Visa källa för Svenska staten

[[Fil:Great coat of arms of Sweden.svg|miniatyr|[[Sveriges riksvapen|Stora riksvapnet]] med [[Serafimerorden]]s kedja är en symbol för Svenska staten.<ref>[https://riksarkivet.se/stora-riksvapnet Stora Riksvapnet], Riksarkivet, hämtad 2018-03-15</ref>]]
{{Sveriges statsskick}}
[[File:The Swedish state in oct 2023.jpg|thumb|Regeringsbyggnaden [[Rosenbad]] och [[Riksdagshuset i Stockholm|riksdagshuset]] i centrala Stockholm. I bakgrunden skymtar [[Stockholms slott]]. Tre huvudbyggnader i den Svenska staten.]]
'''Svenska staten''' (i äldre texter ofta benämnd som '''Kronan''', alternativt '''[[Statsverket]]''' som ekonomisk enhet för den del av statsförvaltningen som sorterade under [[Kungl. Maj:t]]<ref>[[Nationalencyklopedin]], band 17 (1995), s. 215, uppslagsordet ''Statsverket''.</ref>) är den [[offentlig]]a centralmakten i [[Sverige]], vars [[Offentligt organ|organ]] består av [[Sveriges monarki|statschefen]], [[Sveriges riksdag|riksdagen]] och [[Sveriges regering|regeringen]], samt de [[domstol]]ar och [[Central förvaltningsmyndighet|förvaltningsmyndigheter]] som lyder under dessa.<ref>[http://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/demokrati-och-svensk-parlamentarism/sa-styrs-sverige# SO-rummet, "Så styrs Sverige"] {{Wayback|url=http://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/demokrati-och-svensk-parlamentarism/sa-styrs-sverige%23 |date=20170608223858 }}</ref>

Svenska staten är en [[juridisk person]]<ref>{{Webbref |url=https://www.e-conomic.se/bokforingsprogram/ordlista/juridisk-person# |titel=E-conomic, "Juridisk person – vad är en juridisk person?" |hämtdatum=2017-04-27 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20170712063515/https://www.e-conomic.se/bokforingsprogram/ordlista/juridisk-person# |arkivdatum=2017-07-12 }}</ref> och är internationellt en [[folkrätt]]sligt erkänd [[suveränitet|suverän]] [[entitet]]. Regler för dess interna verksamhet, bortsett från [[folkrätt|folkrättslig]] [[sedvanerätt]], regleras i första hand av [[regeringsformen]] (motsvarande en [[bolagsordning]]), som är en av [[Sveriges grundlagar]]. Regeringsformen kompletteras av andra [[Lag#Lag enligt 1974 års regeringsform|lagar]], [[Förordning#Inom svensk statlig förvaltning|förordningar]], [[föreskrift]]er och [[rättsfall]] inom det juridiska område som kallas [[statsrätt]]. 

Förutom och utöver staten, består den [[offentliga sektorn]] i Sverige även av [[Sveriges kommuner|kommuner]] och [[Region (landsting)|regioner]] (tidigare [[Sveriges landsting|landsting]]). Kommuner och regioner är skilda juridiska personer från staten, då [[kommunal självstyrelse|kommunalt självstyrelse]] tillämpas i Sverige.<ref>{{Webbref |url=https://skl.se/tjanster/kommunerlandsting/faktakommunerochlandsting/sastyrssverige.3054.html |titel=Sveriges kommuner och landsting, "Styra Sverige – så fungerar det" |hämtdatum=2017-04-27 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20170427193209/https://skl.se/tjanster/kommunerlandsting/faktakommunerochlandsting/sastyrssverige.3054.html |arkivdatum=2017-04-27 }}</ref>

== Statens organ ==
=== Statschefen ===
{{huvudartikel|Sveriges monarki}}
Den som enligt [[Successionsordningen]] är Sveriges [[kung]] eller [[regerande drottning]] är landets [[statschef]]. Sedan 1980 tillämpas fullt [[kognatisk tronföljd]] i [[primogenitur]].

