Hoppa till innehållet

Terrordåden i Paris i november 2015

Från Wikipedia
Terrordåden i Paris i november 2015
Karta över attackerna i Paris.

1) Nära Stade de France
2) Le Petit Cambodge och Le Carillon
(Rue Bichat och rue Alibert)
3) Casa Nostra
(Rue de la Fontaine-au-Roi)
4) Bataclan
(Boulevard Voltaire)
5) La Belle Équipe
(Rue de Charonne)
6) Comptoir Voltaire
(Boulevard Voltaire)

Stjärnorna på kartan: Individuella självmordsbombningar runt Stade de France och vid caféet Comptoir Voltaire. (Bataclan ej inkluderat)
PlatsParis och Saint-Denis, Frankrike
Datum13 och 14 november 2015
21.20–0.58 (CET)
AttacktypSkottlossning, sprängdåd (självmord) och gisslantagning
VapenAK-47[1]
Handgranater
Sprängmedel
Självmordsväst
Dödsoffer130 [2]
Skadadefler än 350 [2]
GärningsmänIslamiska staten[3]
Antal deltagareÅtminstone 8[4]
MotivIslamisk extremism
  • Ideologisk invändning mot Paris som en huvudstad för "avsky och perversion"[10]
  • Hämnd för franska flyganfall i Syrien och Irak[11]
  • François Hollandes utrikespolitik gentemot muslimska länder[12]
    • Karta

    Terrordåden i Paris i november 2015 var ett samordnat terrorattentat med skottlossningar och explosioner på sex platser i centrala Paris och i förorten Saint-Denis den 13 och 14 november 2015.

    Sammanlagt 130 personer dödades och över 350 skadades vid dåden, som utfördes samtidigt av tre separata grupper av totalt tio förövare.[13][2] 90 av dödsoffren befann sig i konsertlokalen Bataclan.[14][15]

    Dagen efter dåden anklagade Frankrikes president François Hollande Islamiska staten (IS) för att ha organiserat dådet,[16] vilket bekräftades då terrororganisationen i ett uttalande tog på sig ansvaret.[17] Dådet var det dödligaste i Europa sedan bombdåden i Madrid 2004.[13]

    Händelser

    [redigera | redigera wikitext]

    Tre självmordsbomber utlöstes utanför nationalarenan Stade de France i Saint-Denis. Samtidigt i centrala Paris öppnade attentatsmän eld vid restaurangerna Le Petit Cambodge och La Belle Equipe samt vid baren Le Carillon. Därefter sköts ett stort antal människor i konserthallen Le Bataclan varefter gisslan togs. Ytterligare en självmordsbomb utlöstes vid kaféet Comptoir Voltaire. Samtliga dåd utfördes inom loppet av en timme.

    Fotbollsarenan Stade de France

    [redigera | redigera wikitext]

    Förloppet inleddes omkring 21.20 då den första av tre explosioner inträffade i närheten av Stade de France.[18] Den andra explosionen kom ett par minuter senare.[19] På stadion pågick en vänskapsmatch i fotboll mellan Frankrikes och Tysklands herrlandslag,[20] och i publiken satt 80 000 personer. Åtminstone en av de två självmordsbombarna hade försökt ta sig in på matchen, men blivit bortvisad av vakter och därmed sprängt sig utanför arenan. Förutom de två förövarna omkom en förbipasserande.[13][14]

    Frankrikes president, François Hollande, var på stadion för att se matchen och fördes oskadd i säkerhet.[20] Den tredje bomben sprängdes ca 21.50, vid ett intilliggande McDonalds efter att arenan evakuerats. Ett 50-tal skadades, men endast förövaren omkom.[13][21]

    Restaurangerna Le Petit Cambodge och Le Carillon

    [redigera | redigera wikitext]

    Ungefär samtidigt som den första explosionen vid Stade de France öppnade en person eld med automatvapen från en bil i rörelse och sköt ned gäster som satt utanför restaurangerna Le Carillon och le Petit Cambodge i 10e arrondissementet.[13][18] Femton personer dödades och lika många skadades svårt. Bilen fortsatte sedan vidare.[14]

