Sydkurdiska
| Sydkurdiska | |||
| Pehlewani | |||
| پەهلەوانی، کوردی خوارگ | |||
| Talas i |  Iran Irak | ||
|---|---|---|---|
| Region | Mellanöstern | ||
| Antal talare | 3 miljoner i Iran (2000).[1] | ||
| Språkfamilj | Indoeuropeiska
| ||
| Dialekter | Kermanshahi (Kirmaşanî)
Feyli (Feylî)
Garrusi/Bijari (Gerrûsî/Bijarî)
Malekshahi (Melikşayî)
Sanjâbi (Sincawî)
Laki (Lekî)
| ||
| Soranialfabetet (perso-arabisk skrift; används huvudsakligen) Hawaralfabetet | |||
| Språkkoder | |||
| ISO 639-3 | sdh | ||
| |||
Sydkurdiska (کوردی خواریگ; kurdîy xwarîg), oftast felaktigt benämnt som sorani i Sverige, även kallad pehlewani[2] (پەهلەوانی; Pehlewanî) eller pahlawanik, är en kurdisk dialekt som talas huvudsakligen i västra Iran och östra Irak. I Iran talas den i provinserna Kermanshah (Kirmaşan) och Ilam. I Irak talas den i regionen Khanaqin (Xaneqîn), ända ner till Mandali, (Pehle). Dialekten talas av mer än en miljon talare i staden Bagdad. Den talas även av befolkade kurdiska kakayî (även kakavand) stammen nära Kirkuk och av de flesta yarsanikurderna i Kermanshahprovinsen. Det finns också talare i Elburzbergen.
Dialekter[redigera | redigera wikitext]
Sydkurdiskans dialekter är:
- Kermanshahi (Kirmaşanî) talas huvudsakligen i västra Iran, i och runtom staden Kermanshah (Kirmaşan).
- Feyli (Feylî), med hänvisning till Feylistammen; även kallad Ilami, efter Ilamprovinsen. Talas i östra Irak i Khanaqin regionen i Diyalaprovinsen nära till den iranska gränsen, och i västra Iran i Ilamprovinsen samt delar av Kermanshahprovinsen, av feylikurder. Mahaki är en subdialekt som talas av stammen Ali Sherwan (Beyrey) i Ilam, och av nästan alla feylikurder i Bagdad, Mandali, Badrah och Zorbatiah i Irak. Den delar många egenskaper med sorani.[3]
- Garrusi även kallad Bijari (Gerrûsî) (Bijarî)
- Malekshahi (Melikşayî)
- Sanjâbi (Sincawî) med hänvisning till Sanjâbi kurder.
Alfabet[redigera | redigera wikitext]
Modersmålstalare använder olika alfabeten för att skriva sydkurdiska; de vanligaste är förlängningar av de vanliga kurdiska alfabetena.
Tilläggen består av en extra vokal, "ۊ" för perso-arabiskbaserade soranialfabetet och "ü" för latinbaserade hawaralfabetet.
| IPA | Latin letter | Arabic letter |
|---|---|---|
| ʉː | ü | ۊ |
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Southern Kurdish at Ethnologue (18th ed., 2015)
- ^ http://www.kurdishacademy.org/?q=node/44
- ^ Vahid-e-Ranjbar, Dastur-e Zaban-e Kurdi-ye Kermanshahi.
Övriga källor[redigera | redigera wikitext]
- Kamandar Fattah, Les Dialectes kurdes méridionaux: étude linguistique et dialectologique. Louvain, Peeters, 2000, p. 55-62