Innan 1544 så [[Mora stenar|valdes]] varje monark av ständerna, men sedan [[Västerås arvförening]] är Sverige en [[arvmonarki]]. Ända sedan [[envälde]]ts avskaffande [[1720 års regeringsform|1718-1720]] och till [[Rösträttens utveckling i Sverige|införandet av allmän rösträtt 1918]] hade den svenska monarken alltmer fråntagits den ''[[Kungadömet av Guds nåde|personliga kungamakten]]'' (dvs kungens rätt att få styra riket efter eget behag), med undantag av tiden mellan [[Gustav III:s statskupp|Gustav III:s statskupp 1772]] och [[Statskuppen 1809]]. Formellt sett hade monarken betydande befogenheter ända fram till utgången av 1974, då nya [[1809 års regeringsform]] upphörde. [[Torekovskompromissen]] 1971 var en del av [[grundlagsberedningen]]s arbete inför beslutet om [[1974 års regeringsform]] och den innebar att monarkin bestod, men till priset av att monarken fråntogs all formell [[politisk]] makt och är numera helt av [[ceremoni]]ell och representativ art.

Regerande monark har [[Kunglig dispositionsrätt i Sverige|dispositionsrätt]] till [[Kungliga slott i Sverige|de kungliga slotten]] och även [[Kungliga Djurgården]] i Stockholm. Den svenska monarken har två roller; Sveriges ''statschef'' och ''överhuvud för det [[Kungl. Huset|kungliga huset]]''. Organisationen som biträder statschefen heter [[Kungliga Hovstaterna]], och ansvarig chef som svarar inför kungen är [[Sveriges riksmarskalk|riksmarskalken]].

=== Riksdagen ===
{{huvudartikel|Sveriges riksdag}}

[[Sveriges riksdag]] är landets [[Lagstiftande makt|lagstiftande församling]] och består av en kammare med 349 [[riksdagsledamot|riksdagsledamöter]], som väljs enligt ett proportionellt valsystem i [[Riksdagsval i Sverige|allmänna val vart fjärde år]]. Riksdagens arbete leds av en [[Talmannen i Sveriges riksdag|talman]] och biträds av tre vice talmän. [[Riksmötets öppnande|Riksmötet öppnar]] den tredje tisdagen i september varje år, utom de år allmänt val hålls då det öppnar några veckor senare. För att ett [[Lista över politiska partier i Sverige|parti]] ska få plats i riksdagen krävs minst [[Fyraprocentsspärr|fyra procent]] av rösterna vid ett allmänt val eller tolv procent av rösterna i någon [[riksdagsvalkrets|valkrets]]. Mandaten fördelas enligt [[jämkade uddatalsmetoden]]. [[Riksdagshuset i Stockholm|Riksdagshuset]] är dess säte sedan 1905 och är beläget på [[Helgeandsholmen]] i [[Stockholm]].

Riksdagen har ansvaret för att fastställa [[Sveriges_statsbudget|statsbudget]]en, det vill säga att besluta om statens utgifter och inkomster. Regeringen har å sin sida rätt och även skyldighet att lägga fram ett förslag till ny statsbudget, en så kallad [[budgetproposition]], men det är riksdagens uppgift att ta ställning till förslaget. Lagförslag kan framläggas av regeringen eller riksdagens ledamöter. Riksdagen är organiserad i sexton [[Riksdagsutskott (Sverige)|riksdagsutskott]] samt i [[EU-nämnden]]. [[Krigsdelegationen]] består av talmannen och femtio riksdagsledamöter och som vid behov kan ersätta riksdagen om Sverige skulle vara i krig eller krigsfara.

