. Detta förenade honom med John Lennon, vars mor också dog tidigt.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

1957–1960: The Quarrymen[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: The Quarrymen

Den 6 juli 1957 hölls en fest på St Peter's Church Hall i Woolton, där McCartney mötte Lennon och hans band, the Quarrymen.[6] The Quarrymen spelade en blandning av rock'n'roll och skiffle-musik, en sorts populärmusik med inslag av jazz, blues och folkmusik.[7] Medlemmarna erbjud McCartney en plats i bandet som rytmgitarrist och på började därefter ett nära samarbeta med Lennon. Harrison gick med i bandet 1958 som huvudgitarrist följt av Lennons konstskolevän Stuart Sutcliffe på bas år 1960.[8] Fram till maj 1960 hade bandet bytt och haft olika namn, inklusive "Johnny and the Moondogs", "Beatals" och "the Silver Beetles".[9] I augusti 1960 bytte de till slut namn till "the Beatles" samtidigt som de rekryterade trummisen Pete Best strax innan de for på spelningar i Hamburg.[10]

1960–1970: The Beatles[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: The Beatles

McCartney förblev gitarrist fram till 1961 då bandets basist Stuart Sutcliffe slutade och McCartney tog över hans plats.[11]

I The Beatles spelade McCartney, förutom sitt huvudinstrument elbasen, ofta piano och ibland akustisk gitarr och elgitarr. På ett fåtal låtar spelar han också trummor. (Vem som spelar vad på Beatles inspelningar är redovisat bland annat i boken En revolution i huvudet av Ian MacDonald.)

Som basist i The Beatles förändrade McCartney elbasens funktion i popbandet. Från att i början ha spelat traditionella ackompanjemang började han att utforma mer självständiga och intressanta basstämmor, inte minst på sina egna låtar.

Beatles i New York 1964: John, Paul, George och Ringo.

McCartney började skriva låtar ihop med John Lennon 1957. De står tillsammans som upphovsmän till merparten av Beatles låtar, även om de inte alltid skrev låtarna i samarbete. Paul McCartney anses ensam ha skrivit bland annat hitlåtar som "Can't Buy Me Love" (1964), "Yesterday" (1965), "Michelle" (1965), "Penny Lane" (1967), "Hello, Goodbye" (1967), "Hey Jude" (1968), "Get Back" (1969) och "Let It Be" (1970).

Varken McCartney eller Lennon kunde noter eller hade kunskaper i musikteori. Trots detta kan det tyckas som om McCartneys låtar är mer traditionellt komponerade än Lennons, vilket kan bero på att han på grund av sin fars intresse hörde mycket jazz och äldre populärmusik under sin uppväxt.

Det brukar anses att McCartney var den mest sammanhållande kraften i The Beatles under gruppens senare år, men att de andra gruppmedlemmarna till sist tröttnade på hans ledarambitioner. Det var McCartney som gjorde tillkännagivandet att gruppen hade upplösts. Dock hade Lennon redan meddelat McCartney och de andra att bandet var upplöst. Redan innan det sista Beatlesalbumet gavs ut hade han gett ut sitt första soloalbum.

McCartney gifte sig för första gången 12 mars 1969 med den amerikanska fotografen Linda Eastman. De fick tre barn; Mary, Stella och James. Han adopterade även Lindas barn från ett tidigare äktenskap: Heather.[12]

1970–1981: Wings[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Wings

När the Beatles upplöstes 1969–70 föll McCartney ned i en depression. Tillsammans med hustrun Linda och gitarristen Denny Laine bildade han 1971 gruppen Wings där han var ledare och låtskrivare. För att undvika anonymiteten i bandnamnet benämndes gruppen tillfälligtvis "Paul McCartney & Wings" under 1973. Därefter ansåg McCartney att gruppen var känd nog och därmed återgick man till ursprungsnamnet Wings. De gjorde 1973 ledmotivet till Bond-filmen Leva och låta dö. Gruppen besökte Sverige och spelade i Stockholm, Örebro, Göteborg och Lund 7–11 augusti 1972.

1980-talet och framåt[redigera | redigera wikitext]

Efter att Wings splittrats återupptog McCartney den solokarriär han påbörjade 1970. Som soloartist har han spelat in ett flertal album. På några av sina soloalbum spelar McCartney alla instrument själv.

1984 kom långfilmen Give My Regards to Broad Street, som Paul McCartney själv hade skrivit manus till samt spelade huvudrollen i. Filmen fick ett kyligt mottagande. Efter att 1986 års album Press to Play floppade återhämtade McCartney sig och spelade in ett album med covers på gamla rock n' roll-låtar kallat Снова в СССР som inledningsvis endast släpptes i Ryssland. Singeln "My Brave Face" kom 1989 och föregick albumet Flowers in the Dirt som blev en stark comeback för McCartney.

Efter att inte ha turnerat på hela 1980-talet gjorde McCartney en världsturné 1989-1990, samt ytterligare turnéer 1993, 20022003 och 20042005. Samtliga dessa turnéer innefattade konserter i Sverige. Han har även senare gjort omfattande turnéer.

McCartney komponerar även klassisk musik, trots att han fortfarande saknar kunskaper i notation och musikteori. Musiken skapas i stället med hjälp av datorprogram och professionella assistenter och rådgivare. Hans första verk i genren var Liverpooloratoriet (1992), resultatet av ett samarbete med kompositören Carl Davis. Verket är skrivet för solister, kör och orkester. McCartneys andra stora verk är Standing Stone (1997) för symfoniorkester och blandad kör. Verket har en speltid på 75 minuter men är inte symfoniskt sammanhållet utan snarast collageartat. Det komponerades för skivbolaget EMI:s 100-årsjubileum. 2006 kom oratoriet Ecce cor meum, under 2011 baletten Ocean's Kingdom.

