Tangaror

Från Wikipedia
Version från den 21 februari 2014 kl. 22.07 av MaundBot (Diskussion | Bidrag) (WPCleaner v1.31 - fixad wikilänk - Roadrunner)
Tangaror
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljTangaror
Thraupidae
Utbredning
Släkten
Se text

Tangaror (Thraupidae) är mycket stor familj med tättingar som endast återfinns i Nya världen. Precis som med många andra familjer av tättingar är taxonomin kring familjen tangaror i förändring. Flera DNA-studier har visat på tidigare okända släktförhållanden mellan släkten och familjer inom gruppen tättingar. Tidigare omfattade tangarorna cirka 240 arter, men idag kategoriseras exempelvis släktena Euphonia och Chlorophonia, som traditionellt placerats i familjen, istället som medlemmar av familjen finkar, och placeras där i den egna underfamiljen Euphoniinae. På samma sätt verkar släktena Piranga, Chlorothraupis och Habia vara närbesläktade med familjen kardinaler.[1]

Utseende

Tangaror är små till mellanstora fåglar. Den minsta arten är vitörad kägelnäbb med en längd på 9 cm och en vikt på 7 gram. Den största arten, vad gäller längd, är skattangara som mäter 28 cm och har en vikt på 76 gram, men den tyngsta är krontangara med en normalvikt på 114 gram, men som bara mäter 23 cm. Könen har vanligtvis samma vikt och storlek. Tangarorna har ofta kraftfullt färgade fjäderdräkter men vissa arter är bara svartvita. Under sitt första år har de oftast en mindre färgstark variant av den adulta fjäderdräkten eller en annorlunda teckning. Hanarna är ofta mer kraftfullt tecknade än honorna. Merparten av tangarorna har korta, rundade vingar. Formen på näbben verkar vara sammankopplad med artens specifika matvanor.

Utbredning

Tangaror återfinns bara i Nya världen och då mestadels i tropikerna. Ungefär 60% av arterna lever i Sydamerika, och 30% av dessa i Anderna.[källa behövs] Merparten av arterna är även endemiska för ett relativt litet område. 18 arter är stannfåglar i Nordamerika och Centralamerika.

Ekologi

De flesta arterna inom familjen lever parvis eller i mindre släktgrupper på 3–5 individer, som då består av föräldrar och deras avkomma. De observeras även enskilt eller i större flockar. De är inte kända för att ha vacker sång men en del arter har mycket komplicerade läten.

Föda

Tangaror är allätare, och deras diet varierar från släkte till släkte. Deras föda består av frukt, frön, nektar, delar av blomställningar och insekter. Arterna kan vara mycket specialiserade på att födosöka på ett specifikt vis. Vissa plockar insekter från grenar, andra från undersidan av blad medan andra fångar insekter i flykten. Ofta lever dessa specialiserade arter i samma områden, men deras specialiseringar minimerar konkurrens om föda.

Häckning

Häckningssäsongen börjar i mars och pågår till juni i de tempererade områdena och i september till oktober i Sydamerika. Viss arter hävdar revir medan andra bygger sina bon i närheten av varandra. Studier av tangarornas häckningsbeteende är få och det finns lite information huruvida de lever monogamt eller polygamt. Hanarna visar upp sina färgrikaste fjädrar både för honor och för rivaliserande hanar och vissa arters uppvaktning omfattar bugningar och uppvisning av den utbredda stjärten.

Merparten av arterna är trädhäckare som bygger cylindriska bon men vissa bon är i det närmaste sfäriska och öppningen är nästan alltid på sidan av boet. Beroende på släkte varierar vilka arter av träd som de bygger sina bon i, och var i träden de placerar sitt bo. De flesta arterna häckar i områden med mycket tät vegetation och vissa arters häckningsförhållanden är fortfarande okända.

Bland de kända arterna varierar kullen med 3–5 ägg. Honan ruvar och bygger boet men hanen kan mata honan under tiden hon ruvar. Båda föräldrar tar han om ungarna men man känner även till fem arter som också får hjälp av andra individer med att ge ungarna föda. Dessa medhjälpare tror man är årsungar.

Systematik

Precis som med många andra familjer av tättingar är taxonomin kring familjen tangaror just nu i förändring. Genetiska studier har exempelvis visat att flera av de arter som har utgjort något av sinnebilden för tangaror, som exempelvis de nordamerikanska arterna inom släktet Piranga istället tillhör kardinalerna. Istället har många syd- och centralamerikanska släkten som tidigare kategoriserats som fältsparvar visat sig tillhöra olika klader inom familjen tangaror.[2][3][4][5]

Fylogenetiska studier indikerar att tangarorna är uppdelade i två huvudgrupper som i sin tur består av ett antal mindre klader.[6] Följande lista är ett försök att organisera dem efter gruppernas släktskap.

Grupp 1

Mestadels arter med dämpade färger

Skifferfink (Haplospiza rustica) är en av alla de arter som tidigare placerades i familjen tangaror men som genom DNA-studier visat sig tillhöra fältsparvarna.

a) Klad bestående av "conebills" och "flowerpiercers" (båda dessa grupper saknar svenskt trivialnamn) tillsammans med släktena Haplospiza, Catamenia och Acanthidops som traditionellt förts till familjen fältsparvar (Emberizidae). Dessa arter formar en grupp trots att de har en mycket varierande näbbmorfologi men istället uppvisar likheter i fjäderdräkt. Merparten är grå, blå eller svarta och flertalet har även rostfärgad undersida:

b) "Gulstjärtade"-kladen:

c) "Fjäderkams"-kladen (omfattar även Coryphospingus som traditionellt placerats bland fältsparvarna):

d) En klad som till största delen omfattar finkliknande arter i Anderna med släkten som Phrygilus och Embernagra tillsammans med en grupp av mycket olika men närbeläktade fink- och sångarliknande former som Poospiza ända till Nephelornis:

Purpurtangara (Ramphocelus bresilius)

e) Utvecklingslinje med arter av basal form inom grupp 1:

Grupp 2

Illustration av mångfalden bland darwinfinkar.