    Konsertlokalen Bataclan

    [redigera | redigera wikitext]

    Minuterna efter attentaten utanför restaurangerna, runt 21.40, öppnade tre män eld i den fullsatta konsertlokalen Bataclan där det amerikanska bandet Eagles of Death Metal spelade.[13][20] Konsertens 1500 platser var slutsålda, och attentatsmännen sköt skoningslöst in i publikhavet med automatvapen.[14] Under kvällen dödades 89 personer och över 300 skadades.[22] Enligt överlevande ögonvittnen gick attentatsmännen runt bland de som låg på golvet och sparkade dem. De som visade tecken på liv sköts i huvudet. Gärningsmännen laddade om sina vapen flera gånger och log när de sköt mot människor som försökte fly.[23][24] Två poliser anlände runt 22.00, och lyckades skjuta ner en av attentatsmännen, men de hade inte vapnen som krävdes för att fortsätta.[22][13] Insatsstyrkan anlände strax efter, vilket fick de två kvarvarande attentatsmännen att ta överlevare som gisslan, för att använda som mänskliga sköldar.[24][25] En timme av förhandlingar följde, där polis och gärningsmän kommunicerade via telefon och via gisslan. Vid 00.20 fritogs gisslan, varvid en attentatsman sköts ned och den andre sprängde sig själv.[24] Därefter kunde de skadade och de som gömt sig i olika skrymslen eller på taket börja evakueras.[25] Samtliga i gisslan överlevde.[15]

    Fler restaurangdåd

    [redigera | redigera wikitext]

    Den kringkörande bilen öppnade eld vid fler restauranger och uteserveringar i det 11:e arrondissementet. Vid 21.32 sköt de mot kaféet Casa Nostra och pizzerian Bonne Biére nära Place de la Republique(en), på rue de la Fontaine-au-Roi. Fem dödades och åtta skadades svårt.[18][13] Bilen nådde la Belle Équipe i korsningen mellan rue Faidherbe och la rue de Charonne runt 21.36. Där dödades 19 och 14 skadades svårt[18][21] i vad som blev den mest dödliga restaurangskjutningen med drygt tre minuters skottlossning.[14]

    Vid 21.40 släpptes en av männen ur bilen vid boulevarden Voltaire, också det i den 11:e arrondissementet, nära Place de la Nation. Han befann sig inne på caféet Comptoir Voltaire när han detonerade sin självmordsväst och dödade sig själv och skadade en person allvarligt.[13]

    Gärningsmän

    [redigera | redigera wikitext]

    Attackerna uppgavs av Paris chefsåklagare Francois Molins ha varit organiserade i tre grupper, fördelade på varsin bil.[26] Åtta terrorister bekräftades döda i samband med dådet. Sju av dessa sprängde sig själva till döds.[27]

    I närheten av brottsplatserna hittade polisen ett syriskt och ett egyptiskt pass. Det syriska passet, som hittades vid Stade de France, tillhörde en man som i Grekland registrerats som asylsökande.[26] En av gärningsmännen vid Bataclan identifierades genom fingeravtryck som 29-åriga Omar Ismail Mostefai, född i Frankrike och tidigare dömd för flera ringa brott och kopplad till terrorutredningar.[28]

    Hjärnan bakom attacken identifierades vara 27-årige belgaren Abdelhamid Abaaoud(en). Han var då redan dömd i belgisk domstol i sin frånvaro till 20 års fängelse för att ha rekryterat europeiska jihadister till IS.[29] Abaaoud var troligen chaufför i bilen för restaurangdåden,[13] och sågs efter dessa i närheten av Bataclan där han verkade ge order per telefon till gisslantagarna inne i konsertlokalen.[30][15] Både Abaaoud och Chakib Akrouh, en tredje man i samma bil, undkom gripande.[13] Efter att ha blivit identifierad som ledaren för attacken blev Abaaoud, tillsammans med Akrouh, omringad och dödad av polis den 18 november.[13][31][32]

