Sten Selander

Från Wikipedia
Version från den 19 juni 2017 kl. 00.19 av Salgo60 (Diskussion | Bidrag) (Faktamall biografi WD)
Sten Selander
Vid Dalarö skans 1928
Född1 juli 1891[1][2]
Sankt Nikolai församling[2], Sverige
Död8 april 1957[1][2] (65 år)
Engelbrekts församling[2], Sverige
BegravdSolna kyrkogård[3]
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[2]
SysselsättningBiolog[2], poet, översättare, litteraturkritiker[2], författare[2], botaniker, publicist[4]
Befattning
Stol nummer 6 i Svenska Akademien (1953–1957)[5]
ArbetsgivareUppsala universitet[2]
FöräldrarNils Edvard Selander[6][7]
Utmärkelser
Doblougska priset (1952)
Redigera Wikidata

Nils Sten Edvard Selander, född 1 juli 1891, död 8 april 1957 i Stockholm,[8] var en svensk poet, essäist, översättare och botaniker.

Biografi

Först så småningom blev han fil. dr. (1950) och docent (1951) i botanik vid Uppsala universitet. Han efterträdde Sven Hedin som ledamot av Svenska Akademien på stol 6 (1953). Han var också litteratur- och teaterkritiker i flera dagstidningar, bland annat Dagens Nyheter 1929-1935 och Svenska Dagbladet från 1935. Sten Selander var under sin studietid i Stockholm medlem i Sveriges Nationella Ungdomsförbund,[9] ordförande för Humanistiska föreningen 1922, och Svenska Naturskyddsföreningens ordförande 1936-1947.

Selander debuterade som lyriker 1916 med samlingen "Vers och visor". Hans genombrott kom 1926 med "Staden och andra dikter". Sten Selander skrev en traditionell lyrik och var, i stort sett, främmande för "den obegripliga" modernismen. Han tillhör den grupp lyriker som brukar kallas de borgerliga intimisterna. Hans motiv är ofta hämtade från vardagslivet. 1942 kom volymen "Dikter från tjugofem år 1916 - 1941", där han tar avstånd från åtskilliga av tidigare publicerade dikter. Hans mest kända och älskade dikt heter "Spela kula" från samlingen "Staden och andra dikter". Idag är Sten Selander mest känd för sina naturskildringar, främst det än idag ofta refererade standardverket om svensk natur "Det levande landskapet i Sverige" (1955, 1957, 1987 [faksimil]). Andra naturskildringar är "Svensk mark" (1934), "Mark och människor" (1937, 1938), Lappland (1948, 1949), Stränder (1951). I biografin "Den okände Selander" av Martin Kylhammar skildras naturvårdaren, journalisten och samhällskritikern Sten Selander.

Som översättare har han bland annat tolkat Omar Khayyam till svenska. Vissa nyare källor gör gällande att Sten Selander inte skrev dikten "Spela Kula". Det ska i så fall Nils Ferlin gjort.

Sten Selander ligger begravd på Solna kyrkogård.[10]

Bibliografi

  • Vers och visor 1916
  • Gryning 1917
  • Branden på Tuna 1918
  • Tystnadens torn och andra dikter 1918
  • Vägen hem 1920
  • Vår herres hage 1923
  • Den unga lyriken 1924
  • Prolog vid svenska Röda kors-veckan 1925, 1925
  • Staden och andra dikter 1926
  • Djurgården - ramen kring sommarens stockholmsutställning 1930
  • Européer, amerikaner och annat 1930
  • En dag 1931
  • Modernt 1932
  • Bildning och utbildning 1933
  • Kring sylarna 1933
  • Svensk mark 1934
  • Mark och människor 1937
  • Finsk front 1940
  • Sommarnatten 1941
  • Den gröna jorden 1941
  • Dikter från tjugufem år 1942
  • Uddeholm 1943
  • Lappland 1948
  • Linné i Lule lappmark 1948
  • Pegaser och käpphästar 1950
  • Stränder 1951
  • Sven Hedin 1953
  • Det levande landskapet i Sverige 1955
  • Avsked 1957
  • Mark och rymd 1959
  • Linnélärjungar i främmande länder 1960
Översättningar

Priser och utmärkelser

Referenser

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h i] N Sten E Selander, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Nils Sten Edvard Selander, FinnGraven.se, läs online, läst: 18 juni 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 16 december 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ läst: 20 juli 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, Nils Sten Edvard, f. 1891 i Jakob och Johannes Stockholm, läs onlineläs online, läst: 3 april 2018.[källa från Wikidata]
  7. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, Nils Sten Edvard, f. 1891 i Svea artilleriregemente, Student, läs onlineläs online, läst: 3 april 2018.[källa från Wikidata]
  8. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  9. ^ Sveriges nationella ungdomsförbund och högern 1928-1932. Svenska bokförlaget/Norstedt. 1965-01-01. sid. 13. https://books.google.se/books/about/Sveriges_nationella_ungdomsf%25C3%25B6rbund_och.html?id=PgA_OAAACAAJ&redir_esc=y. Läst 18 augusti 2015 
  10. ^ Göran Åstrand: Känt och okänt på Stockholms kyrkogårdar (Ordalaget Bokförlag 1998) sid.167

Vidare läsning

  • Everling, Bo (1993). ”Du dansar bleka ungdom : Erik Lindorm, Sten Selander, Erik Axel Karlfeldt och Alf Henrikson”. Blå toner och svarta motiv (Stockholm : B. Östlings bokförl. Symposion, 1993) 3),: sid. 33-49.  Libris 2069464
  • Hedberg, Olle (1957). Sten Selander : inträdestal i Svenska akademien. Inträdestal / Svenska akademien, 0346-7759. Stockholm: Norstedt. Libris 1275694 
  • Kylhammar, Martin: Sten Selander i Svenskt biografiskt lexikon (2003-2006)
  • Kylhammar, Martin (1990). Den okände Sten Selander : en borgerlig intellektuell. Stockholm: Akademeja. Libris 7764448. ISBN 91-87390-08-6 
  • Landgren, Bengt (2009). Sten Selander : lyrik och litteraturkritik 1916-1957. Hedemora: Gidlund. Libris 11296653. ISBN 978-91-7844-768-8 
Företrädare:
Sven Hedin 		Svenska Akademien,
Stol nr 6
1953-1957 		Efterträdare:
Olle Hedberg


Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sten_Selander&oldid=40096170”