Tionde

Från Wikipedia
Version från den 26 november 2017 kl. 17.29 av 84.217.40.8 (Diskussion) (ändrade 1/30 till 1/3 då det ligger i linje med meningens betydelse)
Kyrkhärbret i Älvdalen är ett tiondehärbre där tiondet från församlingen förvarades. Härbret är dendrokronologiskt daterat till år 1285.

Tionde är en skatt som kyrkan uppburit från jordbrukare i många kristna länder. Tiondet motsvarade ursprungligen 1/10 av jordbrukets produktion efter ett i detalj utarbetat system och brukade betalas in natura med produkter från gården. I Sverige övergick vid reformationen 2/3 av tiondet till staten som kronotionde. Kyrkan skulle därefter erhålla den återstående 1/3 av jordbruksproduktionen. Detta utgjorde en del av prästens lön före införande av kontantlön.[1]

Tiondet har sitt ursprung redan i Gamla Testamentet (1 Mos. 14:20 och 5 Mos. 14:22). Än idag praktiseras frivilligt och anonymt tiondegivande, exempelvis av vissa medlemmar i svenska frikyrkor.

Tionde i Norden

I Norden började det införas på 1000-talet, Island var först där det lagfästes år 1096, men först vid 1200-talets slut var det helt reglerat i Sverige.

Enligt Upplandslagen från 1350 betalades sädestiondet med råg, vete, lin, hampa, rovor, ärtor, bönor och humle. Kvicktiondet kunde betalas med grisar, gäss, kalvar, lamm, fisk och gråverk (ekorrens vinterpäls). De som inte odlade något (till exempel hantverkare) kunde betala med kontanter.

Vanligtvis gick 1/3 av tiondet till sockenprästen, och resten gick till sockenkyrkan (byggningssäd), biskopen och de fattiga. Det fanns dels ett sädestionde, (jordbruksprodukter), dels ett kvicktionde (djur).

I samband med Västerås recess 1527 drogs 2/3 till kronan istället, (kronotionde) medan prästen fick behålla sin tredjedel. Kronotiondet avvecklades mellan åren 1885-1903, och prästens tionde avskaffades 1910.

Nutida tionde

Ett frivilligt tiondegivande praktiseras än i dag, bland annat av vissa medlemmar i kristna frikyrkor, som anonymt ger 10% av sin netto- eller bruttoinkomst till kyrkan och andra insamlingar.[2][3]

Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heligas medlemmar betalar tionde till kyrkan.


Se även

Källor

  1. ^ Sten Alsne, Från prästtionden till reglerad lön. Pastoraliekonventionerna i Uppsala ärkestift 1810-1862. (Acta Universitatis Upsaliensis. Studia historico-ecclesiastica Upsaliensia 9.) Uppsala 1966. 477 sidor.
  2. ^ Mariakyrkan i Uddevalla
  3. ^ Pingstkyrkan i Bollnäs

Externa länkar