Susa

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel handlar om den iranska staden. För staden i Tunisien, se Sousse. För den andliga intresseföreningen SUSA, se Swedish Union for Spiritual Awareness.

Världsarv
Susa
Ruinerna efter Kungens privata rum i Susa. I bakgrunden syns den betydligt nyare Shushborgen.
Ruinerna efter Kungens privata rum i Susa. I bakgrunden syns den betydligt nyare Shushborgen.
Geografiskt läge
Koordinater 32°11′29″N 48°14′58″Ö / 32.19139°N 48.24944°Ö / 32.19139; 48.24944 (Susa)
Plats Shush
Land Iran Iran
Region* Asien och Oceanien
Data
Typ Kulturarv
Kriterier i, ii, iii, iv
Referens 1455
Historik
Världsarv sedan 2015  (39:e mötet)
Susa på kartan över Iran
Red pog.svg
Susa
Susa på kartan över Iran.
* Enligt Unescos indelning.

Susa (persiska: شوش‎‎) var en forntida stad i västra Iran och var huvudstad i det persiska riket Elam. Susa är beläget ca 50 mil sydväst om Teheran i slättlandet på sydvästsidan om bergskedjan Zagros nära Mesopotamien. Susa ligger vid floden Kercha som drar med sig lera från Zagros vilket gör regionen där Susa ligger mycket bördig.[1]

Det finns många bibliska kopplingar till Susa. Den bibliska profeten Daniel ligger begraven i Daniels grav i Susa[2] och Esters bok i Gamla Testamentet utspelar sig i Susa och handlar om kung Xerxes I (regeringstid 486-465 f.Kr.)[1]

Som avslutning gav kungen under sju dagar ett gästabud för alla på borgen i Susa, från den högste till den lägste. Festen ägde rum på den öppna platsen i slottsträdgården.
Bibeln, Ester 1:5, om kung Xerxes I (r. 486-465 f.Kr.)[3]

Susa är en av världens absolut äldsta städer och har genom dess historien erövrats, förstörts och byggts upp igen flera gånger. Susa blev 2015 listat av Unesco som kulturellt världsarv.[4] Den moderna Iranska staden Shush är idag belägen vid den plats där Susa låg.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Med sin långa historia är Susa en av världens äldsta städer och har varit kontinuerligt bebodd sedan omkring år 4200 f.Kr. (eller till och med 5000 f.Kr.[5]) och kallades ursprungligen Susan eller Susun.[6][1]

Ungefär år 1160 f.Kr. blir Susa huvudstad för riket Elam. Den assyriska kungen Ashurbanipal (r. 668-627 f.Kr.) totalförstörde Susa på 640-talet f.Kr.[7][5][2], men staten återuppbyggdes för att senare igen bli erövrad 538 f.Kr.[7] av den persiska kungen Kyros II. Kyros II:s son Kambyses II (r. 530–522 f.Kr.) gjorde Susa till den persiska dynastin Akemenidernas huvudstad.[1][4][2]

Dareios I "den store" (r. 521–486 f.Kr.) återuppbyggde, renoverade och uppförde stora monumentala byggnadsverk och palats i Susa, såsom Dareios den stores palats[6][7] Under tiden för Artaxerxes I (r. 464–423 f.Kr.) förstördes mycket av Susa av en brand, men Artaxerxes II (r. 404–358 f.Kr.) återuppbyggde staden med flera monument som har beskrivits för sin enastående prakt.[1][7]

Alexander den store erövrar Susa utan strid år 331 f.Kr.[7][2] och år 324 f.Kr. hölls Susabröllopet då Alexander den store gifte sig med Stateira II (dotter till Darius III) i Susa.[6] År 116 erövrades Susa av romarna, men de lyckades inte behålla makten.[2]

Susa förstördes av muslimska arméer år 638 av kalif Umar ibn al-Khattab[7] för att åter igen bli återuppbyggd. På 1200-talet blev staden slutligen totalförstörd av invaderande mongoler, och därefter övergavs staden.[1][7][2][8]

Lämningar[redigera | redigera wikitext]

