Spetshjortar

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Spetshjortar
Mazamagouazoubira.jpg
Mazama gouazoubira
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningPartåiga hovdjur
Artiodactyla
FamiljHjortdjur
Cervidae
SläkteSpetshjortar
Mazama
Vetenskapligt namn
§ Mazama
AuktorRafinesque, 1817
Hitta fler artiklar om djur med

Spetshjortar[1] (Mazama) är ett släkte i familjen hjortdjur (Cervidae). De lever i skogar av Syd- och Centralamerika. Utbredningsområdet ligger i låglandet och i upp till 5000 meter höga bergstrakter.[2] Antalet arter är omstritt bland biologerna. IUCN (2017) listar tio arter.[3]

Släktnamnet Mazama kommer från språket nahuatl som talas i centrala Mexiko och har betydelse "hjort".[4]

Spetshjort är även en beteckning på en ung bock av exempelvis kronhjort eller dovhjort vars första horn bara består av två ogrenade spetsar.[5]

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Spetshjortar har inga förgreningar i hornen utan bara två enkla stänger.[2] På så sätt liknar de dykarantiloper men är inte närmare släkt med dessa. Angående storleken finns stora skillnader mellan arterna. Med en kroppslängd (huvud och bål) av 70 centimeter och en vikt omkring 10 kg är Mazama chunyi inte mycket större än en fälthare.[6] Däremot är de största arterna, Mazama gouazoubira och Mazama americana, med en längd av upp till 135 cm (huvud och bål) och en vikt av 8 till 25 kg lika stor som ett rådjur. Pälsen har inget mönster och färgen varierar mellan ljus- och mörkbrun. Den 5 till 20 cm långa svansen har en vit undersida.[2]

Enstaka exemplar av Mazama americana kan väga upp till 65 kg.[2]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Det är inte mycket känt om spetshjortarnas levnadssätt på grund av att de är sällsynta. De lever troligtvis ensam och träffas bara under parningstiden. När parningen sker beror på populationens utbredning. Deras föda utgörs av blad, gräs, klätterväxter, unga växtskott och frukter.[2]

De gömmer sig i tät undervegetation och stannar stilla när en människa eller ett främmande djur är i närheten. Spetshjortar har bra simförmåga.[2] Beroende på art varar dräktigheten i 206 till 225 dagar och sedan föds en enda unge som väger 510 till 567 gram. En individ av Mazama americana levde 16 år.[2]

Arterna[redigera | redigera wikitext]

De två största arterna förekommer i stora delar av det amerikanska låglandet.

  • Mazama americana förekommer i regnskogar från Mexiko över Centralamerika till Brasilien och Uruguay. Två populationer räknas ibland som särskilda arter, dessa är Mazama temama som lever i Mexiko och Mazama pandora som förekommer på Yucatánhalvön.
  • Mazama gouazoubira saknas i Centralamerika men har annars samma utbredningsområde som Mazama americana.

De övriga mindre arterna lever i skogar och på bergslutningar i Anderna. De vistas ibland i regioner 5000 meter över havet.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Spetshjortar, Nationalencyklopedin, läst 21 maj 2018.
  2. ^ [a b c d e f g] Nowak, R. M. (1999) sid.1123-1124
  3. ^ Mazama på IUCN:s rödlista (2017), läst 21 maj 2018.
  4. ^ Brent Huffman (2006). ”Red brocket” (på engelska). Ultimateungulate. http://www.ultimateungulate.com/Artiodactyla/Mazama_americana.html. Läst 21 maj 2018. 
  5. ^ Birger Jensen, 2004, Nordens däggdjur, 2 uppl, sid. 284, 289. ISBN 915184432X
  6. ^ R. Edwards (14 juni 2007). ”Dwarf brocket”. ARKive. http://www.arkive.org/dwarf-brocket/mazama-chunyi/. Läst 30 december 2013. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Don E. Wilson, DeeAnn M. Reeder (Hrsg.): Mammal Species of the World. 3. Ausgabe. The Johns Hopkins University Press, Baltimore 2005, ISBN 0-8018-8221-4.
  • Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. The Johns Hopkins University Press, Baltimore 1999, ISBN 0-8018-5789-9.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]