Yvonne Hirdman

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Yvonne Hirdman
Yvonne Hirdman 2012.
Född18 januari 1943 (77 år)
NationalitetSverige Svensk
Yrke/uppdragProfessor
Känd förForskning om Sveriges kommunistiska parti under andra världskriget, välfärdsstatens ideologiska rötter, den svenska fackföreningsrörelsens efterkrigshistoria och studie över Alva Myrdal. Dessutom utvecklat genusteori som analysredskap.
UtmärkelserKellgrenpriset, Hertig Karls pris, Augustpriset
Yvonne Hirdman vid en signering på Bokmässan i Göteborg september 2017.
Hirdman presenterar sig på Bokmässan 2012.

Yvonne Hirdman, född 18 januari 1943, är en svensk historiker och professor emerita vid Stockholms universitet.

Yvonne Hirdman är dotter till språklektorn Einar Hirdman (1916–1999) och Charlotte Hirdman, född Schledt (1906–1966), samt sondotter till Gunnar och Maj Hirdman. Hon är vidare mor till Anja Hirdman och syster till Sven Hirdman.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Yvonne Hirdman växte upp i Hökarängen, Malmberget och Oskarshamn. Hon avlade en fil. kand.-examen 1968 och disputerade 1974 vid Stockholms universitet med avhandlingen Sverges Kommunistiska Parti 1939–1945. Hon har bland annat bedrivit genusinriktad forskning och är särskilt känd för att i Sverige ha lanserat begreppet "genus", som då redan etablerats i det engelska språket: "gender" 1988.[1] Hennes genusteorier kom först att få genomslag i den statliga Maktutredningen, där hon var en av ledamöterna.[2] Hon har varit professor i historia vid Göteborgs universitet, verksam vid Arbetslivsinstitutet, professor i samtidshistoria vid på Södertörns högskola samt professor i historia vid Stockholms universitet. Idag (2017) är hon professor emerita vid Historiska Institutionen.[3]

År 2015 kom hennes självbiografi, Medan jag var ung.[2]

Genus[redigera | redigera wikitext]

Yvonne Hirdman har forskat mycket om genus och är också den person som lanserade ordet "genus" i det svenska språket på 80-talet. [1] År 1988 gav Hirdman ut en rapport på Göteborgs Universitet i bokform med titeln: Genussystemet: teoretiska funderingar kring kvinnors sociala underordning, Maktutredningen. [4] Det var i denna rapport som Hirdman skrev om begreppet genus i dess betydelse i det svenska språket och därefter lanserades begreppet i det svenska språket. [5] År 2004 gav hon ut en bok vid titeln: Genussystemet - reflexioner kring kvinnors sociala underordning. [6] Begreppet blev till hjälp när man pratade om det "kvinnliga" respektive det "manliga" i ett sammanhang av kulturellt och socialt istället för biologiska skillnader. [7] År 2001 gav Hirdman ut sin första upplaga av boken Genus- om det stabilas föränderliga former. [8] En nyare upplaga gavs ut 2003 med samma titel. [9]

