Hoppa till innehållet

Sprängticka

Från Wikipedia
Sprängticka
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
DivisionBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningHymenochaetales
FamiljHymenochaetaceae
SläkteInonotus
ArtSprängticka
Inonotus obliquus
Vetenskapligt namn
§ Inonotus obliquus
Auktor(Ach. ex Pers.) Pilát 1942
Synonymer
Se text.

Sprängticka (Inonotus obliquus) är en svampart[2] som först beskrevs av Erik Acharius och Christiaan Hendrik Persoon men fick sitt nu gällande namn av den tjeckiske mykologen Albert Pilát 1942. Sprängticka ingår i släktet Inonotus och familjen Hymenochaetaceae.[1][3][4] Arten är reproducerande i Sverige.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]

Utbredning och utseende

[redigera | redigera wikitext]

Sprängticka finns i norra barrskogsbältet, dvs. i norra Europa, Norden, norra USA, Kanada och Ryssland och växer på björk. Sprängticka växer på ungefär 1 av 5 000 björkar. Den växer på björkens stam och är lätt igenkännlig eftersom den har en närmast kolsvart skrovlig yta som ser bränd eller sotig ut. Sprängtickan är en aggressiv parasit som får trädet att utveckla knotor, som anses vara en sjuklig vävnad, som retas fram av svamphyferna. Den egentliga tickan växer resupinat under barken, det vill säga utan att något sticker ut. När tickan ska släppa sina sporer efter fullgången utveckling, spränger den barken och blottar den 5–10 millimeter tjocka fruktkroppen som är ljusbrun till silverskimrande i färgen. Fruktkroppen angrips vanligen snabbt av insekter och blir kortlivad, varför man sällan får se den.[5]

Chaga

[redigera | redigera wikitext]

Sprängtickan kallas också chaga (från ryskan: чага (tja:ga)), men på svenska enbart som produktnamn för dess användning som medicinal- och färgsvamp och inom hälsokosten.[6][7]

Som hälsokost används chaga både till te, kaffe och avkylt som bas i smoothies. Som hälsoprodukt sägs den ha effekt mot psoriasis och följdverkningar av diabetes. Den intas också för att stärka immunförsvaret. Tickan innehåller mycket höga halter av antioxidanter som det mäts enligt ORAC (Oxygen Radical Absorbance Capacity).[8]

Ända sedan 1500-talet har chaga omnämnts som botemedel för cancer, särskilt cancer i mage och lungor. Det har förmodligen varit ett utslag av signaturläran. Betulin, som tickan upptar när den växer på björk, har en tillväxthämmande effekt på vissa typer av cancerceller.[5]

Chaga lanserades i Finland som hälsodryck under namnet Pakurijuoma, men återkallades 2012 av det finska livsmedelsverket på grund av för hög dos av sprängticka. Som nytt livsmedel tillåts sprängticka endast som kosttillskott.[9]

Plocka och tillreda chaga

[redigera | redigera wikitext]

Sprängtickan är en eftertraktad svamp som betingar bra betalning för den som har till försäljning. Den omfattas inte av allemansrätten, så den som plockar måste först be om tillstånd av markägaren.[10]

En skördad sprängticka bör kokas till dekokt genast eller torkas i småbitar på låg värme, annars möglar den.[8]

Fnöske

[redigera | redigera wikitext]

Sprängtickan har använts vid framställning av fnöske[11], även om fnösktickan är den art som främst förknippas med fnösktillverkning.[12] Fnöske är ett läderaktigt, lättantändligt material som framför allt framställts från olika tickor, men även annat liknande material.[13] Fnösket har främst förknippats med eldmakande,[14][15] men har även använts inom sjukvård[16] och till kläder.[13][17]

Synonymer

[redigera | redigera wikitext]

Det vetenskapliga namnet på sprängticka, Inonotus obliquus (Ach. ex Pers.) Pilát 1942, har följande synonymer:

