Sveriges Författarförbund

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Sveriges Författarförbund (SFF)
Information
OrdförandeGrethe Rottböll
Historia
Grundat1893
LandSverige
Antal medlemmar3 000 (maj 2015)
Övrigt
AdressDrottninggatan 88 B
Stockholm
Webbplatswww.forfattarforbundet.se
FörbundstidningFörfattaren

Sveriges Författarförbund (SFF) är en facklig intresseorganisation för författare och litterära översättare i Sverige. Den bildades 1971 genom sammanslagning av fyra organisationer, av vilka en var Sveriges författareförening.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

För att bli medlem ska man ha publicerat två litterära verk. I maj 2015 hade organisationen cirka 3 000 medlemmar.[1] Förbundets medlemstidning heter Författaren.[2] Nuvarande ordförande är författaren Grethe Rottböll.

Sektioner[redigera | redigera wikitext]

Sveriges Författarförbund består av fyra sektioner:

  • Skönlitterära sektionen
  • Översättarsektionen
  • Fackförfattarsektionen (Minerva)
  • Barn- och ungdomslitteratursektionen (BULT)

Den skönlitterära sektionen delar även ut katapultpriset till årets debutant. Priset är 50 000 kronor och är finansierat av ett antal sponsorer.

Förbundets historia[redigera | redigera wikitext]

Sammanfattning[redigera | redigera wikitext]

Sveriges Författareförening bildades 1893 och omfattade från början alla slags skribenter. På 1930-talet ändrades emellertid stadgarna så att översättare och fackförfattare i viss mån hamnade utanför. Därför bildades Minerva, föreningen för Sveriges vetenskapliga och populärvetenskapliga författare (1946), Sveriges Ungdomsförfattarförening (1948) och Svenska Översättarförbundet (1954). Dessa fyra föreningar bildade 1956 Fria Litterära Yrkesutövares Centralorganisation (FLYCO) som 1970 organiserades om till Sveriges Författarförbund.

Förbundets historia finns beskriven i Jan Gehlins utförliga »Floden och virvlarna: Linjer och episoder ur hundra års författarfacklig historia«, som publicerades av Albert Bonniers Förlag 1993.

Märkesår[redigera | redigera wikitext]

