Konsthantverk

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Konsthantverk

Termen konsthantverk avser antingen "hantverk", vilket innebär formgivning av bruksföremål, eller dessa föremål i sig. Den kan också avse den disciplin som omfattar både formgivningen och föremålen.

Den väsentligaste skillnaden mellan konsthantverk och hemslöjd/handarbete är att det första förutsätter en konstnärlig formgivning. Och var den exakta gränsen för vad som räknas till konst verkligen går finns inte fastlagd, liksom med annan slags konst.

Träsnideri från Makonde 1967

Historia[redigera | redigera wikitext]

Viljan att skapa vackra ting är sannolikt medfödd. Under de mest primitiva och knappaste förhållanden har människan ändå strävat efter att omge sig med det vackra. Vad som sedan har räknats till det vackra har varit en kulturell stilfråga. De textila konstarterna förändrades när Sverige övergick till protestantism1500-talet, och influenserna från Vatikanen ersattes med det stramare lutherska arvet i den kristna kyrkan.

Så småningom utkristalliserades i Sverige en särskilt stram, enkel och sparsmakad stilbildande form som fortlever alltjämt.

Konsthantverket har sedan 1960-talet även haft uttalat politiska och antiestetiska inriktningar, och ses numer som en del av bildkonsten.

Afrika[redigera | redigera wikitext]

Konsthantverket i de afrikanska länderna har utvecklats under lång tid. Även under knappa förhållande har man ägnat tid till utsmyckning av bruksföremål eller tillverkat saker för religiös eller rituell användning. De vanligaste föremålen som tillverkas är troligen skålar för mat och den traditionella djembetrumman. Föremålen tillverkas av de material som finns att tillgå, främst trä och ben. Även den textila traditionen är lång, speciellt i Västafrika där tygen har starka färger och intensiva mönster.

Arter[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Hantverk

Bland hantverk som räknas till konsthantverk kan nämnas:

Organisation[redigera | redigera wikitext]

När Sveriges organisationsgrad tilltog som ett led i industrialiseringsprocessen vid förra sekelskiftet omfattades även konsthantverket av detta. 1910 utropade Svenska Slöjdföreningen fältropet "konstnärerna till industrin" vilket fick effekter som till exempel Stockholmsutställningen 1930, i den begynnande funktionalismens tidsera, som sätter spår än i modern tid.

Konsthantverket fick sina egna organisationer, tidningar och föreningar när begreppet blivit vedertaget och urskiljt från övriga konstarterna: Svensk Form, Konstfackskolan i Stockholm, Nationalmuseum i Stockholm, Röhsska konstslöjdmuseet i Göteborg (Det enda museet i Sverige som endast har konsthantverk och design i sina samlingar.)

Se även[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Edward Lucie-Smith, Konsthantverkets historia.
  • Glenn Adamson, The Craft Reader.