Sammetshätta

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Sammetshätta
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Sardinian Warbler.jpg
Adult hane
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljSylvior
Sylviidae
SläkteCurruca
ArtSammetshätta
C. melanocephala
Vetenskapligt namn
§ Curruca melanocephala
AuktorGmelin, 1789
Synonymer
Sylvia melanocephala
Hitta fler artiklar om fåglar med

Sammetshätta[2] (Curruca melanocephala) är en tätting tillhörande familjen sylvior (Sylviidae).[3] Den häckar i Medelhavsområdet där den är vanligt förekommande.

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Sammetshättan är en kompakt och rätt storhövdad sångare, 13–14 centimeter lång.[4] Som de flesta Curruca-arterna har den en distinkt han- och hondräkt. Den adulta hanen har grå ovansida, ljusare undersida, svart huvud, vit strupe och röd orbitalring runt ögat. Fjäderdräkten kan skilja sig något, till och med på i ett och samma område, där en rödaktig ton på över- och undersida varierar från helt frånvarande (hos vissa underarter) till mycket uttalad. Honan är mest brun på ovansidan, gulbrun på undersidan och med grått huvud.

Sammetshättans lockläte är ett snabbt skramlande vilket är ett karaktäristiskt läte för de områden där den häckar. Sången är en pladdrig, knattrig och snabb ramsa med plötsliga visseltoner och det typiska locklätet invävt.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Sammetshättan häckar runt Medelhavet i södra Europa, västra Turkiet, i Mellanöstern samt i norra Afrika. Till skillnad från många andra sångare så är den till största delen en stannfågel, men vissa övervintrar i norra Afrika. Den delas vanligtvis in i fem underarter med följande utbredning:[3]

  • melanocephala – södra Europa till västra Turkiet och Nordafrika
  • leucogastraKanarieöarna
  • valverdei – södra Marocko och Västsahara
  • norrisae – tidigare i Fayyumregionen i Egypten, nu utdöd
  • momus – nordöstra Egypten till den allra mest sydcentrala delen av Turkiet

Vissa inkluderar valverdei och leucogastra i nominatformen.[5]

Sammetshättan är en mycket sällsynt gäst i norra Europa, så långt bort som exempelvis Storbritannien och Sverige. I Sverige har den setts vid tio tillfällen, första gången i OttenbyÖland i slutet av maj och början av juni 1980. År 2019 sågs två individer, båda i Stockholms skärgård: först en ung hona 27/4–4/5 på Horssten, därefter en ung hane 1–5/6 på Landsort som också ringmärktes.[6]

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Arten placeras traditionellt i släktet Sylvia.[5] Genetiska studier visar dock att Sylvia består av två klader som skildes åt för hela 15 miljoner år sedan.[7] Sedan 2020 delar BirdLife Sverige[8] och tongivande internationella auktoriteten International Ornithological Congress (IOC)[3] därför upp Sylvia i två skilda släkten, varvid sammetshättan förs till Curruca.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Sammetshättan beskrivs som kanske en av Medelhavsområdets största generalister och förekommer i alla typer av habitat upp till 1300 meter över havet i största delen av utbredningsområdet och 1 800 meter över havet i Nordafrika.[1] Den trivs i alltifrån högvuxna buskmarker till öppen skog och trädgårdar.[4] Den placerar boet lågt i en buske eller snår och den lägger tre till sex ägg. De flesta bon i Spanien placeras lågt i kermesek (Quercus coccifera).[1] Som de flesta andra sångare är den en insektsätare, men äter även bär och annan mjuk frukt.

Sammetshätteungar i bo.
Sammetshättans ägg.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till 25,5–53,5 miljoner par.[1]

Framför allt i norra delen av utbredningsområdet kan hårda vintrar påverka överlevnaden, i vissa fall med en nedgång på 50 %. Även om man tror att klimatförändringar skulle kunna gynna arten i Europa har studier visar att högre temperatur utanför Europa resulterat i minskad kroppsmassa och försämrat allmäntillstånd.[9]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Sammetshättans vetenskapliga artnamn melanocephala betyder "svarthuvad".[10]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] BirdLife International 2018 Sylvia melanocephala . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 7 januari 2021.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b c] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi :  10.14344/IOC.ML.10.2.
  4. ^ [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
  6. ^ Sammetshätta, BirdLife Sveriges raritetskatalog.
  7. ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
  8. ^ Asplund, G., Lagerqvist, M., Jirle, E., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2020). ”Förändringar i Tk:s lista”. Vår fågelvärld (5). https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2020/11/Rapport-11-komplett.pdf. Läst 14 oktober 2020. 
  9. ^ Aymí, R. and Gargallo, G. 2015. Sardinian Warbler (Sylvia melanocephala). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. och de Juana, E. (red.), Handbook of the Birds of the World Alive, Lynx Edicions, Barcelona.
  10. ^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]