Thure Annerstedt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med Thure Annerstedt (ingenjör).
Biskop Thure Annerstedt
Biskop Thure Annerstedt
Biskop Thure Annerstedt
Kyrka Svenska kyrkan

Stift Strängnäs stift, biskop
Period 18521880
Företrädare Hans Olov Holmström
Efterträdare Adam Teodor Strömberg

Biskopsvigd 6 juni 1852 av Hans Olov Holmström
Född 6 januari 1806
Död 6 november 1880

Thure Annerstedt, född 6 januari 1806 i Tensta socken i Uppland, död 6 november 1880 i Strängnäs, var en svensk teolog, biskop och riksdagsman.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Thure Annerstedt var son till hovrättsnotarien Samuel Annerstedt och friherrinnan Charlotta Ulrika Cederström. Farfadern Daniel Annerstedt var professor i Uppsala. Annerstedt blev student i Uppsala 1824, filosofie magister 1830, prästvigd samma år, 1832 teologie kandidat och 1833 docent i pastoralteologi, i vilket ämne han 1835-1840 flera gånger hade förordnande som adjunkt.

Han blev teologie licentiat 1839, adjunkt i pastoralteologi 1840, teologie doktor 1845, kyrkoherde i Örebro 1846 och biskop i Strängnäs 1852. Han utsågs 1850 till ledamot i den kommitté som hade att utarbeta förslag till två nya årgångar av predikotexter, vilket förslag fastställdes 1860. Vidare blev han 1852 ledamot av den kommitté, som skulle se över Svenska kyrkans handbok och katekes.

Annerstedt bevistade alla riksmötena från 1847 till 1866 och åtnjöt stort anseende och förtroende bland sina ståndsbröder. Under de sex sista ståndsriksdagarna var han ledamot av statsutskottet och under de fyra sista prästeståndets vice talman. Han var politiskt konservativ, i teologiskt hänseende högkyrklig, och var en av dem som kämpade längst emot representationsreformen.

Han var gift med sin kusin friherrinnan Charlotta Cederström, bror till Rudolf Annerstedt, farbror till juristen och politikern Ludvig Annerstedt och historikern Claes Annerstedt samt gammelmorbror till predikanten Sven Lidman.

Skrivet om Annerstedt[redigera | redigera wikitext]

Den för sin giftiga penna legendariske journalisten Henrik Bernhard Palmær, som var riksdagsman i borgarståndet 1847-48, beskriver Thure Annerstedt i riksdagsarbetet på följande vis:

"Strängt konservativ i sina grundsatser är han, genom förvärvad lärdom och naturlig fyndighet, farlig så väl i anfallet, som i försvaret. Och hans orationer sedan! Om dem kan jag - min redlige vän! - ej giva dig en exakt framställning, därest du ej någon gång haft det nöjet att spisa makaroner. Då känner du dessa vita, mjuka, oljiga, ihåliga, slingriga vetemjölsormar. Det är Annerstedts yttranden, ord för ord, bokstav för bokstav."[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Annerstedt, 2. Ture, 1904–1926.
  1. ^ Henrik Bernhard Palmær: "Brev från Stockholm under riksdagen 1847-48", cit. i H. B. Palmær: "Beska droppar" (red. Göran B. Nilsson, Aldus/Bonniers 1975)

Övriga källor[redigera | redigera wikitext]

  • Svenska män och kvinnor, band 1, Stockholm 1942, s. 113
  • Förteckning å Högvördiga Ståndets vid innevarande Riksdag närvarande ledamöter, prästeståndets protokoll 23/10 1865

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]