Stripgås

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Stripgås
Bar-headed Geese (Anser indicus) at Bharatpur I IMG 5637.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningAndfåglar
Anseriformes
FamiljÄnder
Anatidae
TribusGäss
Anserini
SläkteAnser
ArtStripgås
A. indicus
Vetenskapligt namn
§ Anser indicus
AuktorLatham, 1790
Hitta fler artiklar om fåglar med

Stripgås (Anser indicus) är en fågel i familjen änder.[2] Den häckar i högalpin miljö i Centralasien. På väg till övervintringsområdena i Indien och Myanmar passerar den Himalaya och är därmed en av de fågelarter som noterats flyga högst. Fågeln är en vanlig parkfågel i stora delar av Europa och USA, och förrymda fåglar ses regelbundet. Även frilevande häckningar för förekommit.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Stripgåsen är stor som en sädgås med en längd på upp till 78 centimeter och ett vingspann på mellan 140 och 165 centumeter. Helhetsintrycket är en mycket ljus gås. Strupen är mörkgrå och dess bröst, buk, rygg och mestadelen av vingarna är ljust grå. Handpennorna är svarta och under- och övergump vit. Stjärten har ett grått tvärband men avslutas med vitt längst ut. Näbb och ben är kraftigt gula. På baksidan av halsen och upp på hjässa har den ett svart band som bildar två tvärstripor ner mot ögat och mot kinden. Resten av huvudet är vitt. Det är främst dessa svarta tvärstripor som skiljer adulta från juvenila fåglar. På avstånd är det lätt att förväxla stripgåsen med andra gässarter.

Två adulta stripgäss med ungfågel.

Läte[redigera | redigera wikitext]

Från stripgåsen hörs låga nasala tutande rop,"gaaaa gaaaa gaaaa" eller "guaa guaa guaa".[3]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Stripgås har sin ursprungliga utbredning i centralasiatiska högalpina trakter i Ryssland, Uzbekistan och Kirgizistan. Vintertid flyttar den till Indien och Myanmar.

Bar-headed Goose (Anser indicus) (31622338467).jpg

Den har varit en populär parkfågel i stora delar av Europa och USA under flera hundra år och från dessa populationer har fåglar rymt. Det finns dokumenterat att stripgås har häckat i Norge och Storbritannien. Stripgås ses årligen i Sverige, ofta tillsammans med flockar av kanadagås eller grågås men de flesta av dessa anses vara parkrymlingar.

Stripgås vid Lillfjärden i Hudiksvall. Foto: Tommy Halvarsson

Släktskap[redigera | redigera wikitext]

Genetiska studier[4] visar att stripgåsen är systerart till alla andra arter i släktet Anser, inklusive snögås, grågås, bläsgås och sädgås.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Stripgåsen häckar vid mycket högt belägna sjöar kring vilka den betar kort gräs. Boparasitism varvid lägre stående honor lägger ägg i högre stående honors bon förekommer.[5] Vintertid påträffas den i jordbruksområden där den livnär sig på korn, ris och vete.

Ägg från stripgåsen.

Den är känd som en av de fågelarter som påträffats flyga vid högst höjd,[6] över världens femte högsta berg Makalu (8.481 meter över havet). Det finns också en andrahandsrapport om stripgäss som även flugit över Mount Everest.[7] Det har länge varit ett frågetecken för forskarvärlden varför stripgässen flyger så högt, särskilt som det finns lägre bergspass som de kan flyga över istället.[8]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågeln har på svenska även kallats indisk gås, tibetansk gås och strimgås.[9]

Stripgås i kulturen[redigera | redigera wikitext]

Stripgåsen har föreslagits som förebild för fågeln Hamsa i den indiska mytologin.[10] En annan tolkning föreslår att stripgåsen troligen är Kadamb i antik och medeltida litteratur på sanskrit, medan "Hamsa" syftar på en svan.[11]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Anser indicus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  3. ^ Mark Brazil (2009) Birds of East Asia, Helm Field Guide, A&C Black Publishers, London, ISBN 978-0-7136-7040-0
  4. ^ Ottenburghs, J., H.-J. Megens, R.H.S. Kraus, O. Madsen, P. van Hooft, S.E. van Wieren, R.P.M.A. Crooijmans, R.C. Ydenberg, M.A.M. Groenen, and H.H.T. Prins (2016), A Tree of Geese: A Phylogenomic Perspective on the Evolutionary History of True Geese, Mol. Phylogenet. Evol. 102, 74-85.
  5. ^ Weigmann, C.; Lamprecht, J. (1991). ”Intraspecific Nest Parasitism in Bar-headed Geese, Anser indicus”. Animal Behaviour 41 (4): sid. 677–688. doi:10.1016/S0003-3472(05)80905-4. 
  6. ^ Than, Ker (June 10, 2011). ”Highest Flying Bird Found; Can Scale Himalaya: The Bar-headed Goose Can Reach Nearly 21,120 Feet, New Study Shows”. National Geographic News. Washington, DC, US: National Geographic Society. Arkiverad från originalet den februari 16, 2013. https://www.webcitation.org/6ESilGnVV?url=http://news.nationalgeographic.com/news/2011/06/110610-highest-flying-birds-geese-himalaya-mountains-animals/. Läst 15 februari 2013. 
  7. ^ Swan, L. W. (1961). ”The Ecology of the High Himalayas”. Scientific American 205 (4): sid. 68–78. doi:10.1038/scientificamerican1061-68. 
  8. ^ Black, C. P.; Tenney, S. M. (1980). ”Oxygen Transport During Progressive Hypoxia in High-altitude and Sea-level Waterfowl”. Respiration Physiology 39 (2): sid. 217–239. doi:10.1016/0034-5687(80)90046-8. PMID 7375742. 
  9. ^ Tyrberg, Tommy (1996) Svenska fåglars namn, Stockholm, Sveriges ornitologiska förening
  10. ^ The Goose in Indian Literature and Art (Leiden, 1962) by J. Ph. Vogel, p. 2
  11. ^ KN Dave (2005), Birds in Sanskrit Literature, Motilal Banarsidass, ISBN 978-8120818422, pages 422-447

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]