Taphozous australis

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Taphozous australis
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningFladdermöss
Chiroptera
FamiljFrisvansade fladdermöss
Emballonuridae
SläkteTaphozous
ArtTaphozous australis
Vetenskapligt namn
§ Taphozous australis
AuktorGould, 1854
Utbredning
Coastal Tomb Bat area.png
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Taphozous australis[2][3] är en fladdermusart som beskrevs av Gould 1854. Taphozous australis ingår i släktet Taphozous och familjen frisvansade fladdermöss.[4][5] IUCN kategoriserar arten globalt som nära hotad.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4]

Arten blir upp till 90 mm lång (huvud och bål) och har en 20 till 30 mm lång svans. Liksom hos andra familjemedlemmar ligger största delen av svansen utanför svansflyghuden och den fria delen ligger svansflyghudens ovansida. Bålens ovansida är täckt av gråbrun päls med några variationer och undersidans päls är oftast ljusare. På några ställen kan en olivgrön skugga förekomma. Den del av svansflyghuden som ligger närmast kroppen är täckt av hår. En säckformig kroppsdel på vingarna med en körtel som kännetecknar hela släktet finns även hos Taphozous australis. Hannar har en liknande kroppsdel på strupen.[6]

Arten förekommer i nordöstra Australien vid kusten och i det angränsande låglandet upp till 300 meter över havet. Utbredningsområdet sträcker sig från Kap Yorkhalvön ungefär till Rockhamton. Fladdermusen lever även på flera australiska öar i samma region. Dessutom hittades en mindre population på Nya Guinea. Habitatet utgörs av buskskogar och träskmarker.[1]

Taphozous australis vilar bland annat i grottor, i bergssprickor och i gamla byggnader. Där bildar den mindre flockar eller sällan större kolonier.[1]

Denna fladdermus är aktiv på natten och den flyger oftast ovanför skogen när den jagar flygande insekter. Grottorna som används har vanligen en luftfuktighet mellan 84 och 92 procent. Allmänt håller individerna några centimeter avstånd från varandra när de sover. Under vintern förekommer däremot grupper med upp till fem exemplar som vilar tätare ihop. Honor kan vara brunstiga mellan april och september. Allmänt föds ungarna mellan september och november (våren på södra jordklotet).[6]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] 2008 Taphozous australis Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Taphozous australis
  3. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  4. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (20 februari 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/taphozous+australis/match/1. Läst 24 september 2012. 
  5. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  6. ^ [a b] ”Coastal sheathtail bat” (på engelska). Department of Environment, Queensland. 2017. https://www.ehp.qld.gov.au/wildlife/animals-az/micro-bats/coastal_sheathtailbat.html. Läst 14 mars 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]