Syren

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För släktskapet Syrén, se Syrén.
För färgen syren, se violett.
Syren
Syren.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Plisterordningen
Lamiales
Familj Syrénväxter
Oleaceae
Tribus Oleeae
Släkte Syrensläktet
Syringa
Art Syren
S. vulgaris
Vetenskapligt namn
§ Syringa vulgaris
Auktor L., 1753
Hitta fler artiklar om växter med

Syren eller bondsyren (Syringa vulgaris) art i familjen syrenväxter. Den är ursprunglig i sydöstra och östra Europa, men numera planterad och förvildad på många håll.

Syren är en lövfällande buske som blir relativt stor. Barken är skrovlig och gråaktig, som äldre flagnande. Bladen är motsatta, skaftade, spetsigt äggrunda, enkla och helbräddade, med hjärtlik bas. Blomställningar sitter i par i spetsen på grenarna och är stora samt äggrunda klasar. Fodret har fyra korta flikar. Kronan är vit eller mörklila, eller någon mellanform alltifrån blekt blå till svagt rödlila, den är cylinderformad med utbredd fyrflikig bräm, blompipen är lång, flikarna är korta. Ståndarna är endast två. Stiftet är ensamt. Frukten är en elliptisk, brun kapsel som öppnas i två delar. Fröna är tillplattade och vingade. Syrenen blommar i slutet av våren med en behaglig söt doft.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Syren är en populär trädgårdsväxt som är härdig i stora delar av landet. Veden är hård och står emot nötning bra, och syrenpinnar har använts i krattor.

Folktro[redigera | redigera wikitext]

Inom folktron förknippas syrenen med vidskepelser. En vanlig föreställning var att personer som är födda mellan 23 och midnatt kunde se spöken i blommande syrenbuskar under samma tid på söndagar.

Stavning[redigera | redigera wikitext]

Många sätter accent över bokstaven e, (syrén) men det ska det inte vara. Visserligen brukade ordet skrivas med accent mellan 1754 och 1892, (enligt SAOB) men sedan 1969 gäller bara syren utan accent, enligt SAOL som är normgivande. Undantag är förstås vissa efternamn.

Mellan hägg och syren[redigera | redigera wikitext]

Uttrycket "mellan hägg och syren" förknippas ofta med en särskilt njutbar del av försommaren, perioden mellan blomningstiden för hägg respektive syren. Uttrycket kan ha sitt ursprung i den årliga period då skomakargesäller enligt skråbestämmelser skulle friställas för att ge sig ut på vandring. Vissa skomakerier stängde då under gesällens frånvaro och uttrycket förstås av utomstående som att skomakaren stängt för att njuta av den bästa tiden på året. Den ofta citerade historien om skomakaren som satte upp en skylt med texten "stängt mellan hägg och syren" är relativt sentida, inte belagd förrän på 1880-talet, och även andra yrken förekommer i liknande berättelser. Inte heller platsen för företeelsen är säker. Historien kan vara en vandringssägen i sin helhet.[1] [2].

Synonymer[redigera | redigera wikitext]

[3]

  • Lilac vulgaris Lam.
  • Syringa cordifolia Stokes
  • Syringa latifolia Salisb.
  • Syringa officinalis Thomps.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ SAOB, Svenska akademiens ordbok
  2. ^ BIBLIST, Helena Kettner, KB
  3. ^ Mansfeld's World Database of Agriculture and Horticultural Crops

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]