  • 1893: Sveriges Författareförening bildas.
  • 1903: Sverige beslutar tillträda Bernkonventionen om upphovsrätt (SFF:s krav har starkt bidragit). Föreningen driver också kravet på bättre statsstipendier till författare.
  • 1919: Nordiska författarrådet bildas.
  • 1925: Överenskommelse mellan Bokförläggareföreningen (Svenska Förläggareföreningen) och SFF om Allmänna regler för förlagsavtal.
  • 1931–32: Första radioavtalet.
  • 1933: Biblioteksersättningsfrågan får konkretion genom stämmomotion i SFF.
  • 1941: Sveriges Dramatikerförbund bildas.
  • 1946: Fackförfattarnas organisation Minerva bildas.
  • 1947: Vid gemensamma förhandlingar mellan de nordiska författar- och förläggareföreningarna förhandlas det nordiska normalkontraktet fram. Sveriges Ungdomsförfattareförening bildas.
  • 1954: Svenska Översättarförbundet bildas. Biblioteksersättningen beslutas av riksdagen, året därpå börjar Sveriges författarfond sin verksamhet.
  • 1956: Fria Litterära Yrkesutövarnas Centralorganisation (FLYCO) bildas av de fyra författarorganisationerna med biträde av TCO. Författargården Lilla Hornsberg på Kungsholmen övertas av FLYCO från Stockholms stad.
  • 1960: Sveriges Läromedelsförfattares Förbund bildas under namnet Föreningen Svenska Läroboksförfattare.
  • 1968: Den stora statliga litteraturutredningen L68 börjar sitt arbete.
  • 1969: Biblioteksaktionen - författarna tömmer huvudbiblioteken i Stockholm, Göteborg och Malmö på böckerna (återställer dem några dagar senare) och ställer krav på ökad biblioteksersättning – "lön för lån". Året därpå höjs biblioteksersättningens grundbelopp från 6 till 12 öre. Den statliga utredningen kulturrådet börjar sitt arbete.
  • 1971: Sveriges Författarförbund bildas av de fyra föreningarna; förbundet får fyra sektioner. Dispensen från det så kallade bruttoprisförbudet på böcker upphör vilket innebär att Sverige övergår från fasta till fria bokpriser.
  • 1973: Första Bonusavtalet träffas avseende ersättning för fotokopiering i undervisningsverksamhet.
  • 1974: SFF avger ett hundrasidigt yttrande över L68:s betänkande Boken.
  • 1975: KLYS-brev till fem departement med krav på samarbete så att enhetlig syn präglar statliga insatser avseende kulturarbetare. "Jämviktsriksdagen" antar ett av SFF utarbetat förslag till statligt litteraturstöd ("utgivningsstödet"). Stödet avser efter några år de olika genrerna inom allmänlitteraturen.
  • 1976: Det första översättaravtalet som upptar minimiarkhonorar träffas med Bokförläggareföreningen (Svenska Förläggareföreningen).
  • 1983: Det första för allmänlitteraturens genrer heltäckande avtalet mellan SFF och Bokförläggareföreningen med minimiroyaltysatser för författare, träder ikraft
  • 1985: Den 12 september träffar regeringen och SFF och fotografernas och tecknarnas organisationer ett avtal som ger organisationerna förhandlingsrätt om biblioteksersättningens grundbelopp.
  • 1989: SFF flyttar från TCO-huset, Linnégatan/Grev Turegatan, till Författarnas hus, Drottninggatan 88 i Stockholm. Den gamla drömmen om ett eget hus uppfylls genom det avtal som 1986 träffats mellan Stockholms stad/Stadsholmen och SFF. Författargården Lilla Hornsberg återlämnas till staden.
  • 1992: Yttrandefrihetsgrundlagen införs vid sidan om Tryckfrihetsförordningen. På initiativ av St Petersburgförfattarna och SFF genomförs en Östersjökryssning där mer än 300 författare från 10 länder deltar - nytt samarbete är möjligt efter murens fall. SFF tar initiativet till Nationalkampanjen Rädda Biblioteken som till slut samlar mer an 600 000 namnunderskrifter för kraven på instiftandet av bibliotekslagen och fria boklån.
  • 1993: SFF firar sitt 100-årsjubileum med bland annat en stor bankett i Stockholms stadshus, Blå hallen. Förbundets stipendiebostäder på Runmarö invigs.
  • 1995: Administration av litterära rättigheter i Sverige (ALIS) bildas.
  • 1996: Bokförläggareföreningen säger upp författar- och översättaravtalen med SFF till upphörande per 1 mars 1996. Från mitten av 90-talet och fem år framåt förs resultatlösa förhandlingar mellan parterna om nya avtal.
  • 1997: Bibliotekslagen (Sveriges första) träder ikraft.
  • 2004: SFF utfärdar Mönsteravtal att ha till hands och iakttas av medlemmarna när förlagsavtal träffas.
  • 2005: Sverige implementerar EU-direktivet om upphovsrätten i informationssamhället.
  • 2008: Regeringen tillsätter en utredning som bland annat ska undersöka behovet av reformer i upphovsrättslagens 3 kap. som bidrar till att stärka upphovsmannens ställning som avtalsslutande part. SFF har krävt en sådan utredning sedan början av 2000-talet. SFF arrangerar i Stockholm Writers’ and Literary Translators’ International Congress, WALTIC,[3] med deltagande av 600 författare, översättare och forskare från hela världen.

