Gunnar Hirdman

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Gunnar Hirdman
Gunnar Hirdman.JPG
Född12 september 1888[1][2]
By församling[1][2]
Död19 januari 1963[1]
Västerleds församling[1]
BegravdBromma kyrkogård[3]
kartor
NationalitetSvensk
SysselsättningFöreläsare[1], folkbildare[1]
Make/makaMaj Hirdman
(g. 1921–)[1]
Redigera Wikidata

Gustav Gunnar Hirdman, född 12 september 1888 i By socken, Kopparbergs län, död 1963, var en svensk folkbildare.

Han var son till hyttarbetaren Gustaf Jansson och Augusta Östlund. Hirdman var ursprungligen industriarbetare och kom tidigt i kontakt med Sveriges socialistiska ungdomsförbund, där han framträdde med sina revolutionära dikter. Åren 1910-11 var han elev vid Hampnäs, Manfred Björkquists folkhögskola. Vidare studerade han vid Askov, Oxford och Brookwood College i USA. Framför allt tog han intryck från de engelska och amerikanska folkbildningsambitionerna. Men han gjorde studierresor även till Frankrike, Belgien, Tyskland, Schweiz, Österrike och Ryssland.

Efter första världskriget blev han chef för ABF i Västerås, år 1932 riksstudieledare och studierektor vid ABF:s Stockholmsavdelning. Hirdman kom därför att utöva stort inflytande på den svenska folkbildningen. Bland annat har han hävdat folkbildningens betydelse för arbetarrörelsens utveckling.

Sedan 1921 var han gift med författaren Maj Eriksson. De är begravda på Bromma kyrkogård.[4] Han var farfar till Sven och Yvonne Hirdman.[5]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Blodsvåldet och klasskampen. (1919)
  • Studieplan i socialismen (1927)
  • Den materialistiska historieuppfattningen (1930)
  • Marxismens arvtagare. Socialdemokratien eller leninismen? (1933)
  • Arbetarbildning - linjer och mål.(1933)
  • Jean Jaurès : socialisten, demokraten, fredskämpen (1934)
  • Kulturell demokrati (1938)
  • Våra språkstudier (1939)
  • Samtalets konst : något om studiecirkelns metoder (1940)
  • Demokrati - socialism : antingen - eller? Både - och? : uppslag till studier och diskussion (1941)
  • Humanismens idé (1942)
  • Samtalets konst : något om studiecirkelns metoder (1945)
  • Josef Stalin (1947)
  • Synpunkter och meningar (1948)
  • Kanske ett kulturprogram (1948)
  • Vår bildningssträvans paradoxer (1952)

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Svenska män och kvinnor, 3. Stockholm 1946

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] G Gunnar Hirdman, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt biografiskt lexikon: 13604, läs online
  2. ^ [a b] By kyrkoarkiv, Dalarnas län, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/10148/C/10 (1885-1891), bildid: F0007915_00147, Födelsebok, läs online, läst: 25 mars 2018, ”99, Sept,12,Okt,7,7,1,,Gustaf Gunnar, Jansson, Anders Gustaf
  3. ^ SvenskaGravar.se, omnämnd som: Hirdman, GUSTAV G., läs online, läst: 25 mars 2018
  4. ^ SvenskaGravar
  5. ^ Se Dagens Nyheter

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]