Stripgås

Från Wikipedia
Stripgås
Adult stripgås
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningAndfåglar
Anseriformes
FamiljÄnder
Anatidae
TribusGäss
Anserini
SläkteAnser
ArtStripgås
A. indicus
Vetenskapligt namn
§ Anser indicus
AuktorLatham, 1790

Stripgås (Anser indicus) är en fågel i familjen änder.[2]

Beskrivning

Stripgåsen är stor som en sädgås med en längd på upp till 78 cm och ett vingspann på mellan 140 och 165 cm. Helhetsintrycket är en mycket ljus gås. Strupen är mörkgrå och dess bröst, buk, rygg och mestadelen av vingarna är ljust grå. Handpennorna är svarta och under- och övergump vit. Stjärten har ett grått tvärband men avslutas med vitt längst ut. Näbb och ben är kraftigt gula. På baksidan av halsen och upp på hjässa har den ett svart band som bildar två tvärstripor ner mot ögat och mot kinden. Resten av huvudet är vitt. Det är främst dessa svarta tvärstripor som skiljer adulta från juvenila fåglar. På avstånd är det lätt att förväxla stripgåsen med andra gässarter.

Stripgås vid Lillfjärden i Hudiksvall. Foto: Tommy Halvarsson

Utbredning

Stripgås har sin ursprungliga utbredning i centralasiatiska högalpina trakter i Ryssland, Uzbekistan och Kirgizistan. Den har sina vinterkvaret i Bhutan, Thailand och Laos.

Inplanteringen i Europa och Nordamerika

Stripgåsen har varit en populär parkfågel i stora delar av Europa och USA under flera hundra år och från dessa populationer har fåglar rymt. Det finns dokumenterat att stripgås har häckat i Norge och Storbritannien.

Stripgås ses årligen i Sverige, ofta tillsammans med flockar av kanadagås eller grågås men de flesta av dessa anses vara parkrymlingar.

Häckning

Parkrymlingar av stripgås har en förmåga att hybridisera med flera av de andra gåsarterna som exempelvis kanadagås, grågås, snögås, sädgås och svangås.

Noter

  1. ^ Birdlife International 2012 Anser indicus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01

Externa länkar