Termisk tändpunkt
Termisk tändpunkt* eller tändtemperatur[a] är den temperatur då:
- en blandning mellan luft och gas, eller luft och ångor från en vätska, kan självantända
- ett dammlager av en fastställd tjocklek kan antända på grund av värme[1]
- en dammatmosfär kan antända på grund av värme[1]
Tändpunkten för ett medium är alltså den temperatur då det är så varmt att mediet börjar brinna utan någon tändkälla, till exempel en gnista eller en öppen låga. Mediet kan vara ett enhetligt ämne, till exempel vätgas, eller en blandning som till exempel gasol och bensin. För dammlager är tjockleken betydelsefull, där tjocka dammlager kan antändas vid lägre temperatur än tunna. Normalt tjocklek vid test av tändtemparatur för damm är 5 mm, T5 mm.
Termisk tändpunkt är alltid högre än mediets flampunkt, den temperatur då mediet har eller ger upphov till en antändbar koncentration i luft, men i övrigt finns inga enkla samband mellan flampunkt och tändpunkt.
Ett exempel är bensin som redan vid cirka -20°C kan antändas med en tändkälla (tändpunkt), medan antändning utan tändkälla (flampunkt) kan ske först vid en temperatur på mellan 280 och 470 °C. Däremot har diesel en relativt hög flampunkt på minst 60 °C, medan den termiska tändpunkten är ganska låg, cirka 240 °C[2][3].
Observera att egenskaperna för vanliga fordonsbränslen kan variera på grund av olika råvaror och till exempel varierande inblandning av förnybart bränsle.
Exempel på flampunkter och termiska tändpunkter[redigera | redigera wikitext]
| Vätska/gas | Flampunkt | Termisk tändpunkt |
|---|---|---|
| Etanol CAS 64-17-5 | 12 °C | 400 °C |
| Metanol CAS 67-56-1 | 9 °C | 440 °C |
| Bensin (en handelsvara*) | < -20 °C | 280-470 °C |
| Dieselolja (en handelsvara*) | ≥60 °C | >240 °C |
| Aceton CAS 67-64-1 | < -20 °C | 539 °C |
| Dietyleter (Eter) CAS 60-29-7 | -45 °C | 175 °C |
| Fotogen (en handelsvara*) | ≥38 °C | >220 °C |
| Gasol (Propan 95) | -108 °C | ca 440 °C |
* Handelsvaror som till exempel bensin kan ha varierande innehåll och egenskaper. Olika raffinaderier tar till exempel sin råolja från olika oljefält, tillsätter olika additiv samt mer eller mindre förnyelsebart bränsle.
Benämningar av brandfarliga gaser och vätskor[redigera | redigera wikitext]
Vätskor med flampunkt 100 °C eller lägre benämns brandfarlig vätska. Gaser som vid 20 °C kan bilda en antändbar blandning med luft benämns brandfarlig gas. Brandfarliga gaser och vätskor benämns som samlingsnamn brandfarlig vara.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Kommentarer[redigera | redigera wikitext]
- ^ Omväxlande används begreppen "termisk tändpunkt", "termisk tändtemperatur" eller "tändtemperatur". Vid gasatmosfär används oftast, men långtifrån alltid, "termisk tändpunkt" av MSB, i klassningshandboken SEK handbok 426, Klassning av explosionsfarliga områden med klassningsstandarden SS-EN 60079-10-1 används oftast "tändtemperatur" och i SEK handbok 427, Elinstallationer i explosionsfarliga områden med elinstallationsstandard SS-EN 6007914 och underhållsstandard SS-EN 60079-17 används bara begreppet "tändtemperatur". Riskbedömning av explosionsfarliga områden med damm hanteras i standarden SS-EN 60079-10-2, Explosiv atmosfär – Del 10-2: Klassning av områden med explosiv dammatmosfär.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] SEK Svensk Elstandard (2015-06-10). Explosiv atmosfär – Del 10-2: Klassning av områden med explosiv dammatmosfär. sid. 11. Läst 29 september 2020
- ^ Svensk Elstandard, SEK (2017). SEK handbok 426, utgåva 5, 2017. sid. 325
- ^ Informationsunderlag - hantering av brandfarlig gas och vätska. Umeå Universitet. 2016-01-19. https://www.aurora.umu.se/globalassets/dokument/universitetsforvaltningen/lokalforsorjningsenheten/brandskydd/informationsunderlag-brandfarlig-gas-och-vatska-161208.pdf. Läst 23 juli 2018