År 1840 (eller 1850[2]) upptäcktes lämningarna av Susa. Stadens ruiner grävdes ut under flera omgångar med start år 1851, 1884, 1897 1946 och 1969.[9][5]

Akemenidernas version av Susa upptog 120 hektar (1 200 000 m2) och var omsluten av en sluttande vallgrav med 10–15 m höga vallar. Ingen stadsmur har hittats, så vallarna var sannolikt tillräckligt som skydd.[9] Susa är uppbyggt på fyra kullar:

  • en med en citadell
  • den andra med Dareios den stores palats
  • på den tredje fanns de centrala stadskvarteren
  • på den fjärde var bostäder[2]

1 600 lertavlor med Protoelamitisk bildskrift från ca 3000 f.Kr har grävts ut i Susa.[6] Dessa innehåller bland annat det äldsta dokumenterade räknesystemet med basen 10.[10] Under 1100-talet f.Kr. erövrade elmiterna Babylon, och efter det fördes många kulturskatter såsom Hammurabis lagar och många kudurrun tillhörande Babylons kung Meli-Shipak II till Susa, där det hittades 1902 av franska arkeologer.[6][10]

Dareios den stores palats är den mest utmärkande byggnaden bland Susas ruiner. Palatset, som ligger i nordöstra delen av Susa, byggdes ursprungligen av kung Dareios I "den store" (r. 521–486 f.Kr.) och av hans son kung Xerxes I (r. 486-465 f.Kr.). År 404 f.Kr. fortsatte även Artaxerxes II (r. 404–358 f.Kr.) att bygga vidare på palatset, och han byggde även ett annat palats en bit västerut.[9][11]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] ”Susa” (på engelska). Ancient History Encyclopedia. http://www.ancient.eu/susa/. Läst 18 januari 2016. 
  2. ^ [a b c d e f g h] ”Susa” (på engelska). LookLex Encyclopaedia. http://looklex.com/e.o/susa.htm. Läst 18 januari 2016. 
  3. ^ ”Kung Xerxes bestraffar drottning Vashti” (på engelska). Bibeln Ester 1:5. http://www.bibeln.se/las/2k/est#q=Est+1%3A5. Läst 18 januari 2016. 
  4. ^ [a b] ”Susa” (på engelska). Unesco. http://whc.unesco.org/en/list/1455. Läst 18 januari 2016. 
  5. ^ [a b c] ”Susa” (på engelska). Livius.org. http://www.livius.org/su-sz/susa/susa00.html. Läst 18 januari 2016. 
  6. ^ [a b c d e] Hattstein, Markus (2011). ”Persien” (på engelska). Svunna riken. Parragon. sid. 54-63. ISBN 978-1-4454-0147-8. https://biblioteket.stockholm.se/titel/362006 
  7. ^ [a b c d e f g] ”Susa Timeline” (på engelska). Ancient History Encyclopedia. http://www.ancient.eu/timeline/susa/. Läst 18 januari 2016. 
  8. ^ Mus Ee Du Louvre (1992). ”Susa in the Ancient Near East” (på engelska). The Royal City of Susa. Metropolitan Museum of Art. ISBN 0870996517. https://books.google.se/books?id=dDWJ_KBHwe4C&lpg=PR14&ots=ico2es6Pal&dq=mongol%20susa&hl=sv&pg=PR14#v=onepage&q&f=false 
  9. ^ [a b c] Westenholtz / Guthartz (1996). ”Susa, City of Splendour” (på engelska). Royal Cities of the Biblical World. Rubin Mass. sid. 236-254. ISBN 9657027012. https://www.andrews.edu/sem/inministry/uploads/2014coursesyllabi/the_palace_of_susa.pdf 
  10. ^ [a b] Ifrah, Georges (2001). Räknekonstens kulturhistoria. Wahlström & Widstrand. ISBN 91-46-17525-3. http://libris.kb.se/bib/8249983 
  11. ^ ”Susa: Palace of Darius I” (på engelska). Livius.org. http://www.livius.org/su-sz/susa/susa_palace_darius.html. Läst 18 januari 2016. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]