Stripgås

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stripgås
Bar-headed Geese (Anser indicus) at Bharatpur I IMG 5637.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Andfåglar
Anseriformes
Familj Änder
Anatidae
Tribus Gäss
Anserini
Släkte Anser
Art Stripgås
A. indicus
Vetenskapligt namn
§ Anser indicus
Auktor Latham, 1790
Oie à tête barrée - Bar-headed goose.jpg
Hitta fler artiklar om fåglar med

Stripgås (Anser indicus) är en fågel i familjen änder.[2]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Stripgåsen är stor som en sädgås med en längd på upp till 78 centimeter och ett vingspann på mellan 140 och 165 centumeter. Helhetsintrycket är en mycket ljus gås. Strupen är mörkgrå och dess bröst, buk, rygg och mestadelen av vingarna är ljust grå. Handpennorna är svarta och under- och övergump vit. Stjärten har ett grått tvärband men avslutas med vitt längst ut. Näbb och ben är kraftigt gula. På baksidan av halsen och upp på hjässa har den ett svart band som bildar två tvärstripor ner mot ögat och mot kinden. Resten av huvudet är vitt. Det är främst dessa svarta tvärstripor som skiljer adulta från juvenila fåglar. På avstånd är det lätt att förväxla stripgåsen med andra gässarter.

Stripgås vid Lillfjärden i Hudiksvall. Foto: Tommy Halvarsson

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Stripgås har sin ursprungliga utbredning i centralasiatiska högalpina trakter i Ryssland, Uzbekistan och Kirgizistan. Den har sina vinterkvaret i Bhutan, Thailand och Laos.

Inplanteringen i Europa och Nordamerika[redigera | redigera wikitext]

Stripgåsen har varit en populär parkfågel i stora delar av Europa och USA under flera hundra år och från dessa populationer har fåglar rymt. Det finns dokumenterat att stripgås har häckat i Norge och Storbritannien.

Stripgås ses årligen i Sverige, ofta tillsammans med flockar av kanadagås eller grågås men de flesta av dessa anses vara parkrymlingar.

Ekologi och beteende[redigera | redigera wikitext]

Stripgåsen häckar vid mycket högt belägna sjöar kring vilka den betar kort gräs. Boparasitism varvid lägre stående honor lägger ägg i högre stående honors bon förekommer.[3] Vintertid påträffas den i jordbruksområden där den livnär sig på korn, ris och vete.

Den är känd som en av de fågelarter som påträffats flyga vid högst höjd,[4] över världens femte högsta berg Makalu (8.481 meter över havet). Det finns också en andrahandsrapport om stripgäss som även flugit över Mount Everest.[5] Det har länge varit ett frågetecken för forskarvärlden varför stripgässen flyger så högt, särskilt som det finns lägre bergspass som de kan flyga över istället.[6]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågeln har på svenska även kallats indisk gås, tibetansk gås och strimgås.[7]

Stripgås i kulturen[redigera | redigera wikitext]

Stripgåsen har föreslagits som förebild för fågeln Hamsa i den indiska mytologin.[8] En annan tolkning föreslår att stripgåsen troligen är Kadamb i antik och medeltida litteratur på sanskrit, medan "Hamsa" syftar på en svan.[9]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Anser indicus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 2016-02-01.
  2. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  3. ^ Weigmann, C.; Lamprecht, J. (1991). ”Intraspecific Nest Parasitism in Bar-headed Geese, Anser indicus”. Animal Behaviour 41 (4): sid. 677–688. doi:10.1016/S0003-3472(05)80905-4. 
  4. ^ Than, Ker (June 10, 2011). ”Highest Flying Bird Found; Can Scale Himalaya: The Bar-headed Goose Can Reach Nearly 21,120 Feet, New Study Shows”. National Geographic News. Washington, DC, US: National Geographic Society. Arkiverad från originalet den februari 16, 2013. https://www.webcitation.org/6ESilGnVV?url=http://news.nationalgeographic.com/news/2011/06/110610-highest-flying-birds-geese-himalaya-mountains-animals/. Läst 15 februari 2013. 
  5. ^ Swan, L. W. (1961). ”The Ecology of the High Himalayas”. Scientific American 205 (4): sid. 68–78. doi:10.1038/scientificamerican1061-68. 
  6. ^ Black, C. P.; Tenney, S. M. (1980). ”Oxygen Transport During Progressive Hypoxia in High-altitude and Sea-level Waterfowl”. Respiration Physiology 39 (2): sid. 217–239. doi:10.1016/0034-5687(80)90046-8. PMID 7375742. 
  7. ^ Tyrberg, Tommy (1996) Svenska fåglars namn, Stockholm, Sveriges ornitologiska förening
  8. ^ The Goose in Indian Literature and Art (Leiden, 1962) by J. Ph. Vogel, p. 2
  9. ^ KN Dave (2005), Birds in Sanskrit Literature, Motilal Banarsidass, ISBN 978-8120818422, pages 422-447

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]