Torsten Husén

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Torsten Husén (1982)

Torsten Husén, född 1 mars 1916 i Lunds stadsförsamling i Malmöhus län,[1] död 2 juli 2009 i Oscars församling i Stockholm,[2] var en svensk pedagog.[3]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Husén blev filosofie kandidat 1937 och filosofie magister 1938, var amanuens vid Psykologiska institutionen vid Lunds universitet 1938–1943, blev filosofie doktor i Lund 1944,[4] docent i pedagogik vid Stockholms högskola 1947. Han var professor i pedagogik och pedagogisk psykologi 1953–1955 vid Stockholms högskola, i praktisk pedagogik 1956–1971 vid Lärarhögskolan i Stockholm samt i pedagogik vid Stockholms universitet 1971–1981.

Husén var en pionjär inom det försvarspsykologiska området i Sverige under 1940-talet.[5] Han gav 1941 ut boken Militär psykologi och 1942 Psykologisk krigföring. Han var psykologisk expert vid arméledningen 1942–1944, blev militärpsykolog 1944, var psykolaborator vid Centrala värnpliktsbyrån 1948–1953 och lärare vid Krigshögskolan 1949–1953. Han var även lärare vid Socialinstitutet i Stockholm 1950–1954.[3]

Husén deltog i förberedelserna för genomförandet av den svenska grundskolan och var en mycket produktiv författare. Han hade många utländska uppdrag, inte minst beroende på att hans forskning från 1960-talet var inriktad på jämförelser av skolresultat mellan olika länder.[5] Inför arbetet med den svenska högskolereformen 1977 utgav han debattboken Universiteten och forskningen. Han var en av chefredaktörerna för The international encyclopedia of education (1985–1990; 2:a upplagan i 12 band 1994).

Husén intresserade sig också för folkbildning och var under många år engagerad i Folkuniversitetet.[6]

Torsten Husén invaldes som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1956,[7] av Kungliga Vetenskapsakademien 1972, av Finska Vetenskapsakademien 1973, av Polska Vetenskapsakademien 1977 och av ryska Akademien för pedagogiska vetenskaper 1991.[8] Han utsågs till hedersdoktor vid University of Chicago 1967. 1979 tilldelades han Natur & Kulturs Kulturpris.

Jämnårig med Torsten Husén och medförfattare till några av hans skrifter var pedagogen Carl-Hugo Björnsson.

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

  • Militär psykologi (1941).
  • Psykologisk krigföring (1942).
  • Svensk ungdom : psykologiska undersökningar av ynglingar i åldern 17–20 år (1944).
  • Karaktärsbegreppet och de karakteristiska undersökningsmetoderna med bidrag om arbetsprovet (1944).
  • Adolescensen : undersökningar rörande manlig svensk ungdom i åldern 17–20 år (1944), doktorsavhandling.
  • Kriget och den mänskliga faktorn : en psykologisk-pedagogisk studie (1945).
  • Intelligensålder och intelligenskvot (1945).
  • Studier rörande de eidetiska fenomenen (1946).
  • Fridtjuv Berg och enhetsskolan (1948).
  • Rättstavningsförmågans psykologi : några experimentella bidrag (1950).
  • Tvillingstudier : undersökningar rörande begåvningsförhållanden, skolprestationer, intraparrelationer, antropometriska mått, handstilslikhet samt diagnosproblem m.m. inom representativ population likkönade tvillingar (1953).
  • Militärt och civilt (1956).
  • Social background and educational career : research perspectives on equality of educational opportunity (1972).
  • Universiteten och forskningen : en studie av forskningens och forskarutbildningens villkor i multiversitetens samhälle (1975).
  • Skolan i prestationssamhället : ett försök att kritiskt granska skolan som institution (1980)
  • En obotlig akademiker : en professors memoarer (1981).
  • Utbildning i internationellt perspektiv : en inledning till den jämförande pedagogiken (1985).
  • Becoming adult in a changing society (1985), tillsammans med James S. Coleman.
  • The learning society revisited : essays (1986).
  • Universiteten och forskningen : en studie av forskningens och forskarutbildningens villkor (1986).
  • Vad har hänt med skolan? : perspektiv på skolreformerna (1987).
  • Higher education and social stratification : an international comparative study (1987).
  • Skolreformerna och forskningen : psykologisk pedagogik under pionjäråren (1988).
  • Femtio år som utbildningsforskare : föredrag i serien 50 år med vetenskapen, Vetenskapsakademien den 4 november 1987 (1988).
  • Skolan i fokus : kritiska betraktelser (1989).
  • Education and the global concern (1990).
  • Möten med psykologer, pedagoger och andra (1992).
  • Av och om Ingrid : en kvinna : stycken för en trängre krets (1993), om hans hustru.
  • Skola och universitet inför 2000-talet : en utbildningsforskares perspektiv (1995).
  • Insikter och åsikter om utbildningssamhället (1999).
  • Begåvningsreserven : en återblick på ett halvsekels forskning och debatt (2000), med Kjell Härnqvist.
  • Bokslut : essäer om utbildning (2002).

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Ingemar Fägerlind, Sixten Marklund, Vinayagum Chinapah, Torsten Husén : an educator (1991).
  • Torsten Husén : tryckta skrifter 1940–1980. Supplement : tryckta skrifter 1981–1985 (1986).
  • Torsten Husén : printed publications 1981–1995 (1996).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, version 1.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2004).
  2. ^ Sveriges dödbok 1901–2013, version 6.0 (Sveriges släktforskarförbund 2014).
  3. ^ [a b] Husén, Torsten i Vem är det 1969.
  4. ^ Husén, Torsten (1944). Adolescensen: undersökningar rörande manlig svensk ungdom i åldern 17–20 år. Uppsala: Almqvist & Wiksell. Libris 671467 .
  5. ^ [a b] Nationalencyklopedin, band 9 (1992), uppslagsordet Torsten Husén.
  6. ^ Rossander, Erik: ”Minnesord över bortgångna ledamöter”, Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift, nr 6/2009, s. 17, PDF.
  7. ^ Kjellander, Rune: Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995 (Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Stockholm 1996), s. 161.
  8. ^ Rossander, Erik: ”Minnesord över bortgångna ledamöter”, Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift, nr 6/2009, s. 17, PDF.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]