Thales

Från Wikipedia
Version från den 14 september 2017 kl. 22.57 av Autom (Diskussion | Bidrag) (Rullade tillbaka redigeringar av 79.99.174.250 (diskussion) till senaste version av Luriflax)
Thales
Thales från Miletos.
Thales från Miletos.
Thales från Miletos.
Född625 f.Kr.
Miletos
Död545 f.Kr.
NationalitetGrek
ForskningsområdeFilosofi
Astronomi
Matematik
Känd förElementteorin
Kalendariska beräkningar

Thales från Miletos (grekiska Θαλής ὁ Μιλήσιος), född cirka 625 f.Kr. i Miletos, död cirka 545 f.Kr.[1], var en grekisk försokratisk filosof, allmänt benämnd som den förste filosofen[2] men känd också för insatser inom astronomi och matematik. Han levde och verkade i Miletos. Han var en av Greklands sju vise.

Biografi

Thales är den förste filosof som Diogenes Laertios nämner i sin omfattande biografi över antikens filosofer. Diogenes skriver att Thales var son till Examyes och Cleobulina och delvis var av feniciskt ursprung. Han var den förste som blev utnämnd till "vis man", men ägnade sig till en början åt naturvetenskap, i synnerhet astronomi.

Han är känd bland annat genom historieskrivaren Herodotos vilken berättar att Thales var en berest man som varit i Egypten och andra länder, att han hade kunskap i geometri. Aristoteles utnämnde honom till grundaren av den filosofi vilken frågar sig vad allt vara uppstår ifrån. Aristoteles säger att Thales svarade vatten på den frågan. Han menade att "allt är vatten".

Thales ställde frågan om vad det är som är oföränderligt i det föränderliga; vad är det som är enheten i mångfalden. Han sökte en slags byggsten, ett urämne, arche. Observationer av vattnets funktion ledde honom till ett svar; ur vatten kommer liv; vatten kan anta olika form: fast, flytande, ånga.[1] Poängen i Thales påstående, och anledningen till att han och inte någon föregångare utnämns till västerlandets förste filosof,[3] är att om nu allt består av vatten måste också allt som händer kunna förklaras om man lär känna vattnets lagar och funktioner; allt kan förklaras om vi kan förklara vatten. Det är det första kända försöket att ställa upp en generell teori baserad på observationer av verkligheten.

Genom sin filosofi har Thales kommit att betraktas som en förgrundsgestalt i grundandet av den västerländska vetenskapen i och med att han menade att allt kunde förklaras med hjälp av det mänskliga förnuftet utan åberopande av gudarna.[4] Thales menade att allt är förståeligt för den mänskliga tanken.

Diogenes berättar att Thales var den förste som hävdade att människans själ är odödlig, fastän han medger att Aristoteles och Hippias menade att han sagt att även livlösa ting har själ. Enligt Diogenes beräknade Thales solens storlek till 720 gånger större än månen, bestämde att månaden har trettio dagar och beräknade årets dagar till 365.

Thales dog under en gymnastisk övning som han beskådade, utmattad av hetta, ålder och törst, berättar Diogenes.

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] Världshistorien, s. 104.
  2. ^ Skirbekk, Gunnar & Gilje, Nils, Filosofins historia. Göteborg: Daidalos 1995, s. 23. ISBN 91-7173-042-7
  3. ^ Skirbekk & Gilje, s. 23.
  4. ^ Högnäs, Sten, Idéernas historia: en översikt. Lund: Historiska media 2003, s. 18. ISBN 91-89442-92-X

Webbkällor

Tryckta källor

  • Högnäs, Sten, Idéernas historia: en översikt. Lund: Historiska Media 2003. ISBN 91-89442-92-X
  • Skirbekk, Gunnar & Gilje, Nils, Filosofins historia. Göteborg: Daidalos 1995. ISBN 91-7173-042-7
  • Turnbull, H.W., De stora matematikerna ur antologin SIGMA: en matematikens kulturhistoria (sex band) band I, s 29-30. Forum 1965 2:a uppl. Redaktör: Tord Hall (original The World of Mathematics Simon & Schuster 1956)
  • Världshistorien. Tukan förlag. 2011. ISBN 9789174012644