Sorgstenskvätta

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Sorgstenskvätta
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Mourning Wheatear.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFlugsnappare
Muscicapidae
SläkteOenanthe
ArtSorgstenskvätta
O. lugens
Vetenskapligt namn
§ Oenanthe lugens
Auktor(Lichtenstein, 1823)
Hitta fler artiklar om fåglar med

Sorgstenskvätta[2] (Oenanthe lugens) är en tätting i familjen flugsnappare med mycket komplicerad systematik.[3]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Sorgstenskvätta utgör ett komplex av taxon som olika auktoriteter behandlar på olika sätt. Vanligtvis omfattar arten följande underarter:[3][4]

  • Oenanthe lugens lugens – förekommer i Egypten (öster om Nilen) till Israel, Syrien, Jordanien och norra Irak
  • Oenanthe lugens persica – förekommer i söder Iran, flyttar till södra Egypten, norra Sudan och södra Israel
  • Oenanthe lugens halophila – förekommer i norra Sahara, från östra Marocko till norra Libyen och nordvästra Egypten
  • Oenanthe lugens warriae – basaltöknar i östra Jordanien och södra Syrien

Arten är stannfågel eller kortflyttare.[5] Den har även påträffats bland annat på Cypern.[1]

Birdlife Sverige urskiljer halophila som den egna arten maghrebstenskvätta.[6] Taxonet warriae kan också utgöra en egen art och kallas då basaltstenskvätta.[3][6] Slutligen visar DNA-studier att persica även kan utgöra en egen art.[7][8]

Åt andra hållet inkluderas ibland arterna arabstenskvätta (Oenanthe lugentoides) samt etiopisk stenskvätta (Oenanthe lugubris) i sorgstenskvättan, bland annat av internationella naturvårdsunionen IUCN vars hotkategorisering därmed omfattar alla tre arter sammantaget.[1]

Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Stenskvättorna ansågs fram tills nyligen liksom bland andra buskskvättor, stentrastar, rödstjärtar vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.[9][10]

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Sorgstenskvättan är en medelstor (14,5–16,5 centimeter) oftast svartvit fågel som påminner om nunnestenskvättan (Oenanthe pleschanka) med svart ovansida men vit hjässa och nacke, men har till skillnad från denna ett jämnbrett svart ändband på den huvudsakligen vita stjärten. Sorgstenskvättan har vidare något grövre näbb och ben samt mindre svart haklapp och mindre vitt på nacken.[5]

De olika underarterna (eller arterna) skiljer sig tydligt åt i utseende. Nominatformen har rostfärgad undergump och ljus bas på vingpennorna, och könen är lika.[5] Taxonet persica liknar nominatformen, men hättan är vanligtvis brungrå och det vita begränsat till ett ögonbrynsstreck. Vidare är undergumpen mörkare, stjärtbandet något bredare och honan något dovare färgad än hanen.[11]

Hos maghrebstenskvätta (halophila) är undergumpen vit och vingarna helsvarta. Den har också en distinkt hondräkt med ljust beigebrun rygg och ljus eller gråsolkig strupe. Taxonetwarriae är helsvart med vit undergump och ljusa vingar.[5]

Hane av taxonet halophila, maghrebstenskvätta, i Marocko.

Läten[redigera | redigera wikitext]

Sorgstenskvättans sång består av korta, djupa, vemodiga och klara strofer med rullande ton, närmast lik blåtrast i rösten. Locklätet är ett rakt hiit eller ett smackande tschack.[5]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Sorgstenskvättan häckar i karga bergstrakter, branta stup eller i flackare klippig terräng med sparsam växtlighet. Den lever mest av insekter. Boet byggs i en klippskreva, i ett hål i marken eller under en sten.[5]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC), men inkluderar även etiopisk stenskvätta och arabstenskvätta i bedömningen.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Birdlife International 2016 Oenanthe lugens Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 2016-12-11.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2017. IOC World Bird List (v 7.3). doi :  10.14344/IOC.ML.7.3.
  5. ^ [a b c d e f] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 286. ISBN 978-91-7424-039-9 
  6. ^ [a b] BirdLife Sveriges Taxonomikommitté (2014) Förändringar i listan över holarktis fåglar, Vår Fågelvärld, vol.73, nr.2, sid:36-45
  7. ^ Förschler, M.I., F. Khoury, F. Bairlein, and M. Aliabadian (2010a), Phylogeny of the mourning wheatear Oenanthe lugens complex, Mol. Phylogenet. Evol. 56, 758-767.
  8. ^ Förschler, M.I., F. Khoury, F. Bairlein, and M. Aliabadian (2010b), Corrigendum to “Phylogeny of the mourning wheatear Oenanthe lugens complex” [Mol. Phylogenet. Evol. 56 (2010) 758-767], Mol. Phylogenet. Evol. 57, 483-484.
  9. ^ Sangster, G., P. Alström, E. Forsmark, and U. Olsson (2010), Multi-locus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae), Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
  10. ^ Zuccon, D., and P.G.P. Ericson (2010c), A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae), Zool. Scripta 39, 213-224.
  11. ^ Collar, N. (2018). Mourning Wheatear (Oenanthe lugens). In: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58540 24 januari 2018).

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]