Riksdagen leder sitt ursprung dels från de gamla [[allting]]en samt de [[herredag]]ar eller hovdagar förekom under 1200-, 1300- och 1400-talen. En datering av riksdagens uppkomst, vilket varit en mycket omdiskuterad fråga, blir beroende av hur begreppet definieras. [[Arboga möte]] 1435 har ofta kallats Sveriges första riksdag; vid [[Gustav Vasa]]s två riksmöten i [[Västerås]] 1527 och 1544 fanns [[Riksens ständer|de fyra]] [[Stånd (samhällsklass)|stånd]]en: [[Adelsståndet i Sverige|adel]], [[Prästeståndet i Sverige|präster]], [[Borgarståndet i Sverige|borgare]] och [[Bondeståndet i Sverige|bönder]] representerade. Begreppet "riksdag" kom i bruk på 1540-talet, och 1617 antogs den första [[riksdagsordningen]]: [[Ordningen för ständernas sammanträden 1617|Ordningen för ständernas sammanträden]]. 1866 avskaffades ståndsriksdagen (dvs ett system med fyra kammare) och ett system med två kammare: en [[Första kammaren|första kammare]] och en [[Andra kammaren|andra kammare]]. År 1918 infördes kvinnlig [[rösträtt]]. Efter den partiella författningsreformen infördes en kammare med [[Lotteririksdagen|350 ledamöter]] 1971. Till [[Riksdagsvalet i Sverige 1976|valet 1976]] sänktes rösträttsåldern från 20 till 18 år. Vid samma tillfälle ändrades antalet riksdagsledamöter från 350 till 349. Från [[Riksdagsvalet i Sverige 1994|valet 1994]] förlängdes valperioden från tidigare tre till numera fyra år.

====Myndigheter under riksdagen====
Riksdagen har flera [[Sveriges myndigheter|myndigheter]] knutna till sig, vilka i de flesta fall har till funktion att verka för [[Sveriges statsskick#Kontrollmakt|riksdagens kontrollmakt]] (t.ex. [[Justitieombudsmannen (Sverige)|Justitieombudsmannen]] och [[Riksrevisionen]]) eller intern administration (t.ex [[Riksdagsförvaltningen]] och [[Riksdagens arvodesnämnd]]).

[[Sveriges riksbank]] är också en myndighet under riksdagen; elva ledamöter väljs till riksbanksfullmäktige som utser direktionen. Direktionen ansvarar för [[penningpolitik]], finansiell stabilitet, marknadsoperationer, betalningsväsende samt riksbankens administration och budget. Sveriges Riksbank är en självständig [[centralbank]] vilket innebär att ingen annan myndighet får lägga sig i Riksbankens beslut när det gäller penningpolitik

=== Regeringen ===
{{huvudartikel|Sveriges regering}}
Regeringen (innan 1975 ''[[Kungl. Maj:t]]'') är [[Sverige]]s [[verkställande makt|högsta verkställande]] [[myndighet]]<ref>Prop. 1975/76:160 s. 134.</ref> och består kollektivt av [[statsråd (Sverige)|statsråden]], sammankallade under [[Sveriges statsminister|statsminister]]ns ordförandeskap. Regeringen är ansvarig inför [[Sveriges riksdag|riksdagen]] och måste i enlighet med [[parlamentarism]]ens grundprincip tolereras av riksdagsmajoriteten för att bestå. Regeringen har i princip ansvar för allting inom staten som enligt regeringsformen inte är reserverat för riksdagen, som riksdagen anförtrott åt annat statligt organ, eller som är förbjudet enligt lag. Denna behörighet brukar kallas för ''restkompetensen''.

