Svartblodbi
| Svartblodbi Status i Sverige: Sårbar[1] | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Egentliga insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Vägbin Halictidae |
| Släkte | Blodbin Sphecodes |
| Art | Svartblodbi Sphecodes niger |
| Vetenskapligt namn | |
| § Sphecodes niger | |
| Auktor | Hagens, 1874 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Svartblodbi (Sphecodes niger)[2][3] är en biart som beskrevs av Hagens 1874. Den ingår i släktet blodbin och familjen vägbin.[4][5][6] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4] Arten finns sparsamt i Sverige, men saknas helt i Finland.
Beskrivning[redigera | redigera wikitext]
Ett bi med svart huvud och mellankropp. Honan har samma utseende som hos de flesta blodbin, med delvis röd bakkropp. Hos hanen är emellertid även bakkroppen svart. Den del av mellankroppens ovansida som täcks av vingarna är nästan helt slät, till skillnad mot vad som är fallet hos de flesta andra arter i släktet.[7]
Ekologi[redigera | redigera wikitext]
Habitatet utgörs av hedar, gräsmarker på kalkgrund, klippor av mjukare bergarter[8] och leriga sluttningar. Honorna kommer fram under våren och flyger till tidig höst, hanarna från juli till september.[7] Besökta växter är korgblommiga växter samt flockblommiga växter som björnloka och nötkörvel.[8]
Fortplantning[redigera | redigera wikitext]
Likt alla blodbin är honan boparasit; hon bygger inga egna bon, utan lägger sina ägg i bon av smalbiet metallsmalbi (Lasioglossum morio).[8] I samband med äggläggningen dödar honan värdägget eller -larven, så hennes avkomma ostört kan leva på det insamlade matförrådet[9].
Utbredning[redigera | redigera wikitext]
Arten förekommer sällsynt i Syd- och Mellaneuropa från nordöstra Spanien till Ukraina och vidare till Turkiet.[7] Den förekommer inte i Finland[10]; i Sverige betraktas den som bofast och reproducerande, men har endast observerats fyra gånger (fram till 2020), tre gånger i Skåne och en i Blekinge.[1]
Vid den svenska rödlistbedömningen 2020 klassificerades arten som sårbar ("VU").[1]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] ”Svartblodbi Sphecodes niger”. Artdatabanken. 2020. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/106767. Läst 3 juli 2020.
- ^ (2008) , manuscript, World Bee Checklist Project - update 2008-09
- ^ (2006) , database, Apoidea Database, Fauna Europaea
- ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L. (red.) (2017). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2017 Annual Checklist.” (på engelska). Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2017/search/all/key/sphecodes+niger/match/1. Läst 29 maj 2017.
- ^ ITIS Bees: World Bee Checklist. Ruggiero M. (project leader), Ascher J. et al., 2009-09-28
- ^ Dyntaxa Sphecodes niger
- ^ [a b c] Pauly A. (19 september 2016). ”Sphecodes niger Hagens 1874” (på franska). Atlas Hymenoptera. Université de Mons. http://www.atlashymenoptera.net/pagetaxon.asp?tx_id=448. Läst 3 juli 2020.
- ^ [a b c] G W Allen (Oktober 2012). ”Sphecodes niger von Hagens,1874” (på engelska). Bees Wasps & Ants Recording Society. http://www.bwars.com/bee/halictidae/sphecodes-niger. Läst 29 maj 2017.
- ^ ”Blut- bzw. Buckelbienen - Sphecodes” (på tyska). Tier und Natur. http://www.wildbienen.de/eb-sphec.htm. Läst 3 juli 2020.
- ^ Juho Paukkunen (2019). ”blodbin Sphecodes”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204853. Läst 3 juli 2020.
|