Syren

	Syren; Status i världen: Livskraftig (lc)
	Systematik
Domän	Eukaryoter
	Eukaryota
Rike	Växt
	Plantae
Division	Kärlväxter
	Tracheophytes
Ordning	Plisterordningen
	Lamiales
Familj	Syrenväxter
	Oleaceae
Undertribus	Ligustrinae
Släkte	Syrensläktet
	Syringa
Art	Syren
	S. vulgaris
Vetenskapligt namn
§Syringa vulgaris
Auktor	L. 1753

Vanlig syren (Syringa vulgaris), även kallad bondsyren eller enbart syren, är en art i familjen syrenväxter. Den är ursprunglig i sydöstra och östra Europa, men numera planterad och förvildad på många håll. Det är den dominerande syrenarten i Sverige.

Syren betraktas som en invasiv art i Sverige, även om den inte är förbjuden som i Norge. Den finns med på SLU:s (Sveriges lantbruksuniversitet) risklista för invasiva arter, med hög risk att påverka den biologiska mångfalden negativt.

Syren är en lövfällande buske som blir relativt stor. Barken är skrovlig och gråaktig, som äldre flagnande. Bladen är motsatta, skaftade, spetsigt äggrunda, enkla och helbräddade, med hjärtlik bas. Blomställningarna sitter ofta parvis i spetsen på kvistarna. De bildar stora och äggrunda blomställningar. Foderbladet har fyra korta flikar. Kronbladen är vit eller mörklila, eller någon mellanform alltifrån blekt blå till svagt rödlila, den är cylinderformad med utbredd fyrflikig bräm, blompipen är lång, flikarna är korta. Ståndarna är endast två. Pistillen är ensamt. Frukten är en elliptisk, brun kapsel som öppnas i två delar. Fröna är tillplattade och vingade. Syrenen blommar i slutet av våren med en behaglig söt doft.

Användning

Syren är en populär trädgårdsväxt som är härdig i stora delar av landet. Veden är hård och står emot nötning bra, och syrenpinnar har använts i krattor. Klasar av blommorna kan också användas för att göra saft.^[3] Syrenens doft är en av få blomdofter som inte kan framställas artificiellt.

Syrenen finns i många färger (ljuslila, mörklila, röd, vit) och former (buske, stamträd). Ett populärt stamträd med mörklila (eller mörkt purpurröda) blommor har namnet "Andenken an Ludwig Späth" (till minne av Ludwig Späth)^[4], uppkallad efter den tyske trädgårdsmästaren Ludwig Späth (1793–1883) som från 1831 till 1863 i tredje generationen ledde den Späthska plantskolan (se tyska Wikipedia) i Berlin, med huvudinriktning på prydnadsväxter.

Folktro

Inom folktron förknippas syrenen med vidskepelser. En vanlig föreställning var att personer som är födda mellan 23 och midnatt kunde se spöken i blommande syrenbuskar under samma tid på söndagar.

Stavning

Ordet brukade skrivas med accent (syrén) mellan 1754 och 1892 enligt Svenska Akademiens ordbok, men sedan 1969 bör syren stavas utan accent enligt Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. Många stavar dock än idag med accent.

Mellan hägg och syren

Uttrycket "mellan hägg och syren" förknippas ofta med en särskilt njutbar del av försommaren, perioden mellan blomningstiden för hägg respektive syren. Uttrycket kan ha sitt ursprung i den årliga period då skomakargesäller enligt skråbestämmelser skulle friställas för att ge sig ut på vandring. Vissa skomakerier stängde då under gesällens frånvaro och uttrycket förstås av utomstående som att skomakaren stängt för att njuta av den bästa tiden på året. Den ofta citerade historien om skomakaren som satte upp en skylt med texten "stängt mellan hägg och syren" är relativt sentida, inte belagd förrän på 1880-talet, och även andra yrken förekommer i liknande berättelser. Inte heller platsen för företeelsen är säker. Historien kan vara en vandringssägen i sin helhet.^[5]^[6]

Synonymer^[7]

Lilac vulgaris Lam.
Syringa cordifolia Stokes.
Syringa latifolia Salisb.
Syringa officinalis Thomps.

Referenser

↑ The IUCN Red List of Threatened Species 2022.2, 9 december 2022, IUCN-ID: 61919333, läst: 3 januari 2023.^{[källa från Wikidata]}
1 2 3 Carl von Linné, Species Plantarum : Exhibentes plantas rite cognitas ad genera relatas, vol. 1, 1753, s. 9, BHL sid-ID: 358030.^{[källa från Wikidata]}
↑ Feldt, My. Blåbärssnår, äppelskrutt och rabarberskugga: Bakning och känslor genom naturen
↑ Syren i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1918)
↑ Svenska Akademiens ordbok: Syren
↑ BIBLIST Arkiverad 27 maj 2006 hämtat från the Wayback Machine., Helena Kettner, KB
↑ Mansfeld's World Database of Agriculture and Horticultural Crops

Källor

Den virtuella floran - Syren^{[död länk]}

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Syren.
Bilder & media
Wikispecies har information om Syringa vulgaris.
Artförteckning

[4e8a287cc60a5d367c60b22bef862bdb37e3adc7-1] The IUCN Red List of Threatened Species 2022.2, 9 december 2022, IUCN-ID: 61919333, läst: 3 januari 2023.^{[källa från Wikidata]}

[bc7f4f39ae99d167cce4bd06e8acc8f37dcc27d3-2] 1 2 3 Carl von Linné, Species Plantarum : Exhibentes plantas rite cognitas ad genera relatas, vol. 1, 1753, s. 9, BHL sid-ID: 358030.^{[källa från Wikidata]}

[3] Feldt, My. Blåbärssnår, äppelskrutt och rabarberskugga: Bakning och känslor genom naturen

[4] Syren i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1918)

[5] Svenska Akademiens ordbok: Syren

[6] BIBLIST Arkiverad 27 maj 2006 hämtat från the Wayback Machine., Helena Kettner, KB

[7] Mansfeld's World Database of Agriculture and Horticultural Crops

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]