27 juli 2012 avslutade han invigningsceremonin till OS i London 2012 med av sjunga "Hey Jude" till piano.

McCartney har på senare år samarbetat med Foo Fighters, samt de återstående medlemmarna från Nirvana. I december 2012 framförde han tillsammans med Dave Grohl, Pat Smear och Krist Novoselic låten "Cut Me Some Slack" på en välgörenhetsgala för orkanen Sandy som då hade härjat i USA. McCartney spelar gitarr och sjunger på låten. McCartney spelar även trummor på låten "Sunday Rain" från Foo Fighters album Concrete and Gold från 2017.

Senare privatliv[redigera | redigera wikitext]

Heraldiskt vapen för Paul McCartney

I april 1998 avled Linda McCartney i cancer. Året därpå mötte Paul McCartney Heather Mills, som han den 11 juni 2002 gifte om sig med. McCartney engagerade sig i Mills kampanj mot landminor, och de deltog gemensamt i en aktion mot säljakt. De har ett barn tillsammans, Beatrice, som föddes 2003. Paret separerade under våren 2006 och genomgick en av Storbritanniens mest omskrivna skilsmässor, som blev klar 2007. Samma år träffade han Nancy Shevell, som han gifte sig med den 9 oktober 2011.[13]

Paul McCartney är idag en av Storbritanniens rikaste, med en förmögenhet på ungefär 760 miljoner GBP. Han belönades med riddarvärdighet (Knight Bachelor) av den brittiska drottningen 1997 för sina insatser inom populärmusiken.

Några av Paul McCartneys hits[redigera | redigera wikitext]

Titel Årtal Album Notering
"Maybe I'm Amazed" 1970 McCartney
"Another Day" 1970 solosingel
"Live and Let Die" 1973 singel med Paul McCartney & Wings
"Band on the Run" 1973 Paul McCartney & Wings: Band on the Run
"Let Me Roll It" 1973 Paul McCartney & Wings: Band on the Run
"Jet" 1973 Paul McCartney & Wings: Band on the Run
"Rock Show" 1975 Wings: Venus and Mars
"Silly Love Songs" 1976 Wings at the Speed of Sound
"Mull of Kintyre" 1977 Wings-singel medupphovsman Denny Laine
"Ebony and Ivory" 1982 Tug of War duett med Stevie Wonder
"Say Say Say" 1983 Pipes of Peace medupphovsman och duettpartner Michael Jackson
"No More Lonely Nights" 1984 Give My Regards to Broad Street

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

Studioalbum

Wings

Annat

Klassiskt

The Fireman (McCartney och Youth)

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Paul Ramon”. The Paul McCartney Project. https://www.the-paulmccartney-project.com/artist/paul-ramon/. Läst 17 januari 2022. 
  2. ^ Doyle, Patrick (13 november 2020). ”Musicians on Musicians: Taylor Swift & Paul McCartney”. Rolling Stone. https://www.rollingstone.com/music/music-features/paul-mccartney-taylor-swift-musicians-on-musicians-1089058/. Läst 17 januari 2022. 
  3. ^ Doyle, Patrick (13 november 2020). ”Musicians on Musicians: Taylor Swift & Paul McCartney”. Rolling Stone. https://www.rollingstone.com/music/music-features/paul-mccartney-taylor-swift-musicians-on-musicians-1089058/. Läst 17 januari 2022. 
  4. ^ ”PETA, vegetarian”. Arkiverad från originalet den 11 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110511151333/http://veggietestimonial.peta.org/psa.aspx?CID=11bdc370-ff5f-46c2-a206-ed3b0b2241d2#. Läst 17 mars 2011. 
  5. ^ Spitz 2005, sid. 75.
  6. ^ Spitz 2005, sid. 93.
  7. ^ Spitz 2005, sid. 95.
  8. ^ Lewisohn 1992, sid. 18.
  9. ^ Lewisohn 1992, sid. 18–22.
  10. ^ Lewisohn 1992, sid. 17–25.
  11. ^ Miles 1997, sid. 74.
  12. ^ ”Beatles' Children: Where Are They Now?” (på engelska). Ultimate Classic Rock. http://ultimateclassicrock.com/beatles-children/. Läst 24 juni 2018. 
  13. ^ McCartney gift - för tredje gången”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/klick/article13751523.ab. Läst 16 november 2018. 
  14. ^ [1] www.telegraph.co.uk om Lennons återfunna medalj
  15. ^ ”Paul McCartney” (på engelska). Rock & Roll Hall of Fame. http://www.rockhall.com/inductees/paul-mccartney. Läst 16 november 2018. 
  16. ^ Agencies (8 september 2012). ”Paul McCartney awarded French Legion of Honour” (på engelska). the Guardian. http://www.theguardian.com/music/2012/sep/08/paul-mccartney-french-legion-honour. Läst 16 november 2018. 
  17. ^ ”Paul McCartney Awarded Israel's Wolf Prize” (på engelska). Billboard. 12 februari 2018. https://www.billboard.com/articles/news/8099444/paul-mccartney-awarded-israel-wolf-prize/. Läst 4 april 2021. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Lewisohn, Mark. The Complete Beatles Chronicle:The Definitive Day-By-Day Guide to the Beatles' Entire Career. Chicago Review Press. ISBN 978-1-56976-534-0 
  • Spitz, Bob. The Beatles: The Biography. Little, Brown and Company. ISBN 978-0-316-80352-6 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]