Stenhuggare

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stenhuggare i Västergötland, troligen slutet av 1960-talet
Foto: Pål-Nils Nilsson>
Stenhuggare

Stenhuggare är en person vars yrke är att forma sten. Yrket var förr mycket vanligt förekommande, inte minst inom stenindustrin i Blekinge och Bohuslän. Stenhuggeri är brytning och formning av sten för exempelvis gatubeläggning och kantstenar, till byggnader och gravsten samt till skulpturer och liknande konstföremål. Stenhuggeriet har haft en nästan oförändrad verktygsuppsättning från medeltiden in på 1900-talet. Merparten av stenberedningen sköts numer maskinellt genom tryckluftsdrivna verktyg.[1]

Gotländska stenmästare[redigera | redigera wikitext]

Den gotländska stenhuggarkonsten har mycket gamla anor. De skickligt utformade bildstenarna visar att man redan under förhistorisk tid var väl förtrogen med det hållbara materialet, den lätthanterliga sandstenen och den fina kalkstenen. Konstens blomstring inträffade dock under medeltiden, då öns många kyrkor pryddes med skulptur på portaler och dopfuntar, ett myller av figurscener som återger centralt kristna motiv. Några av de konstnärer som skapade dessa märkliga verk känner vi till namnet, t ex Sighrafr som verkade på 1100-talet och skapade verk i bl a Grötlingbo kyrka, där dopfunten är av hans hand. Men de flesta är okända mästare, av forskningen med ledning av deras stildrag betecknade som Byzantios (dopfunt i Hogräns kyrka, 1100-tal), berättaren Fabulator (Gammelgarns kyrkas långhusportal 1300-tal), Egypticus (portalen i Stånga kyrka) etc.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalencyklopedin om stenhuggeri

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]