Blåtrast

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Blåtrast
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Monticola solitarius philippensis.JPG
Adult hane av underarten philippensis. Notera det för denna underart specifika röda partiet.
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Tättingar
Passeriformes
Familj Flugsnappare (se text)
Muscicapidae
Släkte Monticola
Art Blåtrast
M. solitarius
Vetenskapligt namn
§ Monticola solitarius
Auktor Linnaeus, 1758
Adult hona, södra Japan
Adult hona, södra Japan
Hitta fler artiklar om fåglar med

Blåtrast (Monticola solitarius) är en fågel som tillhör familjen flugsnappare men som tidigare placerades i familjen trastar (Turdidae).[2]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Hane av nominatformen.

Blåtrasten är 21-23 cm och har en lång och smal näbb. Den adulta hanen är om sommaren omisskännlig då hela fjäderdräkten är gråblå förutom de mörka vingarna. Honan och ungfåglar har en mer anonym fjäderdräkt med brun ovansida, och ljusare brunspräcklig undersida. Båda könen saknar de röda yttre stjärtfjädrarna som stentrasten (Monticola saxatilis) har.

Den adulta hanen av underarten M. s. philippensis har i sommardräkt rostrött bröst och undersida och påminner därmed om ett mellanting mellan stentrast och nominatformen av blåtrast.

Hanens sång är klar och melodisk och påminner om stentrasten som dock oftast sjunger tystare.

Utbredning och taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Blåtrasten häckar i södra Europa och nordvästra Afrika, och från Centralasien österut till norra Kina, Japan och Malaysia samt på Malackahalvön och Sumatra och påträffas sällsynt i norra Europa varav några fynd har gjorts i Sverige.

De europeiska, nordafrikanska och sydöstasiatiska populationerna är främst stannfåglar, förutom förflyttningar i höjdled under de olika årstiderna. Övriga asiatiska populationer är till större utsträckning flyttfåglar som har sina vinterkvarter i områden söder om Sahara, på Arabiska halvön, i Indien och sydöstra Asien.

Blåtrasten brukar delas in i fem underarter, här fördelade på fyra grupper:[2]

  • solitarius-gruppen
    • Monticola solitarius solitarius – häckar i södra Europa, nordvästra Afrika och Mellanöstern; flyttar vintertid så långt söderut som Centralafrika
    • Monticola solitarius longirostris – häckar från norra Irak och Iran till Pakistan; flyttar vintertid till norra Indien och nordöstra Afrika
  • Monticola solitarius pandoo – häckar från nordöstra Afghanistan och västra Kina österut genom Himalaya till centrala och sydöstra Kina; flyttar vintertid till Indien och Sydostasien, i söder till Malackahalvön och Sumatra
  • Monticola solitarius philippensis – häckar från sydöstra Sibirien till Kina och Japan; flyttar vintertid till Indonesien
  • Monticola solitarius madoci – häckar på Malackahalvön och Sumatra

Blåtrasten i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Blåtrast har observerats vid fyra tillfällen i Sverige, varav de första tre på Gotland. Första gången skedde 21-25 april 1981 då det befann sig en hane vid Hoburgen, andra gången observerades en hane på Gotska Sandön den 7 juni 2007, tredje gången en hona på Lilla Karlsö den 13 maj 2008 och fjärde gången en hane på Hallands Väderö 31 maj 2014.[3]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Illustration av blåtrast från J. F. Naumann:Naturgeschichte der Vögel Mitteleuropas Gera, från 1897.

Blåtrasten häckar i öppna bergstrakter, oftast på högre höjd än den besläktade stentrasten (Monticola saxatilis ). Den bygger sitt bo i klippskrevor och i hålor på byggnader och lägger i genomsnitt 4-5 ägg som honan ruvar i 12-15 dygn innan ungarna kläcks. Paret som lever i monogama förhållanden tar hand om ungarna tillsammans. Den är en insektsätare som också äter bär.Den kan även fånga ödlor.

Status[redigera | redigera wikitext]

Blåtrasten kategoriseras som livskraftig av internationella naturvårdsunionen IUCN.[1]

I kulturen[redigera | redigera wikitext]

Blåtrasten är Maltas nationalfågel och finns avbildad på Maltas Lm 1-mynt.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Delar av artikeln är översatt från engelskspråkiga wikipedias artikel Blue Rock Thrush, läst i december 2006.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] BirdLife International 2012 Monticola solitarius Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  3. ^ Blåtrast, Sveriges ornitologiska förenings raritetskatalog.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Lars Larsson Birds of the World, 2001, CD-rom

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]