Bildgalleri

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c] Dyntaxa Sprängticka
  2. ^ Pilát (1942) , In: Atlas Champ. l'Europe, Polyporaceae (Praha) 3(1):572
  3. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (22 oktober 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/inonotus+obliquus/match/1. Läst 24 september 2012. 
  4. ^ Species Fungorum. Kirk P.M., 2010-11-23
  5. ^ [a b] Stigsdotter & Hertzberg 2013, s. 280-281.
  6. ^ Sveriges lantbruksuniversitet 2012–. Inonotus obliquus (Fr.) Pilát – sprängticka från Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD). Läst: 21 januari 2015
  7. ^ ”Lundmark, H. & Marklund, H. 2009: Färgsvampar & svampfärgning. Motagg Bokförlag”. Svensk Kulturväxtdatabas. http://skud.slu.se/Skud/ReportLittRefDetails?infoFlowType=PublicationDetails&infoSearchRefID=10330. Läst 21 januari 2015. 
  8. ^ [a b] ”Chaga (Sprängticka)”. Morotdliv. 8 augusti 2012. http://www.morotsliv.com/2012/08/chaga-sprangticka.html. Läst 21 januari 2015. 
  9. ^ ”Dryck med sprängticka återkallad från marknaden”. Livsmedelsverket Evira. 19 april 2016. Arkiverad från originalet den 13 april 2017. https://web.archive.org/web/20170413071121/https://www.evira.fi/sv/livsmedel/aterkallelser/arkiv/dryck-med-sprangticka-aterkallad-fran-marknaden/. Läst 12 april 2017. 
  10. ^ Leif Johansson (4 mars 2016). ”Svamptjuvar härjar i länet: "Det hängde en massa gubbar i min björk"”. Örnsköldsviks Allehanda. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304110016/http://www.allehanda.se/medelpad/sundsvall/svamptjuvar-harjar-i-lanet-det-hangde-en-massa-gubbar-i-min-bjork. Läst 4 mars 2016. 
  11. ^ Susan Labiste. ”Substitutes for Tinder Fungus” (på engelska). primitiveways.com. Primitive Ways. http://www.primitiveways.com/Amadou%20substitutes.html. Läst 17 januari 2015. 
  12. ^ Klas Jaederfeldt. ”Hur man framställer fnöske ur fnösktickan”. nrm.se. Naturhistoriska riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/vaxter/kryptogamer/manadenskryptogam/svampar/fnosktickan/fnoske.1097.html. Läst 19 december 2014. 
  13. ^ [a b] Svenska Akademiens ordbok: Fnöske
  14. ^ ”Göra eld med fnöske”. nrm.se. Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik. Arkiverad från originalet den 21 december 2014. https://web.archive.org/web/20141221095142/http://www.bioresurs.uu.se/bilagan/pdf/xBilagan_2008_eld_fnoske.pdf. Läst 19 december 2014. 
  15. ^ Nationalencyklopedin 1991, s. 450.
  16. ^ H. P. Molitoris (april 1994). ”Mushrooms in medicine” (på engelska). Folia Microbiologica 39 (2): sid. 91-98. https://link.springer.com/article/10.1007/BF02906801. Läst 20 december 2014. 
  17. ^ Klas Jaederfeldt (1998). ”Fnösktickan, Fomes fomentarius, och dess användningsområden – Månadens kryptogam april 1998”. nrm.se. Naturhistoriska riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/vaxter/kryptogamer/manadenskryptogam/svampar/fnosktickan.1893.html. Läst 19 december 2014. 
  18. ^ Aoshima (1951) , In: Bull. Tokyo Univ. Forests 39:200
  19. ^ Bourdot & Galzin (1928) , In: Hyménomyc. de France:642
  20. ^ Pat. (1900) , In: Essai Tax. Hyménomyc. (Lons–le–Saunier):97
  21. ^ Kuntze (1898) , In: Revis. gen. pl. (Leipzig) 3(2):519
  22. ^ Ellis & Everh. (1889) , In: J. Mycol. 5(1):29
  23. ^ J. Schröt. (1888) , In: Kryptogamenflora der Schweiz 3(1):489
  24. ^ Cooke (1885) , In: Grevillea 14(no. 69):21
  25. ^ P.A. Karsten (1881) , In: Revue mycol., Toulouse 3:19
  26. ^ Chevall. (1826) , In: Fl. gén. env. Paris (Paris) 1:261
  27. ^ E.M. Fries (1821) , In: Syst. mycol. (Lundae) 1:378
  28. ^ Pers. (1801) , In: Syn. meth. fung. (Göttingen) 2:548

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Fnöske. Bokförlaget Bra Böcker AB, Höganäs. 1991. ISBN 91-7024-619-X 
  • Stigsdotter, Marit; Hertzberg, Bertil (2013), Björk – Trädet, människan och naturen, Balkong Förlag, ISBN 978-91-85581-68-9 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sprängticka&oldid=55165965”