Statsministern väljs av [[Sveriges riksdag|riksdagen]] efter ett [[Riksdagsval i Sverige|riksdagsval]], på [[Sveriges riksdags talman|talmannens]] förslag: om talmannens fyra förslag röstas ned utlyses automatiskt [[extra val]].<ref>{{lagref |1974|152 |k=6 |p=5 |t=Kungörelse om beslutad ny regeringsform }}</ref> Statsministern har till främsta uppgift att leda regeringen och att utse dess statsråd. Statsministern har befogenhet att ensam tillsätta och avskeda statsråd och behöver inte riksdagens stöd för detta. Riksdagen kan dock när som helst välja att [[Misstroendeförklaring|avsätta ett enskilt statsråd eller statsministern]]. Avsätts statsministern tvingas även hela regeringen avgå. Statsministern har sedan 1990-talet sitt officiella residens i [[Sagerska huset]] som ligger i centrala Stockholm samt har tillgång till herrgården [[Harpsund]] i Södermanland, vilken fungerar som rekreationsbostad.

Till sitt förfogande har regeringen flera [[Sveriges departement|departement]], [[Statsrådsberedningen]] och [[Regeringskansliets förvaltningsavdelning|Förvaltningsavdelningen]] som tillsammans utgör avdelningar i [[Regeringskansliet]], som har sitt säte i [[Rosenbad]] sedan 1981.

====Statsförvaltningen (myndigheter under regeringen) ====
{{huvudartikel|Sveriges myndigheter}}

De allra flesta statliga förvaltningsmyndigheterna sorterar under regeringen. [[Justitiekanslern (Sverige)|Justitiekanslern]] och [[Försvarsmakten (Sverige)|Försvarsmakten]] är två förvaltningsmyndigheter som står under regeringen och som uttryckligen omnämns i regeringsformen. Grundläggande bestämmelser om förvaltningsmyndigheterna finns i 12 kap. regeringsformen. 

För verksamheten finns vidare allmänna bestämmelser i [[Förvaltningslagen (Sverige)|förvaltningslagen]]. I ''myndighetsförordningen (2007:515)'' finns vissa grundläggande föreskrifter för förvaltningsmyndigheter under regeringen.<ref>{{lagref|2007|515|text= myndighetsförordningen|p = 1}}.</ref> Där framgår bland annat att en myndighet kan vara en ''enrådighetsmyndighet'', ''styrelsemyndighet'' eller ''nämndmyndighet''.<ref>{{lagref|2007|515|text= myndighetsförordningen|p = 2}}.</ref> Regeringen bestämmer oftast ramarna och formerna för en myndighets verksamhet i en ''myndighetsinstruktion'', som är en [[förordning]] med bestämmelser om bland annat sådant som myndighetens uppgifter och ledningsform (såvida inte en myndighets verksamhet och organisation är fastställd i särskild [[Lag#Lag enligt 1974 års regeringsform|lag]]). Regeringen beslutar vidare om förutsättningarna för den enskilda myndighetens verksamhet i årliga [[regleringsbrev]], som innehåller uppgifter om myndighetens [[målstyrning|mål]] och ekonomiska ramar. Emellertid gäller den begränsningen att varken riksdagen eller regeringen får bestämma hur en myndighet ska besluta i ett ärende som utgör [[myndighetsutövning]] mot enskild eller mot [[Sveriges kommuner|kommun]] eller som rör tillämpning av lag.<ref>{{lagref |1974|152|k=12|p=2|t=regeringsformen }}</ref>

[[Sveriges myndigheter#Det allmänna myndighetsregistret|Det allmänna myndighetsregistret]], som omfattar samtliga ''statliga myndigheter'' (men ''inte kommunala myndigheter''), förs från 2008 av [[Statistiska centralbyrån]].<ref>[http://www.myndighetsregistret.scb.se/ Allmänna myndighetsregistret], hämtad 2019-01-30.</ref>

=== Domstolarna ===
{{huvudartikel|Sveriges domstolsväsen}}

Domstolarna kan indelas i tre grupper uppdelade efter vilken typ av mål de dömer i nämligen de ''[[allmänna domstolar]]na'', de ''[[Allmän förvaltningsdomstol|allmänna förvaltningsdomstolarna]]'' och ''[[specialdomstol]]arna'' (t.ex. [[Arbetsdomstolen (Sverige)|Arbetsdomstolen]]). I de två första grupperna handläggs målen – åtminstone teoretiskt – i tre instanser till [[Högsta domstolen (Sverige)|Högsta domstolen]] respektive [[Högsta förvaltningsdomstolen (Sverige)|Högsta förvaltningsdomstolen]]. I den tredje gruppen varierar möjligheterna att överklaga. 

