Sven Hirdman
| Sven Hirdman | |
 Sven Hirdman i en Nato-debatt på Kulturhuset-Stadsteatern i Stockholm 2015. | |
| Född | Henrik Sven Hirdman 28 september 1939 Stavanger, Norge |
|---|---|
| Nationalitet |  Svensk |
| Yrke/uppdrag | diplomat och ambassadör |
Henrik Sven Hirdman, född 28 september 1939 i Stavanger i Norge, är en svensk diplomat, ambassadör och tidigare statssekreterare.
Biografi
Efter värnplikt vid Arméns tolkskola 1958 fortsatte Sven Hirdman till Uppsala universitet för studier i slaviska språk och en politices magister med statsvetenskap som huvudämne.[1]
Under åren 1963-1994 tjänstgjorde Hirdman på Utrikesdepartementet (UD) och var under 1960-talet stationerad i Moskva och London. Åren 1969-1972 var han biträdande direktör vid Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI). Han var därefter ambassadråd i Peking 1972–1976 och byråchef i UD 1976–1979.
Åren 1979 till 1982 var Hirdman statssekreterare i Försvarsdepartementet hos försvarsministrarna Eric Krönmark (M) och Torsten Gustafsson (C). Efter regeringen Fälldins avgång utnämndes han till ambassadör i Tel Aviv med sidoackreditering i Nicosia från 1983 till 1987. Han var därefter krigsmaterielinspektör och chef för krigsmaterielinspektionen 1987–1994. Mellan åren 1994 och 2004 var han Sveriges ambassadör i Moskva och under de sista fyra åren även doyen (rangäldst) för den diplomatiska kåren där. Under tjänstgöringen i Moskva var Hirdman samtidigt sidoackrediterad som ambassadör i Vitryssland, Georgien, Armenien, Azerbajdzjan, Kazakstan, Kirgizistan, Uzbekistan, Tadzjikistan samt Turkmenistan.[2][3]
Hirdman var 2008–2009 ordförande i svenska avdelningen för Transparency International.[4] 2005–2011 var han introduktör för främmande sändebud i UD.[2] Sedan 1990 är han ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.[5]. Han har även haft uppdrag för näringslivet.
Som aktiv deltagare i den säkerhetspolitiska debatten i Sverige är Sven Hirdman en ofta anlitad föredragshållare. I oktober 2015 utkom Hirdman med boken: "Ryssland och svensk säkerhetspolitik - 50 år i utrikespolitisk tjänst".[6]
Familj
Hirdman är gift med Marianne Ljungqvist och tillsammans har de tre döttrar.[1]
Hirdmans mor var Charlotte Schledt (1906–1966) och far språklektor Einar Hirdman (1916–1999). Hans morföräldrar var schweiziska Emélie och tyska Fritz Schledt, farföräldrar Gunnar och Maj Hirdman. Han är bror till Eili och Yvonne Hirdman. 2010 utkom Yvonne Hirdman med boken Den röda grevinnan,[7] om deras mor Charlotte.[1]
Källor
- ^ [a b c] Hirdman, Sven (2015). Ryssland och svensk säkerhetspolitik - 50 år i utrikespolitisk tjänst. Stockholm: Hjalmarson & Högberg. ISBN 9789198181074. http://www.hohforlag.se/B%C3%B6cker/246/ryssland-och-svensk-s%C3%A4kerhetspolitik.aspx
- ^ [a b] Utrikesdepartementets kalender, utgåva 2009-2010. Stockholm: Fritzes. 2010. ISBN 9789174964295
- ^ Vem är det 2007 – Svensk biografisk handbok. Malmö: Nationalencyklopedin. 2006. http://libris.kb.se/bib/10171521
- ^ ”Transparency International Sweden”. Transparency Internationals webbsida. http://www.transparency-se.org/In-English.html. Läst 9 januari 2016.
- ^ ”Kungliga Krigsvetenskapsakademien > Matrikel”. Kungliga Krigsvetenskapsakademiens webbsida. http://kkrva.se/matrikel/. Läst 9 januari 2016.
- ^ Förlaget Hjalmarson & Högbergs webbplats
- ^ Hirdman, Yvonne (2010). Den röda grevinnan. Stockholm: Ordfront. ISBN 9789174410105. http://ordfrontforlag.se/ordfront_bok/den-roda-grevinnan-en-europeisk-historia-3/
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Sven Hirdman.- Hirdman, Sven i Libris
| Företrädare: Örjan Berner |
Sveriges ambassadör i Moskva 1994-2004 |
Efterträdare: Johan Molander |
|