    Den enda överlevande av de tio män som var på plats och deltog vid själva attackerna var Salah Abdeslam. Abdeslam hade kört bilen som gick till Stade de France, men av någon anledning detonerade han aldrig sin självmordsväst utan övergav den i en soptunna. Han lyckades därefter fly till Bryssel, och undkom trots att bilen fastnade i flera poliskontroller på vägen. Därefter höll han sig gömd i flera månader innan han greps i Bryssel den 18 mars 2016 [13] Hans äldre bror Brahim, som också deltog i attentatet, sprängde sig själv till döds vid Comptoir Voltaire.[33][34]

    Rättsprocesser

    [redigera | redigera wikitext]

    I mars 2019 dömdes Jawad Bendaoud till fyra års fängelse för att ha gett husrum till den förmodade organisatören bakom attacken Abdelhamid Abaaoud(en) samt ytterligare en gärningsman. I augusti 2019 dömdes Bendaoud till ytterligare sex månaders fängelse för att ha mordhotat en fängelsevakt.[35]

    År 2021 inleddes rättegången mot 20 män som på olika sätt misstänkts ha hjälpt till att planera terrordåden. När domen kom i juni 2022 fälldes alla utom en på samtliga punkter. Den då 32-årige franska medborgaren Salah Abdeslam dömdes till Frankrikes hårdaste straff: livstids fängelse utan möjlighet till villkorlig frigivning.[34]

    Även den svenska medborgaren Osama Krayem, född i Malmö, dömdes på samtliga punkter till 30 års fängelse. Hans fingeravtryck hade hittats i lägenheten där Parisbomberna tillverkades, och han åtalades för att bland annat ha försett förövarna med vapen. Krayem fick förlängd dom till livstids fängelse efter att han också kopplats till terrordåden i Bryssel 2016.[36][37]

    Efterspel

    [redigera | redigera wikitext]

    Frankrike upprättade gränskontroller och införde undantagstillstånd efter dåden.[38] Tre dagars landssorg utlystes av presidenten.[39]

    Dagen efter dådet anklagade president François Hollande Islamiska staten för att ha organiserat dådet,[16] vilket bekräftades då terrororganisationen i ett uttalande tog på sig ansvaret.[17]

    En jakt på de terrormisstänkta inleddes i Frankrike och Belgien. Man gick även ut med en internationell efterlysning av Salah Abdeslam som misstänktes ligga bakom en av attackerna i Paris[40]. 3000 husrannsakningar och 400 beslut om hus- eller kommunarrest ägde rum under de två första månaderna efter händelsen.[41]

    I augusti 2016 tillkännagav Frankrikes inrikesminister Bernard Cazeneuve att runt 20 radikaliserade moskéer hade stängts sedan december 2015 samt att runt 80 hatpredikanter hade utvisats ur landet sedan 2012.[42]

    Undantagstillståndet

    [redigera | redigera wikitext]

    Undantagstillståndet förlängdes[43] och fortsatte att gälla[44][45][46] i över två år och efter sex förlängningar tills det hävdes den 1 november 2017 i samband med att en ny terrorlagstiftning trädde i kraft.[47]

    Undantagstillståndet har främst drabbat landets muslimer,[46] men även bland annat miljöaktivister som har fått restriktioner i vardagen och har utsatts för husrannsakan inom ramen för undantagstillståndet.[46] Undantagslagarna har en diskriminerande effekt och tillämpas med inriktning mot personer som man tror en dag skulle kunna begå ett attentat.[46]

    Tidslinje

    13 november 2015:

    • 21:20 – Första självmordsbombningen nära Stade de France.[48]
    • 21:25 – Skottlossning på rue Bichat.[48]
    • 21:30 – Andra självmordsbombningen nära Stade de France.[48]
    • 21:32 – Skottlossning på rue de la Fontaine-au-Roi.[48]
    • 21:36 – Skottlossning på rue de Charonne.[48]
    • 21:40 – Självmordsbombning på boulevard Voltaire.[48]
    • 21:40 – Fyra män går in i konsertlokalen Bataclan och börjar skjuta.[48]
    • 21:53 – Tredje självmordsbombningen nära Stade de France.[48]
    • 22:00 – Gisslan tas i Bataclan.[49]

    14 november 2015:

    • 00:20 – Säkerhetsstyrkor går in i Bataclan.[48]
    • 00:58 – Fransk polis avslutar belägringen på Bataclan.[49]
     —Alla tider utgår från CET (UTC+1).

