Spetsnäbbad skogssångare

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Spetsnäbbad skogssångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Limnothlypis swainsonii Nine Times SC 1.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljSkogssångare
Parulidae
SläkteLimnothlypis
ArtSpetsnäbbad skogssångare
L. swainsonii
Vetenskapligt namn
§ Limnothlypis swainsonii
Auktor(Audubon, 1834)
Utbredning
Limnothlypis swainsonii map.svg
Hitta fler artiklar om fåglar med

Spetsnäbbad skogssångare[2] (Limnothlypis swainsonii) är en fågel i familjen skogssångare inom ordningen tättingar.[3] Den häckar i sydöstra USA och flyttar vintertid till Västindien och Centralamerika.

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Spetsnäbbad skogssångare är en 13–14 cm lång medlem av familjen med en unikt kraftig och spetsig, ljus näbb. Den är enfärgad brunaktig ovan med rostfärgad hjässa och ljust citrongul under. I ansiktet syns tydligt mörkt ögonstreck och ett otydligt avgränsat ljusare ögonbrynsstreck. Den klara och starka sången beskrivs i engelsk litteratur som "seew seew see SISTerville", med början likt sydlig piplärksångare och slutet kapuschongskogssångare. Lätet är ett ljust men starkt "chip".[4]

Swainsons skogssångare i Hooks Wood, High Island, Texas.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln häckar i sydöstra USA och övervintrar från sydöstra Mexiko och Belize till Guatemala och Västindien.[3] Den placeras som enda art i släktet Limnothlypis och behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Arten är närmast släkt med svartvit skogssångare (Mniotilta varia), gyllenskogssångaren (Protonotaria citrea) samt arterna i Parkesia och Vermivora.[5]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Spetsnäbbad skogssångare hittas i buskiga områden i låglänta, högväxta lövskogar. Den födosöker på marken i tät undervegetation på jakt efter ryggradslösa djur. Fågeln häckar mellan maj och juli, vid enstaka fall in i början av augusti.[4][6]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Den beskrivs som ovanlig till lokalt ganska vanlig.[6]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar William Swainson (1789-1855), engelsk naturforskare, konstnär och samlare.[7] Fram tills nyligen kallades den Swainsons skogssångare även på svenska, men justerades 2022 till ett enklare och mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[2]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Limnothlypis swainsonii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ [a b] BirdLife Sverige (2022) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 351. ISBN 0-679-45120-X 
  5. ^ Lovette, Irby J. et al. (2010). ”A comprehensive multilocus phylogeny for the wood-warblers and a revised classification of the Parulidae (Aves)”. Molecular Phylogenetics and Evolution 57 (2): sid. 753–70. doi:10.1016/j.ympev.2010.07.018. PMID 20696258. Arkiverad från originalet den 2013-11-03. https://web.archive.org/web/20131103125129/http://www.bio.sdsu.edu/pub/burns/Lovetteetal2010.pdf. 
  6. ^ [a b] Curson, J. (2020). Swainson's Warbler (Limnothlypis swainsonii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61500 8 april 2020).
  7. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]