[[Domstolsverket]] är en förvaltningsmyndighet (under regeringen) som har inrättats för att ge administrativt stöd och service åt de allmänna- och förvaltningsdomstolarna samt för att ge service åt allmänheten. 

== Statens budget ==
{{huvudartikel|Sveriges statsbudget}}
[[Budgetpropositionen till Sveriges riksdag|Budgetpropositionen]] presenteras av [[Sveriges finansminister|finansministern]] till riksdagen senast den 20 september varje år, utom valår. Under valår ska en ny regering presentera en budgetproposition tre veckor efter att den har tillträtt. En budgetproposition måste oavsett hur lång tid regeringsskiftet tar lämnas till riksdagen senast den 15 november.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/sveriges-regering/finansdepartementet/statens-budget/datum-for-budgetarbetet/|titel=Datum för budgetarbetet|hämtdatum=2019-01-30|efternamn=Regeringskansliet|förnamn=Regeringen och|datum=2017-06-09|verk=Regeringskansliet}}</ref> [[Vårproposition]]en är regeringens förslag till riktlinjer för den [[Sveriges ekonomiska politik|ekonomiska politiken]] och budgetpolitiken. Propositionen lämnas senast den 15 april och inleder riksdagens arbete med statsbudgeten. 

Statens inkomster består framför allt av statliga skatter på [[arbete]], [[kapital]] och [[konsumtion]]. Delar av statens inkomster kommer även från återbetalning av lån (t.ex. [[studielån]]) samt bidrag från [[Europeiska unionen]] (EU). Statens utgifter indelas i 27 områden som fördelas på [[Sveriges departement|departementen]], [[Kungliga Hovstaterna]], bidrag till [[Sveriges kommuner|kommunerna]] samt medlemsavgift till EU.

''[[Det finanspolitiska ramverket]]'' är ett antal principer för [[finanspolitik]]en, hur budgeten ska se ut samt hur beslutsprocessen i [[Sveriges riksdag]] går till. Syftet är långsiktig stabilitet i statens budget med målet att förhindra stora [[budgetunderskott]]. Budgetreglerna stramades upp 1996 efter [[finanskrisen i Sverige 1990–1994]], efter förslag av [[Lindbeckkommissionen]]. [[Ekonomistyrningsverket]] (ESV) ansvarar för att sammanställa och publicera utfallet för statens budget och publicerar årligen [[Årsredovisning för staten]].

== Statens egendom ==
=== Statliga företag ===
{{huvudartikel|Lista över statliga företag i Sverige}}

Med ett ''statligt bolag'' avses en [[företag]]sform, där staten är den huvudsakliga [[Ägande|ägaren]]. Många tidigare [[affärsverk]], exempelvis [[Statens järnvägar]], har styckats upp och omvandlats till statligt ägda [[aktiebolag]] (t.ex [[SJ AB]], [[Green Cargo]] & [[Jernhusen]]) eller har [[privatisering|privatiserats]] (t.ex [[Unigrid]], [[Euromaint]], & [[Nobina Sverige|Nobina]]).

