Gunnar Hirdman
| Gunnar Hirdman | |
 | |
| Född | 12 september 1888[1][2] By församling[1][2], Sverige |
|---|---|
| Död | 19 januari 1963[1] (74 år) Västerleds församling[1], Sverige |
| Begravd | Bromma kyrkogård[3] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Föreläsare[1], folkbildare[1] |
| Maka | Maj Hirdman (g. 1921–)[1] |
| Redigera Wikidata | |
Gustav Gunnar Hirdman, född 12 september 1888 i By socken, Kopparbergs län, död 1963, var en svensk folkbildare.
Han var son till hyttarbetaren Gustaf Jansson och Augusta Östlund. Hirdman var ursprungligen industriarbetare och kom tidigt i kontakt med Sveriges socialistiska ungdomsförbund, där han framträdde med sina revolutionära dikter. Åren 1910-11 var han elev vid Hampnäs, Manfred Björkquists folkhögskola. Vidare studerade han vid Askov, Oxford och Brookwood College i USA. Framför allt tog han intryck från de engelska och amerikanska folkbildningsambitionerna. Men han gjorde studierresor även till Frankrike, Belgien, Tyskland, Schweiz, Österrike och Ryssland.
Efter första världskriget blev han chef för ABF i Västerås, år 1932 riksstudieledare och studierektor vid ABF:s Stockholmsavdelning. Hirdman kom därför att utöva stort inflytande på den svenska folkbildningen. Bland annat har han hävdat folkbildningens betydelse för arbetarrörelsens utveckling.
Från 1921 var han gift med författaren Maj Hirdman, född Eriksson. De är begravda på Bromma kyrkogård.[4] Han var farfar till Sven och Yvonne Hirdman.[5]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Blodsvåldet och klasskampen. (1919)
- Studieplan i socialismen (1927)
- Den materialistiska historieuppfattningen (1930)
- Marxismens arvtagare. Socialdemokratien eller leninismen? (1933)
- Arbetarbildning - linjer och mål.(1933)
- Jean Jaurès : socialisten, demokraten, fredskämpen (1934)
- Kulturell demokrati (1938)
- Våra språkstudier (1939)
- Samtalets konst : något om studiecirkelns metoder (1940)
- Demokrati - socialism : antingen - eller? Både - och? : uppslag till studier och diskussion (1941)
- Humanismens idé (1942)
- Samtalets konst : något om studiecirkelns metoder (1945)
- Josef Stalin (1947)
- Synpunkter och meningar (1948)
- Kanske ett kulturprogram (1948)
- Vår bildningssträvans paradoxer (1952)
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Svenska män och kvinnor, 3. Stockholm 1946
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f g] G Gunnar Hirdman, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] By kyrkoarkiv, Dalarnas län, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/10148/C/10 (1885-1891), bildid: F0007915_00147, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 25 mars 2018, ”99, Sept,12,Okt,7,7,1,,Gustaf Gunnar, Jansson, Anders Gustaf”.[källa från Wikidata]
- ^ Svenskagravar.se, Hirdman, Gustav G., läs online, läst: 25 mars 2018.[källa från Wikidata]
- ^ SvenskaGravar
- ^ Se Dagens Nyheter
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
|