Saponifiering

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Exempel på förtvålning med bildning av glycerol och natriumsalter.

Saponifiering, även kallad förtvålning eller försåpning, är, kemiskt uttryckt, en alkalisk esterhydrolys med bildning av karboxylsyrasalter.[1] Namnet kommer av metoden att framställa tvål och såpa ur vegetabiliska oljor eller animaliska fetter, vilka huvudsakligen utgörs av triglycerider, som är estrar av glycerol och fettsyror. Det används också för att framställa glycerol.[2]

Tillverkning av tvål[redigera | redigera wikitext]

I den klassiska metoden att framställa det vi till vardags kallar tvål, kokas vegetabilisk olja eller animaliskt fett med tillsatt natriumhydroxidlösning (natronlut). Hydroxiden och fettsyrorna reagerar med varandra genom hydrolys och bildar glycerol och fettsyrasalt (tvål), som sedan separeras.[3] Vid motsvarande tillverkning av såpa används kaliumhydroxid (kalilut) istället för natriumhydroxid.[4]

Tvål och såpa är alltså salter av natrium respektive kalium med fettsyror. En fettsyra har en så kallad svans och ett huvud, svansen är fettlöslig men däremot är huvudet som skapar saltet vattenlösligt. Detta gör så att tvålmolekyler kan bindas samman med den feta smutsen samtidigt som den kan lösas upp i vatten.

Förtvålning i oljefärger[redigera | redigera wikitext]

Oljefärger som utsätts för alkalier, basiska miljöer, riskerar att drabbas av förtvålning redan vid låg fuktighet, vilket verkar nedbrytande på färgskiktet.[5] Man undviker därför att använda oljefärg direkt på obehandlade alkaliska underlag som till exempel ny puts och betong, liksom förzinkade underlag.[5][6][7] Vissa metallinnehållande pigment, såsom blyvitt och zinkvitt, har också en förmåga att utlösa förtvålningen.[8][9]

I vissa fall eftersträvas dock en viss förtvålning, då det bland annat anses kunna ge ett mer väderbeständigt skikt, varvid till exempel blyvitt används.[10] Man har dock konstaterat på äldre konstverk att målningars färglager med tiden förstörs av förtvålningen.[8][11]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Verseifung Römpp Online, Georg Thieme Verlag. Läst 17 maj 2018.
  2. ^ förtvålning i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 27 juni 2015.
  3. ^ Soap production processes : Boling process Encyclopædia Britannica. Läst 17 maj 2018.
  4. ^ Såpa i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 17 maj 2018.
  5. ^ [a b] Kenneth B. Tator: Coating Deterioration ASM Handbook, Volume 5B, Protective Organic Coatings, 2015. ASM International. Läst 16 maj 2018.
  6. ^ H R Hamburg et al. (red.): Hess’s Paint Film Defects: Their Causes and Cure Springer Science & Business Media, 2012. Läst 16 maj 2018.
  7. ^ Byggnadsplåt och -smide Statens fastighetsverk. Läst 16 maj 2018
  8. ^ [a b] Silvia A. Centeno, Dorothy Mahon: The Chemistry of Aging in Oil Paintings: Metal Soaps and Visual Changes, i: "Scientific Research in The Metropolitan Museum of Art": The Metropolitan Museum of Art Bulletin, v. 67, no. 1 (2009). Läst 16 maj 2018.
  9. ^ Gillian Osmond: Zinc white: a review of zinc oxide pigment properties and implications for stability in oil-based paintings University of Queensland. Läst 16 maj 2018.
  10. ^ Wilhelm Glaser (2016): Die spätbarocken Giebelstuckaturen von Johann Michael Feichtmayr dem Jüngeren am Corps de Logis des Bruchsaler Schlosses : Zur Restaurierung eines Fassadenstucks aus dem 18. Jahrhundert Denkmalpflege in Baden-Württemberg. Läst 17 maj 2018.
  11. ^ Yu-chen Karen Chen-Wiegart et al. Elemental and Molecular Segregation in Oil Paintings due to Lead Soap Degradation Nature Scientific Reports, volume 7 (2017). Läst 8 maj 2018.