== Se även ==
* [[För nit och redlighet i rikets tjänst]]
* [[Kommunala utjämningssystemet]]
* [[Lag om Svenska kyrkan]]
* [[Moder Svea]]
* [[Offentligt organ]]
* [[Stat]]
* [[Statens porträttsamling]]
* [[Statens trofésamling]]
* [[Statens vilt]]
* [[Suveränitet]]
* [[Svenskt medborgarskap]]
* [[Sveriges statskalender]]

==Referenser==
===Noter===
<references>
</references>
===Källförteckning===
* {{bokref |år=1999 |titel=Sveriges konstitutionella urkunder |upplaga=Första upplagan |serie=SNS författningsprojekt |utgivare=[[SNS Förlag]] |utgivningsort=Stockholm |sid=ss. 9-45 |isbn=91-7150-778-7 |libris=7609882}}
* {{bokref |efternamn=Asker |förnamn=Björn |år=2007 |titel=Hur riket styrdes : förvaltning, politik och arkiv 1520-1920 |serie=Skrifter utgivna av Riksarkivet, 1402-4705 ; 27 |utgivare=[[Riksarkivet (Sverige)|Riksarkivet]] |utgivningsort=Lund| isbn=978-91-88366-77-1 |libris=10460883}}
* {{bokref |efternamn=Bull |förnamn=Thomas |medförfattare=Fredrik Sterzel |år=2010 |titel=Regeringsformen - en kommentar |upplaga=Andra upplagan (2:2) |utgivare=[[Studentlitteratur]] |utgivningsort=Lund | isbn=978-91-44-09190-7}}
*{{bokref
 |författare=Holmberg, Erik & Stjernquist, Nils
 |redaktör=
 |år=1998
 |titel=Vår författning
 |upplaga=11:e upplagan
 |utgivningsort=Stockholm
 |utgivare=[[Norstedts Juridik]]
 |sid=
 |id={{ISBN|91-39-20140-6}}
}}
* {{bokref |efternamn=Melin |förnamn=Stefan |år=1985 |titel=Juridikens begrepp |upplaga=fjärde upplagan (4:1) |utgivare=[[Iustus Förlag]] |utgivningsort=Uppsala |isbn=978-91-7678-747-2}}
* {{bokref |efternamn=Petersson |förnamn=Olof |år=2010 |titel=Den offentliga makten |upplaga=tredje upplagan (3:1) |utgivare=SNS Förlag |utgivningsort=Stockholm |isbn=978-91-86203-66-5}}
* {{bokref |efternamn=Sterzel |förnamn=Fredrik |år=2009 |titel=Författning i utveckling : tjugo studier kring Sveriges författning |serie= Stiftelsen rättsfonden, 1103-1638 ; 41 |utgivare=Iustus Förlag |utgivningsort=Uppsala |isbn=978-91-7678-736-6}}
* {{bokref |redaktör=Stjernquist, Nils |år=1985 |titel=Riksdagen genom tiderna |utgivare=[[Sveriges riksdag]] och [[Riksbankens Jubileumsfond]] |utgivningsort=Stockholm |isbn=91-22-00758-x}}
* {{bokref |efternamn=Warnling-Nerep |förnamn=Wiweka |medförfattare=Annika Lagerqvist Veloz Roca, Jane Reichel |år=2011 |titel=Statsrättens grunder |upplaga=Fjärde upplagan (4:1) |utgivare=Norstedts Juridik |utgivningsort=Stockholm |isbn=978-91-39-20606-4}}

==Externa länkar==
* [http://www.regeringen.se/49740b/contentassets/c31be086fe96499491dbb84308013120/arsredovisning-for-staten-2016-skr.201617101 Årsredovisning för staten 2016], [[Regeringskansliet]].
* [https://www.arbetsgivarverket.se/nyheter--press/fakta-om-staten/ Fakta om staten], [[Arbetsgivarverket]].

{{Sverige}}
{{Sveriges grundlagar}}
{{Svenska företag med statligt ägande}}
{{Kulturmärkning i Sverige}}
{{Sveriges regenter}}
{{Sveriges regeringar}}
{{Svenska riksdagar}}

[[Kategori:Svenska staten| ]]
[[Kategori:Offentlig rätt]]
[[Kategori:Statsrätt]]
[[Kategori:Sveriges ekonomi]]