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

  • Sveriges kommunistiska parti 1939-1945. Sverige under andra världskriget. Stockholm: Allmänna förl. 1974. Libris länk 
  • Vi bygger landet: den svenska arbetarrörelsens historia från Per Götrek till Olof Palme. Solna: Pogo press. 1979. Libris länk 
  • Mat som vetenskap, utopi och ideologi. 1980. Libris länk 
  • Magfrågan: mat som mål och medel : Stockholm 1870-1920. Tema nova. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1983. Libris länk 
  • Olof Petersson och Yvonne Hirdman (1985). Två föredrag om maktutredningen: TAMs, TBVs och TCOs tematräff om den politiska makten och folkstyret den 5 december 1985. Uppsala: Maktutredningen. Libris länk 
  • Om makt. Uppsala: Maktutredningen. 1986. Libris länk 
  • Genussystemet: teoretiska funderingar kring kvinnors sociala underordning. Uppsala: Maktutredningen. 1988. Libris länk 
  • Att lägga livet till rätta: studier i svensk folkhemspolitik. Stockholm: Carlsson. 1989. Libris länk 
  • The gender system: theoretical reflections on the social subordination of women. Uppsala: Maktutredningen. 1990. Libris länk 
  • Den socialistiska hemmafrun och andra kvinnohistorier. Stockholm: Carlsson. 1992. Libris länk 
  • Utopia in the home: an essay. International journal of political economy ; Vol. 22:2. Armonk, N.Y.: Sharpe. 1992. Libris länk 
  • Folkhemstanken och kvinnorna: historiens andra sida. Samtal om rättvisa, 1103-2146 ; 9. Stockholm: Brevskolan. 1993. Libris länk 
  • Narratives of subordination?. Reprint - Institutet för arbetslivsforskning, 1400-2027:19. Stockholm: Institutet för arbetslivsforskning. 1994. Libris länk 
  • Social engineering and the woman question: Sweden in the thirties. Reprint - Institutet för arbetslivsforskning, 1400-2027:7. Stockholm: Institutet för arbetslivsforskning. 1994. Libris länk 
  • Women - from possibility to problem?: gender conflict in the welfare state - the Swedish model. Research report series / Arbetslivscentrum, 1103-2499:3. Stockholm: Arbetslivscentrum. 1994. Libris länk 
  • Genusanalys av välfärdsstaten: en utmaning av dikotomierna. Reprint - Institutet för arbetslivsforskning, 1400-2027:5. Stockholm: Institutet för arbetslivsforskning. 1994. Libris länk 
  • Påminnelser: om kvinnors liv i Sverige. Stockholm: Carlsson. 1995. Libris länk 
  • Med kluven tunga: LO och genusordningen. Stockholm: Atlas. 1998. Libris länk 
  • Genus: om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber. 2001. Libris länk 
  • Key concepts in feminist theory: analysing gender and welfare. Freia 0907-2179 34. Aalborg: Freia, Feminist Research Centre in Aalborg, Department of Development and Planning, Aalborg University. 2001. Libris länk 
  • Det tänkande hjärtat: boken om Alva Myrdal. Stockholm: Ordfront. 2006. Libris länk 
  • Gösta och genusordningen: feministiska betraktelser. Stockholm: Ordfront. 2007. Libris länk 
  • Den röda grevinnan: en europeisk historia. Stockholm: Ordfront. 2010. Libris länk 
  • Vad bör göras? : jämställdhet och politik under femtio år. Stockholm: Ordfront. 2014. Libris länk 
  • Medan jag var ung : ego-historia från 1900-talet. Stockholm: Ordfront. 2015. Libris länk 

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Yvonne Hirdman: Genussystemet - reflexioner kring kvinnors sociala underordning, på Göteborgs universitets webbplats
  2. ^ [a b] ”Recension av Medan jag var ung, Yvonne Hirdman: Egohistoria från en orolig själ - LitteraturMagazinet”. http://www.litteraturmagazinet.se/yvonne-hirdman/medan-jag-var-ung/recension/anita-bjorkqvist. Läst 25 maj 2015. 
  3. ^ Lundgren, Kjell. ”Det nordiska välfärdssamhället under 1900-talet” (på en). www.historia.su.se. Arkiverad från originalet den 14 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170314065327/http://www.historia.su.se/forskning/forskningsomr%C3%A5den/modern-politisk-historia/det-nordiska-v%C3%A4lf%C3%A4rdssamh%C3%A4llet-under-1900-talet/yvonne-hirdman-1.27638. Läst 13 mars 2017. 
  4. ^ ”LIBRIS - Genussystemet :”. libris.kb.se. http://libris.kb.se/bib/753181. Läst 13 mars 2017. 
  5. ^ Bolin, Eva (2004). Yvonne Hirdman- Professor i Historia 
  6. ^ ”LIBRIS - Genussystemet - reflexioner k...”. libris.kb.se. http://libris.kb.se/bib/9357179. Läst 13 mars 2017. 
  7. ^ ”Genus/kön | Nationella sekretariatet för genusforskning”. www.genus.se. http://www.genus.se/ord/genus/. Läst 13 mars 2017. 
  8. ^ ”LIBRIS - Genus :”. libris.kb.se. http://libris.kb.se/bib/8354469. Läst 13 mars 2017. 
  9. ^ ”LIBRIS - Genus :”. libris.kb.se. http://libris.kb.se/bib/9059602. Läst 13 mars 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]