Tiaratangara

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Större kubafink)
Gulstrupig gräsfink
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Hane på Jamaica
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljTangaror
Thraupidae
SläkteTiaris
ArtTiaratangara
T. olivaceus
Vetenskapligt namn
§ Tiaris olivaceus
Auktor(Linnaeus, 1766)
Utbredning

Tiaratangara[2] (Tiaris olivaceus), tidigare gulstrupig gräsfink, är en fågel i familjen tangaror inom ordningen tättingar.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Tiaratangaran är en mycket liten (cirka 10 cm) finkliknande fågel med konformad grå näbb. Hanen har en karakteristisk huvudteckning med gult på ögonbrynsstreck och strupe som konstrasterar starkt med svart i ansiktet och på bröstet. Resten av fjäderdräkten är olivgrå. Honan är genomgående olivfärgad, men uppvisar en skugga av hanens huvudteckning.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Tiaratangaran förekommer i Västindien och från Mexiko söderut till Venezuela. Den delas in i fem underarter med följande utbredning:[3]

Arten har på senare tid också expanderat söderut in i Ecuador.[5] Tillfälligt har den påträffats i USA, i södra Texas och Florida.[6]

Släktskap[redigera | redigera wikitext]

Tiaratangaran placerades tidigare, liksom ett stort antal andra neotropiska finkliknande fåglar, i familjen fältsparvar (Emberizidae), men förs numera till tangarorna (Thraupidae). Arten placeras i släktet Tiaris och är typarten för släktet. Genetiska studier visar dock att arterna i släktet inte är varandras närmaste släktingar. Övriga arter i Tiaris har därför lyfts ut till andra släkten, varvid tiaratangaran står kvar som ensam art.[7]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Tiaratangara är en vanlig art som påträffas i öppna gräsmarker, betesmarker, hyggen och på vägrenar. De rör sig ofta i lösa flockar, ofta med andra arter, på jakt efter gräsfrön.[4]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och tros öka i antal.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1] Beståndet uppskattas till i storleksordningen fem till 50 miljoner vuxna individer.[8]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2020 Tiaris olivaceus . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 1 januari 2022.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
  4. ^ [a b] Torok, M. and K. J. Burns (2020). Yellow-faced Grassquit (Tiaris olivaceus), version 1.0. In Birds of the World (T. S. Schulenberg, Editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.yefgra1.01
  5. ^ Ridgely, R. S., and P. J. Greenfield. 2001. The birds of Ecuador. Cornell University Press, Ithaca, New York.
  6. ^ American Ornithologists' Union. 1998. Check-list of North American birds. Seventh edition. American Ornithologists' Union, Washington, DC.
  7. ^ Shultz, A., and K. Burns (2013), Plumage evolution in relation to light environment in a novel clade of Neotropical tanagers, Mol. Phylogenet. Evol. 66, 112-125.
  8. ^ Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019 Arkiverad 29 augusti 2020 hämtat från the Wayback Machine..

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]