Hägg

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hägg
Prunus padus hägg.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningRosordningen
Rosales
FamiljRosväxter
Rosaceae
SläktePlommonsläktet
Prunus
ArtHägg
P. padus
Vetenskapligt namn
§ Prunus padus
AuktorLinné
Hitta fler artiklar om växter med
Apis mellifera - Prunus padus - Keila.jpg

Hägg (Prunus padus) är ett medelstort träd i familjen rosväxter.

Historik[redigera | redigera wikitext]

När inlandsisen drog sig tillbaka tillhörde häggen de trädslag som vandrade in till Skandinavien i en andra omgång efter de tidigaste arterna som asp, björk och sälg. Den kom in från Danmark omkring 8 000 f. Kr. och följde de övriga ända upp till klimatzon VIII, där den fortfarande växer. Idag är häggen Ångermanlands landskapsträd.[1] Det botaniska namnet Prunus är det latinska namnet på plommon och padus är det gamla latinska namnet på den italienska floden Po. Trädet har fått det vetenskapliga namnet fö det faktum att det fans i stort antal vid floden Po.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Häggen är allmän över hela Norden såväl på låglandet som i fjällen ända till trädgränsen, och förekommer sporadiskt som en låg, nedtryckt buske ännu högre upp. Dess stenfrukter, "häggbären", som mognar i augusti är svartglänsande, väldigt söta och sträva. Trädets bark och blad har en bittermandelartad doft, som även ingår i blommornas vällukt. Särskilt barken och fruktstenarna är (liksom bittermandeln) rika på det ämne (amygdalin), varur blåsyra och bittermandelolja kan framställas, men bären bedöms som ofarliga.[2] Fruktköttets mörka saft användes stundom till att rödfärga vin och likörer. Trädets ved är fin, jämn, tämligen hård och seg och därigenom tjänlig

Användning[redigera | redigera wikitext]

Barken är gråbrun och doftar starkt och oangenämt av bittermandelolja om den krossas (liksom veden), vilket tjänar som skydd mot skadedjur. Dess frånstötande egenskaper utnyttjades fordom till att hålla råttor, möss och mullvadar borta från gårdarna. Veden är hård och seg och har röd eller gulvit splint och en rödbrun kärna. Förr tillverkades tunnband av hägg. Numera används virket i mindre omfattning som slöjdvirke och finare träarbeten. Avkok på häggbark från unga grenar används inom naturmedicinen mot urinvägsinfektion.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Två underarter erkänns, vanlig hägg (subsp. padus) med kala bladundersidor och nordhägg (subsp. borealis) som har håriga bladundersidor.

Blomma[redigera | redigera wikitext]

Hägg är en väldoftande blomma. Det skiljer sig från sina samarter i Sveriges flora genom att blommorna sitter i klase. Blomman är mycket väldoftande, har 30 ståndare och en knöligt rynkig fruktsten. Den blommar samtidigt med lövsprickningen och anger gränsen mellan vår och försommar. Blomningen är ofta så riklig att den blommande häggen i hagar, i skogsbryn, vid stränder och så vidare står lika vit som de nyligen bortsmälta snödrivorna. Denna blomning utvecklas mycket tidigt och snabbt. Det räcker med några få ljumma majnätter och varma dagar för att häggen ska kunna stå i full blom.

Prunus padus flowers.jpg

Folktro[redigera | redigera wikitext]

Blommande hägg i Nykarleby.

Häggens blomning och tiden fram till syrenens blomning betraktas av många som vårens höjdpunkt, vilket bland annat föranlett olika lyriska uttryck. I den gamla uppslagsboken Ugglan beskrevs blomningen med: "Några få ljumma majnätter och varma dagar är nog, och liksom genom ett trollslag står häggens svällande och doftande blomsterskrud färdig, frigjord från vinterknopparnas fängsel, ett mästerverk av naturens slösaktiga alstringskraft, ty ingen skönare brudslöja kan den unga Flora ikläda sig vid vårsolens möte."

Det påstås bland de folkloristiska sägnerna i vissa landsdelar att skomakaren satte upp en skylt vid sin affär: "Stängt mellan hägg och syren".

Synonymer[redigera | redigera wikitext]

subsp. padus

  • Cerasus cornuta Wall.
  • Cerasus oxypyrena Spach
  • Cerasus padus (L.) Delarbre
  • Cerasus racemosa Gray nom. illeg.
  • Druparia padus Clairv.
  • Padus avium Mill.
  • Padus germanica Borkh. in Roem. nom. illeg.
  • Padus racemosa C.K.Schneid. nom. illeg.
  • Padus vulgaris Borkh. nom. illeg.
  • Prunus borealis Salisb. nom. illeg.
  • Prunus padus var. rubra W.T.Aiton
  • Prunus racemosa Lam. nom. illeg.
  • Prunus regeliana Zabel
  • Prunus salzeri Zdarek

subsp. borealis Nyman

  • Cerasus schuebeleri Orlova
  • Padus avium subsp. petraea (Tausch) Holub
  • Padus avium var. petraea (Tausch) Belozor
  • Padus petraea (Tausch) M.Roem.
  • Padus racemosa subsp. petraea (Tausch) Dostál
  • Prunus padus subsp. borealis Cajander
  • Prunus padus subsp. petraea (Tausch) Domin
  • Prunus petraea Tausch

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kjell Westerlind, Sveriges landskapsträd, 2014.
  2. ^ Giftinformationscentralen. ”Hägg”. http://www.giftinformation.se/vaxtregister/hagg/. Läst 14 augusti 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]