Klad med "seedeaters" (ibland kallade frösparvar) och typiska tangaror

a) Darwinfinkar, "grassquits", atypiska "honeycreepers" och ett antal "seedeaters":

b) Äkta "seedeaters", "yellow-finches" och andra närbesläktade arter som traditionellt placeras i familjen fältsparvar. De första fem släktena delar på ett unikt sköldmönster på tarsen vilket indikerar att de kan röra sig om en monofyletisk grupp:[7] Denna grupp placeras fortfarande i familjen fältsparvar av exempelvis Clements et al. 2011.[8]

Glasögonfrösparv (Sporophila corvina), hane

c) Typiska flerfärgade tangaror, inklusive Paroaria som traditionellt placerats inom familjen fältsparvar:

Thraupis episcopus

d) Typiska tangaror:

e) Bergstangaror:

Grön masktangara (Tangara schrankii)

f) Tropiska tangaror som lever i trädkronor:

g) Utvecklingslinje med arter av basal form inom grupp 2:

Svarthuvad honungssugare (Chlorophanes spiza)

Thraupidae incertae sedis

Arter med oklar taxonomisk placering.

Västlig tangara (Piranga ludoviciana) verkar vara närmare besläktad med kardinalerna.

Släkten som tills nyligen placerades inom familjen tangaror

Besläktad med Arremonops inom familjen fältsparvar (Emberizidae):

Besläktade med Cardinalis inom familjen kardinaler (Cardinalidae):

Placeras i den egna familjen Banansmygar (Coerebidae):

Släkten incertae sedis

  • Släktet Spindalis, 4 arter, vars exakta familjetillhörighet är oklar.

Referenser

Artikeln är till stora delar en översättning från engelska wikipedias artikel Tanager, läst 2008-05-03

Noter

  1. ^ Yuri & Mindell, 2002, s:229–243
  2. ^ Burns et al., 2002, s:1240–1252
  3. ^ Lougheed et al., 2000, s:367–378
  4. ^ Burns et al., 2003, s:360–370
  5. ^ Lagerqvist, 2008, s:43
  6. ^ Fjeldså & Rahbek, 2006, s:72–81
  7. ^ Clark, 1986, s:594–597
  8. ^ et al., 2011
  9. ^ [a b] Klicka et al., 2007, s:1014–1032

Källor

  • Bent, A. (1965) Life Histories of Blackbirds, Orioles, Tanagers, and Allies. New York:Dover Publications, sid:549.
  • Burns, K. J., S. J. Hackett, and N. K. Klein. (2002) Phylogenetic relationships and morphological diversity in Darwin's finches and their relatives. Evolution, nr.56 sid:1240–1252.
  • Burns, K. J., S. J. Hackett, and N. K. Klein. (2003) Phylogenetic relationships of Neotropical honeycreepers and the evolution of feeding morphology. J. Avian Biology, nr.34 sid:360–370
  • Clark, G. A., JR (1986) Systematic interpretations of foot-scute patterns of Neotropical finches., Wilson Bull, nr.98, sid:594–597
  • Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, B.L. Sullivan, C. L. Wood, and D. Roberson. (2011) The Clements checklist of birds of the world, Version 6.6 (xls), <www.birds.cornell.edu/clementschecklist>, läst 2012-10-26
  • Fjeldså J. & Rahbek C. (2006) Diversification of tanagers, a species rich bird group, largely follows lowlands to montane regions of South America., Integrative and Comparative Biology, vol.46, nr.1, sid:72–81. [1]
  • Greeney, H. (2005) Nest and eggs of the Yellow-whiskered Bush Tanager in Eastern Ecuador., Ornitologia Neotropical, nr.16, sid:437–438.
  • Infonatura. 2005 June. Birds, mammals, and amphibians of Latin America, läst 4 mars 2006.
  • Isler M. Isler P. (1987) The Tanagers a Natural History, Distribution, and Identification. Washington D.C., Smithsonian Institution Press, sid:404.
  • Klicka, J., K. Burns, & G. M. Spellman (2007) Defining a monophyletic Cardinalini: A molecular perspective. Molecular Phylogenetics and Evolution nr.45, sid:1014–1032 (sammanfattning PDF)
  • Lagerqvist, Markus (2008) Trassliga familjeförhållanden, Roadrunner, vol.16, nr.1, sid:36–43
  • Larsson, Lars (2001) Birds of the World, CD-rom
  • Lougheed, S.C., Freeland, J.R. Handford, P. & Boag, P.T. (2000) A molecular phylogeny of warbling-finches (Poospiza): paraphyly in a Neotropical emberizid genus. Mol. Phylogenet. Evol., nr.17, sid:367–378.
  • Montereybay. 2000 July. 6-11. Tanagers: Thraupidae, läst 4 mars 2006.
  • Naoki, K. (2003) Evolution of Ecological Diversity in the Neotropical Tanagers of the Genus Tangara (Aves: Thraupidae).
  • Sato, A., C. O'Huigin, F. Figueroa, P. R. Grant, B. R. Grant, H. Tichy, and J. Klein. (1999) Phylogeny of Darwin's finches as revealed by mtDNA sequences. Proc. Nat. Acad. Sci. nr.96, sid:5101–5106.
  • Yuri, T., & D. P. Mindell (2002) Molecular phylogenetic analysis of Fringillidae, "New World nine-primaried oscines" (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogen. Evol. nr.23, sid:229–243.

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Tangaror&oldid=24787296”