Svarthakad sångare

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Svarthakad sångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Sylvia ruppeli - Karaboğazlı Ötleğen 02.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljSylvior
Sylviidae
SläkteCurruca
ArtSvarthakad sångare
C. ruppeli
Vetenskapligt namn
§ Curruca ruppeli
AuktorTemminck, 1823
Synonymer
  • Sylvia rueppelli
  • Sylvia ruppeli
Hitta fler artiklar om fåglar med

Svarthakad sångare[2] (Curruca ruppeli) är en tätting i familjen sylvior som förekommer i sydöstra Europa.[3] Tillfälligt har den påträffats så långt norrut som till Finland och Danmark. IUCN kategoriserar den som livskraftig.

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Svarthakad sångare liknar den mer utbredda sammetshättan (Curruca melanocephala) i storlek och med sin grå rygg, blekgrå undersida, bruna ben och röda ögon. Den är dock slankare och har typiska vitkantade armpennor och tertialer.[4] Hanen är omisskännlig med svart huvud och haka åtskilda av ett vitt mustaschstreck. Honans strupe är blek, huvudet är grått och den grå ryggen har en brun anstrykning. Jämfört med cypernsångaren saknar honan teckningar på undergumpen.

Locklätet liknar sammetshättan, men den varnar med en smattrande gråsparvslik ramsa. Sången är även den lik sammetshättan men är lägre i tonhöjd och studsande.[4]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Svarthakad sångare häckar i områden med täta törnbuskar med inslag av lägre träd på torra bergssluttningar.[4] Liksom andra sångare lever den av insekter och andra ryggradslösa djur. Den lägger fyra till sex ägg i sitt bo. På häckplatsen är den skygg, förutom när hanen gör sångflykt på våren.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln häckar i steniga sluttningar i östra Medelhavsområdet. Den övervintrar söder om Sahara i nordöstra Afrika.[5] Arten är en mycket sällsynt gäst norr om häckningsområdet, med enstaka fynd i Finland, Danmark, Storbritannien, Färöarna och Spanien, men ej ännu i Sverige.[6]

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Arten placeras traditionellt i släktet Sylvia.[5] Genetiska studier visar dock att Sylvia består av två klader som skildes åt för hela 15 miljoner år sedan,[7] Sedan 2020 delar BirdLife Sverige[8] och tongivande internationella auktoriteten International Ornithological Congress (IOC)[3] därför upp Sylvia i två skilda släkten, varvid savarthakade sångaren förs till Curruca.

Status[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en relativt stor population, men tros minska i antal, dock långsamt.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] I Europa tros det häcka mellan 103 000 och 510 000 par. Eftersom Europa utgör cirka 65% av artens utbredningsområde tros världspopulationen mycket preliminärt därmed bestå av 315 000 till 1 570 000 par.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den tyske zoologen och upptäcktsresanden Eduard Rüppell (1794–1884).[9] Det vetenskapliga namnet har tidigare stavats rueppelli, men det korrekta är ruppeli.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Sylvia ruppeli Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi :  10.14344/IOC.ML.10.2.
  4. ^ [a b c d] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 292. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
  6. ^ Tarsiger.com Fynd av svarthakad sångare i Västpalearktis
  7. ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
  8. ^ Asplund, G., Lagerqvist, M., Jirle, E., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2020). ”Förändringar i Tk:s lista”. Vår fågelvärld (5). https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2020/10/R11-hela-rapporten.pdf. Läst 14 oktober 2020. 
  9. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]