Violett
Violett är den av de traditionella sju spektralfärgerna som har den kortaste våglängden. Namnet kommer sannolikt från färgen hos violer. I dagligt tal används idag färgordet lila som ungefär synonymt med violett,[1] och tendensen är att ordet violett blir allt ovanligare.[2]
Violett i färgspektrum[redigera | redigera wikitext]
| Ett sätt att dela upp färgspektrum | |||
|---|---|---|---|
| Färg | Våglängd [3] (nm) |
Frekvens (THz) | |
| Röd | 625–740 | 480–405 | |
| Orange | 590–625 | 508–480 | |
| Gul | 565–590 | 531–508 | |
| Grön | 520–565 | 577–531 | |
| Cyan * | 500–520 | 600–577 | |
| Blå * | 435–500 | 690–600 | |
| Violett | 380–435 | 789–690 | |
| * | Newtons sjudelade spektrum inkluderade ”blått” och ”indigo”, som kan ha motsvarat ”cyan” respektive ”blått” i tabellen.[4] | ||
Våglängdsangivelserna för olika färgområden i spektrum varierar mellan olika källor, ett exempel visas i boxen härintill. I normala fall är det dock en blandning av olika våglängder som får oss att se en färg.[5] Elektromagnetisk strålning med kortare våglängd än hos violett kallas ultraviolett och ger inte upphov till synintryck. Gränsen mellan violett och ultraviolett anges i olika källor till mellan 380 och 425 nanometer.[6] Rödvioletta färger ("purpurområdet") finns inte med i färgspektrum och kan alltså inte åstadkommas genom någon enskild strålningsvåglängd (monokromatiskt ljus).[5]
Historik och användning[redigera | redigera wikitext]
Under medeltiden kallade man violetta färger för bruna.[7] Det lever kvar i namn som till exempel brunkulla och brunört.
Violett som webbfärg[redigera | redigera wikitext]
| Violett som HTML-färg (X11) | |
| — Färgkoordinater — | |
|---|---|
| HTML-färgnamn | DarkViolet |
| HEX | #9400D3 |
| RGBB (R, G, B) | (148, 0, 211) |
| CMYKH (C, M, Y, K) | (29,9, 100, 0, 17,3) |
| HSV (H, S, V) | (282,1°, 100 %, 41,4 %) |
| B: Normaliserat till [0–255] (byte) H: Normaliserat till [0–100] (hundra) | |
Bland HTML-färgerna för webbanvändning finns flera som kallas violett, koordinaterna för en av dem visas i boxen nedan.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Sivik, Lars; Hård, Anders (1984). Namn på färger. Stockholm: Färginstitutet Färgrapport 24. sid. 20-21
- ^ Susanne Vejdemo (2016). ”Vart tog alla färger vägen?”. Språktidningen (2): sid. 18-27.
- ^ Spectral Colors HyperPhysics, Department of Physics and Astronomy, Georgia State University. Läst 28 augusti 2016. Arkiverad 24 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Waldman, Gary (2002) (på engelska). Introduction to Light: The Physics of Light, Vision, and Color. Courier Corporation, Dover Publications. sid. 193. ISBN 9780486421186. https://books.google.se/books?id=PbsoAXWbnr4C&pg=PA195&lpg=PA195&dq=gary+waldman+cyan+indigo. Läst 28 augusti 2016 Arkiverad 28 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b] Fridell Anter, Karin (2014). ”Att begripa begreppen”. i Fridell Anter, Karin; Klarén, Ulf. Färg & Ljus för människan - i rummet. Stockholm: Svensk Byggtjänst. sid. 78
- ^ Elert, Glenn. ”Color - The Physics Hypertextbook”. physics.info. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160819205826/http://physics.info/color/. Läst 6 augusti 2016. ”(Redovisar åtta alternativa indelningar av färgspektrum, med sex eller sju spektralfärger. Gränsen ultraviolett - violett varierar mellan 380 och 425 nm.)”
- ^ ”Lila, violett och gredelin – därför byter vi ord för färger”. Stockholms Universitet. 8 mars 2017. https://www.forskning.se/2017/03/08/lila-violett-och-zombieordet-gredelin/. Läst 1 oktober 2020.
| |||||||||||
| |||||