    Enligt statsvetaren Vanessa Codaccioni har undantagstillståndet normaliserats och dess syfte är inte längre att jaga gärningsmännen, men har istället en politisk förklaring som bottnar i människors rädsla.[46] Det råder politisk konsensus i Frankrike att förflytta makt till polis och underrättelsetjänster som utreder och övervakar.[46] En kritiker till undantagstillståndet är Amnesty International som med flera exempel visat på rättsövergrepp och ingripanden som de menar får orimliga konsekvenser för enskilda.[41]

    Den 3 oktober 2017 röstade en överväldigande majoritet i det franska underhuset i parlamentet för en ny terrorlag som permanentade många av befogenheter som myndigheterna haft i samband med undantagstillståndet. Bland annat kan myndigheter, utan tillstånd från en domare, begränsa rörelsefriheten för den som misstänks vara sympatisör för jihad samt genomföra oannonserade id-kontroller på gatorna.[50]

    Enligt en undersökning som genomfördes i början av oktober 2017 hade den nya lagstiftningen stöd av över 80 procent av fransmännen.[47]

    Döda och skadade

    [redigera | redigera wikitext]

    130 människor dödades och över 350 skadades under attackerna,[2] med minst 80 som rapporterades vara i kritiskt tillstånd.[51] Svenska Utrikesdepartementet rapporterade att minst en svensk dödades och en annan skadades under attackerna.[51][52][53] Enligt Belgiens utrikesminister Didier Reynders dödades två belgare.[54] Australiens utrikesminister Julie Bishop informerade att en australiensare bekräftades som skadad.[55]

    Bilder

    [redigera | redigera wikitext]

