Rödstrupig sångare

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Rödstrupig sångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Sylvia cantillans.jpg
 Rödstrupig sångare av underarten albistrata
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljSylvider
Sylviidae
SläkteSylvia
ArtRödstrupig sångare
S. cantillans
Vetenskapligt namn
§ Sylvia cantillans
Auktor(Pallas, 1764)
Hitta fler artiklar om fåglar med

Rödstrupig sångare[2] (Sylvia cantillans) är en syd- och sydoseuropeisk tätting i familjen sylvider (Sylviidae) med kontroversiell taxonomi.

Systematik och utbredning[redigera | redigera wikitext]

Fram tills nyligen ansågs rödstrupig sångare utgöra en enda art som förekommer i hela Medelhavsområdet från Nordafrika och Spanien österut till Turkiet. Morfologiska studier visade 1994 dock att populationen på Mallorca (underarten moltonii) skilde sig i lockläte, handräkt och ruggning och DNA-studier visade på ett betydande avstånd till övriga populationer.[3][4]

Vid det laget ansågs moltonii förekomma endast i Balearerna samt på Korsika och Sardinien, men senare upptäcktes även populationen i norra Italien höra till samma population. Där visar studier att moltonisångaren häckar sympatriskt med rödstrupig sångare, alltså bredvid varandra utan att hybridisera.[5] Alla större taxonomiska auktoriteter urskiljer därför moltonii som en egen art, moltonisångare, dock med artepitetet subalpina som ansågs ha prioritet före moltonii.[6][7][1][8]

Birdlife Sverige går dessutom ett steg vidare och urskiljer även den västra populationen av rödstrupig sångare som en egen art, rostsångare (Sylvia inornata), baserat på skillnader i morfologi, läten och DNA.[9][10]<

Rödstrupig sångare begränsas därmed numera till popualtionen i sydöstra Europa, bestående av två underarter med följande utbredning:

  • Sylvia cantillans cantillans – häckar i centrala och södra Italien.
  • Sylvia cantillans albistriata – häckar på Balkan, i Grekland och Turkiet.

Arten är en flyttfågel som övervintrar i Sahel söder om Sahara.[11]

Rödstrupig sångare i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Artkomplexet rödstrupig sångare (inklusive rostsångare och moltonisångare) har påträffats över 70 gånger i Sverige, nästan alla i maj månad. Efter uppdelningen av arten i tre granskades de tidigare fynden för att utröna vilken art de tillhörde. Resultatet blev att endast elva fynd med säkerhet kunde artbestämmas till rödstrupig sångare i begränsad mening, medan 61 fynd förblev obestämda. Första fyndet gjordes på Utklippan i Blekinge 1967 och 2013 sågs hela fyra individer.[12]

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

DNA-studier visar att typarten för släktet Sylvia, trädgårdssångare (S. borin) samt även svarthätta S. atricapilla) står närmare några några afrikanska arter i andra släkten än med övriga Sylvia-arter.[13] Det medför att antingen expanderas Sylvia eller så förs rödstrupig sångare med släktingar till ett annat släkte, Curruca.[8]

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Den adulta hanen har i häckningsdräkt blygrått huvud och grå framrygg, tegelröd strupe kantad av vita mustascher samt tegelrött bröst. Ögon- och orbitalringen är tegelröda och benen är brunskära. Jämfört med rostsångare och moltonisångare är det roströda begränsat till bröstet och kontrasterar tydligt mot den ljusare buken. Mustaschstrecket är också i regel bredare. Svår att se men diagnostisk och förekommande på båda könen är dock en vit och spetsig kil på den näst yttersta stjärtpennan.

Honan är blekare än hanen med bara svagt brunskärt bröst, brungrå ovan och vitaktig ögonring. Förutom stjärtteckning och läten är honan svår att skilja från sina nära släktingar.

Läten[redigera | redigera wikitext]

Den pladdriga och skrovliga sången är lik sammetshätta men är ljusare i rösten och längre. Den lockar med ett "trep" eller "tjep" (dubblerat hos albistriata: "tjeret" eller "tjre-rep"), tjockare än rostsångaren och faktiskt märkligt liktsmalnäbbad simsnäppa.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Rödstrupig sångare trivs i olika biotoper, ofta i buskage på torra sluttningar eller sandiga hedar, även intill öppen skogsmark, eller i frodiga buskmarker intill vattendrag. Boet byggs i en tät buske.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Notera dock att IUCN behandlar rostsångare och rödstrupig sångare som en och samma art.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] BirdLife International 2012 Sylvia cantillans Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ Cargallo, C. (1994) On the taxonomy of the western Mediterranean populations of Subalpine Warbler Sylvia cantillamns. Bull. Brit. Orn. Cl.114:31-36.
  4. ^ Brambilla, M., S. Vitulano, F. Spina, N. Baccetti, G. Gargallo, E. Fabbri, F. Guidali, and E. Randi (2008), A molecular phylogeny of the Sylvia cantillans complex: Cryptic species within the Mediterranean basin, Mol. Phylogenet. Evol. 48, 461-472.
  5. ^ Brambilla, M., Quaglierini, A., Reginato, F., Vitulano, S. & Guidali, F. (2008) Syntopic taxa in the Sylvia cantillans species complex. Acta Ornithol. 43(2): 217–220.
  6. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2017. IOC World Bird List (v 7.3). doi :  10.14344/IOC.ML.7.3.
  7. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  8. ^ [a b] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  9. ^ Lars Svensson (2014) "Subalpinsångarna" - så skiljer du dem åt, Roadrunner, vol.22, nr.2, sid:28-35, ISSN 1402-2451
  10. ^ BirdLife Sveriges Taxonomikommitté (2014) Förändringar i listan över holarktis fåglar, Vår Fågelvärld, vol.73, nr.2, sid:36-45
  11. ^ Aymí, R., Gargallo, G., Christie, D.A. & Garcia, E.F.J. (2017). Subalpine Warbler (Sylvia cantillans). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58967 23 December 2017).
  12. ^ Rödstrupig sångare, Sveriges ornitologiska förenings raritetskatalog.
  13. ^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.