Ordförandehistorik[redigera | redigera wikitext]

WALTIC[redigera | redigera wikitext]

WALTIC 2008 (Writers' and Literary Translators' International Congress) var en kongress som hölls i Stockholm från den 29 juni till den 2 juli 2008. Arrangörer var Sveriges Författarförbund. Det grundläggande temat var att samlas för en manifestation för ordens värde och till stöd för mänskliga rättigheter.[3] 2008 års kongress samlade 600 författare och forskare, översättare och aktivister från 90 länder. WALTIC, som är menat att bli en "global arena för att samverka, bilda opinion och uppnå förändring" hölls en ny kongress 2-5 september 2010 i Istanbul I Turkiet.[8]

Översättarsektionen[redigera | redigera wikitext]

Översättarsektionen är en sektion inom Sveriges Författarförbund. När författarna organiserade sig i Sveriges Författareförening 1893 kunde översättarna redan från bildandet väljas in som passiva medlemmar under förutsättning att de hade åstadkommit minst två konstnärligt värdefulla översättningar. Det passiva medlemskapet togs bort 1905, och 1944 gjordes en stadgeändring, som satte stopp för inval av nya översättare. Detta bäddade för den utbrytning som översättarna genomförde 1954 genom att då bilda Svenska Översättarförbundet, vars första ordförande blev Elsa Thulin. När författarnas fackliga förening 1971 bytte namn till Sveriges Författarförbund återkom översättarna till sammanslutningen som en av flera sektioner.[9] Sektionen har 2018 runt 600 medlemmar. Ordförande sedan 2018 är Olov Hyllienmark.[10]

Översättarsektionen delar årligen ut priset Årets översättning och förvaltar Elsa Thulins översättarpris.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Om oss”. Sveriges Författarförbund. http://www.forfattarforbundet.se/om-oss/. Läst 27 juni 2015. 
  2. ^ ”Författaren”. Sveriges Författarförbund. http://www.forfattarforbundet.se/om-oss/forfattaren/. Läst 27 juni 2015. 
  3. ^ [a b] ”Tusen författare möts i Stockholm”. Dagens Nyheter. 27 juni 2008. http://www.dn.se/dnbok/tusen-forfattare-mots-i-stockholm/. 
  4. ^ ”Boel Unnerstad”. Svenskt översättarlexikon. http://www.oversattarlexikon.se/medarbetare/Boel%20Unnerstad. Läst 27 juni 2015. 
  5. ^ ”Mats Söderlund ny ordförande för KLYS”. KLYS - Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd. 28 maj 2013. Arkiverad från originalet den 30 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150630062359/http://www.klys.se/mats-soderlund-ny-ordforande.html. Läst 27 juni 2015. 
  6. ^ ”Gunnar Ardelius omvald som ordförande för Författarförbundet”. Biblioteksbladet. 23 maj 2014. Arkiverad från originalet den 29 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150629140429/http://biblioteksbladet.se/2014/05/23/gunnar-ardelius-omvald-som-ordforande-for-forfattarforbundet/. Läst 27 juni 2015. 
  7. ^ Olsson, Emma (28 maj 2018). ”Hon blir ny ordförande för Författarförbundet”. Svensk Bokhandel. http://www.svb.se/nyheter/hon-blir-ny-ordforande-forfattarforbundet. Läst 18 juni 2018. 
  8. ^ ”WALTIC 2010”. Sveriges generalkonsulat i Istanbul. 3 augusti 2010. Arkiverad från originalet den 29 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150629210809/http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Istanbul/Aktuellt/Nyheter/WALTIC-2010/. Läst 27 juni 2015. 
  9. ^ ”Översättarnas materiella villkor i Sverige”. Svenskt översättarlexikon. http://www.oversattarlexikon.se/artiklar/%C3%96vers%C3%A4ttarnas_materiella_villkor_i_Sverige. Läst 27 juni 2015. 
  10. ^ Översättarsektionens styrelse 2018

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]


  • Gehlin, Jan (1993). Floden och virvlarna : linjer och episoder ur hundra års författarfacklig historia. Stockholm: Bonnier. Libris länk 
  • Biblioteksaktionen : en bok om Sveriges författares aktion våren 1969 skriven och redigerad av en arbetsgrupp svenska författare. Tema. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1969. Libris länk 
  • Julén, Björn (1968). Att skriva och ändå leva : några linjer i Sveriges författareförenings arbete under 75 år 1893-1968. En PAN-bok, 99-0104304-2. Stockholm: PAN/Norstedt. Libris länk 
  • Sveriges författareförening : minnesskrift utgiven till dess femtioårsjubileum den 23 april 1943. Stockholm: Norstedt. 1943. Libris länk 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]