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Källor

    [redigera | redigera wikitext]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]
    1. ^ Almasy, Steve; Meilhan, Pierre; Bittermann, Jim (14 november 2015). ”Paris attacks: More than 100 killed in gunfire and blasts, French media say” (på engelska). CNN International. http://edition.cnn.com/2015/11/13/world/paris-shooting/index.html. Läst 14 november 2015. 
    2. ^ [a b c d] ”130 dog i terrorattentatet i Paris”. svt.se. http://www.svt.se/nyheter/utrikes/130-dog-i-terrorattentatet-i-paris. Läst 18 december 2015. 
    3. ^ ”ISIS claims responsibility of Paris attacks”. ISIS claims responsibility of Paris attacks. CNN. http://www.cnn.com/2015/11/14/world/paris-attacks/. Läst 14 november 2015. 
    4. ^ Claire Phipps (15 november 2015). ”Paris attacker named as Ismaïl Omar Mostefai as investigation continues – live updates”. The Guardian. http://www.theguardian.com/world/live/2015/nov/15/paris-attacker-named-investigation-continues-live-updates. Läst 15 november 2015. 
    5. ^ ”Trois des terroristes de Paris viendraient de Molenbeek: perquisitions et une arrestation sur place en ce moment”. RTL. 14 november 2015. http://www.rtl.be/info/regions/bruxelles/trois-des-terroristes-de-paris-viendraient-de-molenbeek-perquisitions-et-une-arrestation-sur-place-en-ce-moment-770825.aspx. 
    6. ^ Elgot, Jessica; Phipps, Claire; Bucks, Jonathan (14 november 2015). ”Paris attacks: Syrian who passed through Greece on refugee route one of Isis killers – live”. The Guardian. http://www.theguardian.com/world/live/2015/nov/14/paris-terror-attacks-attackers-dead-mass-killing-live-updates. Läst 14 november 2015. ”The French newspaper Libération reports that one of the terrorists who carried out the Bataclan shooting has been confirmed as a French extremist who was known to police.” 
    7. ^ ”#Paris Terror Attacks: Police issue WANTED notice for terror suspect Salah Abdeslam (26) and warn people not to approach him”. Irish Independent. 15 november 2015. http://www.independent.ie/world-news/paris-terror-attacks-police-issue-wanted-notice-for-terror-suspect-salah-abdeslam-26-and-warn-people-not-to-approach-him-34202592.html. 
    8. ^ Randolph, Eric and Simon Valmary (13 november 2015). ”More than 120 people killed in Paris 'terror' attacks”. Agence France-Presse. Yahoo! News. Arkiverad från originalet den 14 november 2015. https://www.webcitation.org/6d1kwppjd?url=http://news.yahoo.com/least-120-dead-paris-attacks-investigation-source-pta-013205822.html;_ylt=AwrC1DFcskZWYBkAKh_QtDMD;_ylu=X3oDMTByOHZyb21tBGNvbG8DYmYxBHBvcwMxBHZ0aWQDBHNlYwNzcg--. Läst 14 november 2015. 
    9. ^ Chassany, Anne-Sylvaine (15 november 2015). ”Paris attacks: manhunt on for eighth terrorist”. Financial Times (Paris). http://www.ft.com/cms/s/0/9e59afa4-8b78-11e5-8be4-3506bf20cc2b.html. Läst 15 november 2015. 
    10. ^ ”Paris attacks: Bloody atrocity signals shift in Isis strategy”. Financial Times. 14 november 2015. http://www.ft.com/cms/s/2/f2135be4-8ac5-11e5-a549-b89a1dfede9b.html#axzz3rUMoUXgA. Läst 14 november 2015. 
    11. ^ Elgot, Jessica; Phipps, Claire; Bucks, Jonathan (14 november 2015). ”Paris attacks: Islamic State says killings were response to Syria strikes”. The Guardian. http://www.theguardian.com/world/live/2015/nov/14/paris-terror-attacks-attackers-dead-mass-killing-live-updates. Läst 14 november 2015. ”The group says the killings were in response to airstrikes against its militants in Syria, adding France would remain a "key target".” 
    12. ^ ‘This Is Because of all the Harm Done by Hollande to Muslims’, nytimes.com.
    13. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Paul Cruickshank (30 mars 2016). ”Inside the Paris and Brussels terror attacks” (på engelska). CNN. https://www.cnn.com/2016/03/30/europe/inside-paris-brussels-terror-attacks. Läst 9 november 2025. 
    14. ^ [a b c d e] ”Paris attacks: What happened on the night” (på brittisk engelska). BBC News. 14 november 2015. https://www.bbc.com/news/world-europe-34818994. Läst 9 november 2025. 
