Hoppa till innehållet

Gorani

Från Wikipedia
Gorani
گۆرانی
Talas iIran Iran
Irak Irak
RegionMellanöstern
Antal talareHuvudsakligen Hawraman och Garmiyan
SpråkfamiljIndoeuropeiska
Dialekter
Hawrami (Hewramî)
Kenduleyi (Kenduleyî)
Bajurwani (Bacurwanî)
Bajelani (Bacelanî)
Shabaki (Şebakî)
Sarli (Sarlî)
Sorani alfabetet (Perso-Arabisk skrift; används huvudsakligen)
Hawaralfabetet
Språkkoder
ISO 639‐3hac
Geografisk utbredning av kurdiska och andra iranska språk som talas av kurder
  Zazaki
  Gorani
  blandad

Gorani (även gurani) är en dialekt som talas av kurder i Hawramanregionen och av Zazaki-talande kurder.[1][2] Dialekten klassificeras som en dialekt inom det kurdiska språket[3]

Även om gorani delar många drag med nordkurdiska, centralkurdiska och sydkurdiska, som också talas av kurder, är gorani grammatiskt distinkt från dem och mer likt zazaiska.[4] Gorani talas i det sydvästra hörnet av den iranska provinsen Kurdistan och nordvästra hörnet i provinsen Kermanshah, liksom i delar av Halabja-regionen i irakiska Kurdistan och Hawramanbergen i gränsområdet mellan Iran och Irak.

Många goranitalare ansluter sig till den religiösa inriktningen yarsanism, med en stor mängd religiösa dokument skrivna på språket.

Gorani var en gång i tiden ett viktigt litterärt språk i de sydöstra delarna av det kurdiska området, men det har senare blivit ersatt av sorani.[5] På 1800-talet blev gorani successivt ersatt av centralkurdiskan i flera städer både i Iran och Irak. Sorani talas i städerna Kirkuk, Meriwan och Halabja, som fortfarande är känt som en del av gorani-regionen.

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Namnet Goran verkar vara av indo-iranskt ursprung. Namnet sägs komma från det gamla avestiska ordet gairi, vilket betyder berg.[6] Ordet Gorani syftar på invånarna i bergen eller bergsborna och suffixet -i betyder 'från'. Ordet har använts för att beskriva bergsområden och regionernas samhällen i moderna kurdiska litterära texter.

Namnet Hawrami tros av vissa forskare komma från Guds namn i den religiösa urkunden Avesta – Ahura Mazda.[7]

Dialekter

[redigera | redigera wikitext]

Goranidialekterna är:

  • Hawrami (Hewramî)
  • Kenduleyi (Kenduleyî)
  • Bajurwani (Bacurwanî)
  • Bajelani (Bacelanî)
  • Shabaki (Şebakî)
  • Sarli (Sarlî)

Litteratur

[redigera | redigera wikitext]

Hos de oberoende härskarna i Ardalan (800–1300-talet / 1300–1800-talet), med deras huvudstad i Sanandaj, var gorani poesins språk. Gorani var och är fortfarande det främsta språket i skrifterna inom yarsanismen (hos Ahl-e Haqq-sekten), centrerad kring Gahwareh. Strukturen hos dikterna på gorani är mycket enkel och monoton. Den består nästan uteslutande av strofer med två rimmande halva verser med tio stavelser vardera, utan hänsyn till mängden stavelser.

Ett exempel:
دیمای حمد ذات جهان آفرین
Efter beröm av det väsen som skapade världen

یا وام پی تعریف شای خاور زمین
har jag anlänt till beskrivningen av "Konungen av landet i öst".

Namnen på de fyrtio klassiska poeter som skrev på gorani finns bevarade, men detaljerna kring deras liv är mindre kända. Den tidigaste författaren var Mala Parisha, författare till en masnavi på 500 rader på den shiitiska tron och som rapporteras ha levt i slutet av 1300-talet. Andra poeter från 1600- och 1800-talet inkluderar Mahzuni, Shaikh Mostafa Takhti, Khana Qubadi, Yusuf Zaka och Ahmab Beg Komashi. En av de sista stora poeterna att förfärdiga en diktsamling, Divan, på gorani är Mala Abd-al Rahm från staden Tawa-Goz söder om Halabja.

Det existerar även ett dussintal episka och romantiska masnavier, för det mesta översatta av anonyma skibenter, från persisk litteratur. Där finns namn som Bijan och Manijeh, Khurshid-i Khawar, Khosrow och Shirin, Layla och Majnun, Shirin och Farhad, Haft Khwan-i Rostam och Sultan Jumjuma. Handskrifter av dessa verk bevaras i nationalbibliotek i Berlin, London och Paris.

Några litterära verk på gorani:

  • Shirin u Xusrew av Khana Qubadi (1700–1759), tryckt 1975 i Bagdad.
  • Diwan des Feqe Qadiri Hemewend (1800-talet)
  • Koranen, översatt på 1900-talet av Haci Nuri Eli Ilahi (Nuri Eli Shah).

Hawrami

[redigera | redigera wikitext]

Hawrami (هەورامی; Hewramî) är ett av den största gruppen dialekter. Den anses samtidigt vara den mest ålderdomliga i hela gruppen.[8] Det talas i Hawramanregionen, en bergig region i västra Iran (iranska Kurdistan), samt i nordöstra Irak (irakiska Kurdistan). De viktigaste städerna i denna region är Pawe i Iran och Halabja i Irak.

Goran-kurderna

[redigera | redigera wikitext]

Det finns också stora grupper av yarsaniter i vissa regioner i iranska Azarbaijan. Staden Ilkhichi (İlxıçı), 87 km sydväst om staden Tabriz, är nästan helt och hållet befolkad av yarsaniter. Av politiska skäl, varav en var att skapa en tydlig identitet för dessa samhällen, har de inte kallats goran-kurder sedan början av 1900-talet. De går under olika namn, såsom Ali-Ilahis och Ahl-e Haqq. Grupper med liknande övertygelser finns också i iranska Kurdistan. Intressant nog håller sig både zazakifolket och goranifolket till en form av yazdanism.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ "https://jlw.razi.ac.ir/article_3867_8c6dc5dacc4c173ef5fe06ded5954f0f.pdf."
  2. ↑ Edmonds, Cecil.
  3. ↑ https://journals.eco-vector.com/2410-0145/article/view/35143
  4. ↑ J. N. Postgate, Languages of Iraq, ancient and modern, British School of Archaeology in Iraq, [Iraq]: British School of Archaeology in Iraq, 2007, p. 138.
  5. ↑ Meri, Josef W. Medieval Islamic Civilization: A–K, index. p 444
  6. ↑ http://www.avesta.org/avdict/avdict.htm#dctg
  7. ↑ Nyberg, H.S. (1923), The Pahlavi documents of Avroman, Le Monde Oriental, XVII, p.189.
  8. ↑ D. N. Mackenzie Avromani, Encyclopedia Iranica

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • D.N.MacKenzie (1966). The Dialect of Awroman (Hawraman-i Luhon). Kobenhavn 
  • THE DIALECT OF AWROMAN

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gorani&oldid=59150790”