Sven Romanus

Sven Einar Romanus, född 19 januari 1906 i Karlstad, Värmlands län, död 30 april 2005 i Högalids församling, Stockholm, var en svensk ämbetsman.

Biografi

Sven Romanus blev juris kandidat i Stockholm 1929, varefter han tjänstgjorde som extraordinarie notarie vid Svea hovrätt i tio år. 1944 utsågs han till byråchef i lagärenden vid justitiedepartementet, och 1946 till hovrättsråd. Åren 1947–1950 var han ledamot av lagberedningen. Från 1951 till 1973 justitieråd.

Under 1930-talet till 1950-talet hade Romanus flera uppdrag, som till exempel notarie och sekreterare i riksdagsutskottet, suppleant i arbetsdomstolen, sekreterare i 1941 års befolkningsutredning, parlamentsundersökningskommissionen 1945–1947, 1948–49 ställföreträdande justitieombudsman, vice ordförande och därefter ordförande i Pressens opinionsnämnd och ledamot i ungdomsfängelsenämnden.

Romanus var ordförande i HD 1969–1973 och justitieminister (partipolitiskt obunden) 1976–1979 i Torbjörn Fälldins borgerliga trepartiregering och i Ola Ullstens folkpartiregering.

Sven Romanus belönades 1980 med Serafimermedaljen.

Han var son till lektor Anton Romanus och Reidunn Lindboe och farbror till Gabriel Romanus. Han gifte sig 1932 med Alfhild Sandfærhus från Norge (1909–1996).

Företrädare: Nils Beckman

Högsta domstolens ordförande 1969–1973

Efterträdare: Sven Edling

Företrädare: Lennart Geijer	Sveriges justitieminister 1976–1979	Efterträdare: Håkan Winberg
Företrädare: Ola Ullsten	Sveriges vice statsminister 1978–1979	Efterträdare: Ingemar Mundebo