    15. ^ [a b c] Lucie Aubourg (25 november 2015). ”This Is What Happened at the Bataclan Concert Hall During the Paris Attacks” (på amerikansk engelska). VICE. https://www.vice.com/en/article/this-is-what-happened-at-the-bataclan-concert-hall-during-the-paris-attacks/. Läst 25 november 2025. 
    16. ^ [a b] ”Paris attacks: Hollande blames Islamic State for 'act of war'” (på engelska). BBC. 14 november 2015. http://www.bbc.com/news/world-europe-34820016. Läst 17 november 2015. 
    17. ^ [a b] ”Hollande anklagar IS för terrordåden”. Dagens Nyheter. 14 november 2015. http://www.dn.se/nyheter/varlden/hollande-anklagar-is-for-terrordaden/. Läst 14 november 2015. 
    18. ^ [a b c d] ”Quelle est la chronologie des attaques ?”. Le Monde. 14 november 2015. http://www.lemonde.fr/les-decodeurs/article/2015/11/14/attaques-a-paris-les-questions-que-vous-nous-posez_4809711_4355770.html. Läst 14 november 2015.  (franska)
    19. ^ ”How attacks in Paris unfolded” (på amerikansk engelska). www.cnn.com. 14 november 2015. https://www.cnn.com/interactive/2015/11/world/map-paris-shootings/. Läst 9 november 2025. 
    20. ^ [a b c] ”Just nu: Detta har hänt ikväll”. SvD.se. http://www.svd.se/flera-doda-i-parisattack/om/attackerna-i-paris-oyvz. Läst 14 november 2015. 
    21. ^ [a b] ”Här är terrorplatserna – ett år efter skräcken”. www.aftonbladet.se. 13 november 2016. https://www.aftonbladet.se/a/qnejdz. Läst 9 november 2025. 
    22. ^ [a b] ”Polischef sköt ner Bataclanterrorist”. gp.se. Arkiverad från originalet den 22 december 2015. https://web.archive.org/web/20151222151432/http://www.gp.se/nyheter/varlden/1.2905792-polischef-skot-ner-bataclanterrorist. Läst 18 december 2015. 
    23. ^ ”Den svenske terroristen”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/referens/den-svenske-terroristen. Läst 5 juli 2017. 
    24. ^ [a b c] ”What happened at the Bataclan?” (på brittisk engelska). BBC News. 15 november 2015. https://www.bbc.com/news/world-europe-34827497. Läst 13 november 2025. 
    25. ^ [a b] Chrisafis, Angelique (20 november 2015). ”'It looked like a battlefield': the full story of what happened in the Bataclan” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2015/nov/20/bataclan-witnesses-recount-horror-paris-attacks. Läst 13 november 2025. 
    26. ^ [a b] ”Paris attacks: Prosecutor Molins says three teams involved” (på engelska). BBC. 15 november 2015. http://www.bbc.com/news/world-europe-34823938. Läst 15 november 2015. 
    27. ^ ”Flera terrordåd i centrala Paris”. svt.se. http://www.svt.se/nyheter/utrikes/skottlossning-i-centrala-paris. Läst 14 november 2015. 
    28. ^ Sundberg, Marit (15 november 2015). ”Självmordsbombaren identifierades med hjälp av fingeravtryck”. DN. http://www.dn.se/nyheter/varlden/sjalvmordsbombaren-identifierades-med-hjalp-av-finger/. Läst 15 november 2015. 
    29. ^ Borger, Julian (19 november 2015). ”Abdelhamid Abaaoud: dead Paris terror planner leaves behind countless what-ifs” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2015/nov/19/abdelhamid-abaaoud-dead-paris-terror-leader-leaves-behind-countless-what-ifs. Läst 11 november 2025. 
    30. ^ Tim Lister (14 december 2015). ”Witness: Paris ringleader directed Bataclan theater attackers by phone” (på engelska). CNN. https://www.cnn.com/2015/12/14/world/paris-ringleader-directed-bataclan-terrorists. Läst 25 november 2025. 
    31. ^ TT (19 november 2015). ”"Hjärnan" bakom fler attentatsförsök”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/1bb6b144-e384-4d00-b00a-03aff55feaf1/hjarnan-bakom-fler-attentatsforsok. Läst 11 november 2025. 
    32. ^ Henley, Jon (19 november 2015). ”Abdelhamid Abaaoud, suspected Paris attacks ringleader, was killed in raid” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2015/nov/19/abdelhamid-abaaoud-suspected-paris-attacks-ringleader-was-killed-in-raid. Läst 11 november 2025. 
    33. ^ ”Minister: Abdeslam var redo utföra nya attacker” (på svenska). DN.SE. http://www.dn.se/nyheter/varlden/minister-abdeslam-var-redo-utfora-nya-attacker/. Läst 23 mars 2016. 
    34. ^ [a b] ”20 män döms efter terrordåden i Paris 2015”. SVT Nyheter. 29 juni 2022. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/historiska-rattegangen-over-nu-faller-domarna-efter-terrordaden-i-paris. Läst 8 november 2025. 
