Tāna

Abugida, naturligt utvecklat skriftsystem, alfabet utan gemener och versaler
Underklass till	abugida
Tillkomst	1700-talet
Användning	divehi
Förlaga	Hindu-Arabic numeral system, Arabic diacritic
Språk	divehi
Skrivriktning	höger till vänster
Unicode-intervall	U+0780-07BF

Tāna, thaana eller taana (ތާނަ) är ett modernt skriftsystem för divehi, ett språk som talas på Maldiverna. Det har drag av att vara både abugida (diakritiska vokaltecken samt ett tecken som markerar avsaknad av vokal) och alfabet (alla vokaler skrivs ut). Konsonanterna är baserade på arabiska och indiska siffror medan vokalerna bygger på vokaltecknen i den arabiska abjaden. Ortografin är mestadels fonematisk.

Tāna dök upp på Maldiverna för första gången på 1700-talet i en form kallad gabulhi thaana. Skriften utvecklades, bland annat genom att bokstäverna kom att lutas 45 grader, och kom så småningom att ersätta den äldre dhives akuru-skriften.

Tāna, liksom arabiska, skrivs från höger till vänster. Konsonanter måste bära ett vokaltecken eller ett sukun (som markerar avsaknad av vokal). Enda undantaget är nūnu som, när den skrivs utan diakritisk tecken, markerar prenasalisering av den följande klusilen.

Bokstaven alifu har inget eget ljudvärde och används för tre olika ändamål.

Den kan agera vokalbärare.
Med ett sukun markerar den att den följande konsonanten ska förlängas. Förlängning av nasaler skrivs dock som ett nūnu med sukun.
Alifu med sukun i slutet av ett ord står för /eh/.

Ursprung

Tānas ursprung är unikt bland världens skriftspråk: de första nio bokstäverna är baserade på arabiska siffror och de följande nio på lokala indiska siffror. De övriga, som används för lånord, består av bokstäver med liknande uttal som försetts med diakritiska tecken. Undantaget är yaa som är av okänt ursprung.

Bokstavsordningen följer varken den hos indisk eller hos arabisk skrift. Det finns inte heller någon form av logik bakom. Då skriften till en början primärt användes för magiska ramsor så är en teori att ordningen beror på försök att hemlighålla skriften. Med tiden kom dock de lärda männen på öarna att börja använda skriften också i vardagliga sammanhang.

I mitten av 70-talet införde den maldiviska staten telex-maskiner. Detta sågs som ett stort tekniskt framsteg och eftersom meddelande bara kunde skrivas med det latinska alfabetet så sågs tāna som ett hinder för denna utveckling.

Ett translittereringssystem togs fram 1976 och infördes snabbt som officiell skrift. Systemet använde sig av bokstaven <h> på ett omdömeslöst sätt för icke-aspirerade ljud – stick i stäv med etablerade system för indiska språk. På samma sätt ignorerades etablerade normer för vissa arabiska språkljud. De långa vokalerna <ee> och <oo> lånades från engelskan för att representera långt i respektive u – resultatet är följaktligen att långt e och o skrivs som <ey> och <oa>.

Den amerikanska antropologen Clarence Maloney, som befann sig på Maldiverna vid tiden för bytet, beklagade inkonsekvensen i dhivehi letin och undrade varför ett modernt etablerat system som IAST inte övervägts.

Tāna återinfördes av president Maumoon Abdul Gayoom år 1978. Det latinska translittereringssystemet åtnjuter dock också en utbredd användning.

Konsonanter

Tāna	namn	latinsk	uttal
ހ	haa	h	[h]
ށ	sha viyani	sh	[ʂ]
ނ	noonu	n	[n̪]
ރ	raa	r	[ɾ]
ބ	baa	b	[b]
ޅ	lha viyani	lh	[ɭ]
ކ	kaafu	k	[k]
އ	alifu	se artikel
ވ	vaavu	v	[v]
މ	meemu	m	[m]
ފ	faafu	f	[f]
ދ	dhaalu	dh	[d̪]
ތ	thaa	th	[t̪]
ލ	laamu	l	[l]
ގ	gaafu	g	[g]
ޏ	gna viyani	gn	[ɲ]
ސ	seenu	s	[s̺]
ޑ	da viyani	d	[ɖ]
ޒ	za viyani	z	[z̺]
ޓ	ta viyani	t	[ʈ]
ޔ	yaa	y	[j]
ޕ	pa viyani	p	[p]
ޖ	ja viyani	j	[ɟ]
ޗ	cha viyani	ch	[c]
ޘ	ttaa	th	[θ]
ޙ	hhaa	ḥ	[ħ]
ޚ	khaa	kh	[x]
ޛ	thaalu	dh	[ð]
ޜ	zaa	z	[z]
ޝ	sheenu	sh	[ʃ]
ޢ	ainu	ʿ	[ʕ]
ޣ	ghainu	gh	[ɣ]
ޤ	qaafu	q	[q]
ޥ	waavu	w	[w]
ޞ	saadhu	ṣ	[sˤ]
ޟ	daadhu	ḍ	[dˤ]
ޠ	to	ṭ	[tˤ]
ޡ	zo	ẓ	[zˤ]

Vokaler

Tāna	namn	latinsk	uttal	Tāna	namn	latinsk	uttal
އަ	aba fili	a	[a]	އާ	aabaa fili	aa	[a:]
އި	iibii fili	i	[i]	އީ	eebee fili	ee	[i:]
އު	ubu fili	u	[u]	އޫ	ooboo fili	oo	[u:]
އެ	ebe fili	e	[e]	އޭ	eybey fili	ey	[e:]
އޮ	obo fili	o	[ɔ]	އޯ	oaboa fili	oa	[ɔ:]
އް	sukun	se artikel

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.