    35. ^ ”Jawad Bendaoud condamné à six mois de prison pour avoir agressé verbalement un surveillant” (på franska). Franceinfo. 27 augusti 2019. https://www.francetvinfo.fr/faits-divers/terrorisme/attaques-du-13-novembre-a-paris/jawad-bendaoud/jawad-bendaoud-condamne-a-six-mois-de-prison-pour-avoir-agresse-verbalement-un-surveillant_3593035.html. Läst 13 september 2019. 
    36. ^ ”Vem är terrordömde Osama Krayem från Malmö”. SVT Nyheter. 29 juni 2022. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/terrormisstankte-osama-krayem-fran-malmo. Läst 8 november 2025. 
    37. ^ 19 döms för terrordådet i Paris
    38. ^ ”SvD:s reporter: "Inga kontroller vid gränsen"”. DN.se. 14 november 2015. http://www.svd.se/skjutning-i-centrala-paris--flera-dodsfall. Läst 14 november 2015. 
    39. ^ ”Reseinformation Frankrike”. Sweden Abroad. 15 november 2015. Arkiverad från originalet den 17 november 2015. https://web.archive.org/web/20151117020241/http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Paris/Reseinformation/Reseinformation-Frankrike/. Läst 15 november 2026. 
    40. ^ Tronarp, Gustaf; Eriksson, Niklas (15 november 2015). ”Salah Abdeslam, 26, jagas som terrormisstänkt”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article21769546.ab. Läst 16 november 2015. 
    41. ^ [a b] Christian Catomeris "Paris ett år senare Arkiverad 24 mars 2017 hämtat från the Wayback Machine.", Sveriges Television, 8 november 2017.
    42. ^ Descours, Guillaume; Agences, AFP, AP, Reuters (1 augusti 2016). ”Une vingtaine de mosquées fermées depuis décembre, annonce Cazeneuve” (på franska). Le Figaro. ISSN 0182-5852. http://www.lefigaro.fr/actualite-france/2016/08/01/01016-20160801ARTFIG00129-une-vingtaine-de-mosquees-fermees-depuis-decembre-annonce-cazeneuve.php. Läst 16 mars 2017. 
    43. ^ "Frankrike och undantagstillståndet", Konflikt, Sveriges Radio, 30 april 2016. Åtkomst den 29 januari 2017.
    44. ^ Ekonyheter, 17.45, Sveriges Radio, 9 augusti 2017.
    45. ^ Aktuellt (vid 21.55), SVT, 20 april 2017.
    46. ^ [a b c d e f] Anja Sahlberg. "Kritik mot att undantagstillståndet normaliserats", Studio Ett, Sveriges Radio, 13 november 2016. Åtkomst den 29 januari 2017.
    47. ^ [a b] TT. "Frankrike häver undantagstillstånd – två år efter dåden", stv.se, 1 november 2017. Åtkomst den 1 november 2017.
    48. ^ [a b c d e f g h i] de la Hamaide, Sybille (14 november 2015). ”Timeline of Paris attacks according to public prosecutor” (på engelska). Thomson Reuters. Arkiverad från originalet den 28 april 2020. https://web.archive.org/web/20200428191138/https://www.reuters.com/article/us-france-shooting-timeline/timeline-of-paris-attacks-according-to-public-prosecutor-idUSKCN0T31BS20151114#h8KRqimXftutLeR3.97. Läst 15 november 2015. 
    49. ^ [a b] ”Hollande : "Un acte de guerre commis par une armée terroriste"” (på franska). Le Figaro. http://www.lefigaro.fr/actualites/2015/11/13/01001-20151113LIVWWW00406-fusillade-paris-explosions-stade-de-france.php. Läst 14 november 2015. 
    50. ^ TT. "Franska underhuset stöder ny terrorlag", Helsingborgs Dagblad, 3 oktober 2017.
    51. ^ [a b] ”Search goes on for missing”. BBC News. 16 november 2015. http://www.bbc.co.uk/news/world-europe-34836330. Läst 17 november 2015. 
    52. ^ ”Paris attacks updates”. BBC News. 13–14 november 2015. http://www.bbc.co.uk/news/live/world-europe-34815972. 
    53. ^ ”Svensk dödades i terrordådet”. SVT.se. 14 november 2015. http://www.svt.se/nyheter/utrikes/uppgifter-svensk-dodad-i-terrordadet. Läst 14 november 2015. 
    54. ^ Dubuisson, Martine (14 november 2015). ”Didier Reynders: «Il y a deux victimes belges» à Paris”. Le Soir. http://www.lesoir.be/1043131/article/actualite/belgique/politique/2015-11-14/didier-reynders-il-y-deux-victimes-belges-paris. Läst 14 november 2015. 
    55. ^ ”PARIS ATTACKS: One Australian confirmed injured in horrific terror attacks”. 7 News. 14 november 2015. https://au.news.yahoo.com/a/30093213/state-of-emergency-declared-in-paris-as-dozens-kiled-in-shootings-explosions/. 

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]
    Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Terrordåden_i_Paris_i_november_2015&oldid=58626583”