Trafikmagasinet (TV-program)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För tidskriften Trafikmagasinet, se Trafikmagasinet (tidskrift).
Trafikmagasinet
Genretrafikprogram
ProgramledareCarl-Ingemar Perstad (1978-2002)
MedverkandeCarl-Ingemar Perstad
Christer Glenning
Björn Svallner
Staffan Borglund
Sofia Lindahl
Bodil Karlsson
Veronika Marklund
Antal avsnitt545
LandSverige Sverige
Språksvenska
Produktion
ProduktionsbolagSVT Falun
Sändning
OriginalkanalSVT
Originalvisning15 mars 1978 - 29 december 2003
StatusNedlagd
IMDb

Trafikmagasinet var ett svenskt motor- och trafikprogram i SVT som sändes från 15 mars 1978 till 29 december 2003.[1][2]Trafikmagasinet hade en tydlig konsumentprägel med olika tester och sin betygsättning med rattsymboler. Programmet producerades i Falun. Totalt producerades över 500 avsnitt.[3]

Programhistoria[redigera | redigera wikitext]

Programmets öppningsbild i vinjetten var under många år en snötäckt bilruta där en vindrutetorkare kämpade mot snön. Programmets logotyp dubbelkopierades på en bild av en startande jumbojet, eftersom programmet under de första åren tog upp alla former av trafik.

Trafikmagasinets biltester skapade skola och konceptet kopierades av TV-bolag i de andra nordiska länderna. Framför allt var programmet inriktat på att testa nya bilmodeller och då särskilt familjebilar. Ibland gjordes också tester av begagnade bilar och rekommendationer för vad som var bästa köp. Förutom de egenskaper man kunde läsa sig till tog man gärna fram hur bilarna reagerade vid undanmanövrar och på dålig väg. Man hissade också upp bilarna för att visa detaljer från undersidan, säkerhetsdetaljer och hur bra rostskyddet verkade vara. Christer Glenning genomförde testerna och gav ris och ros till biltillverkarna. I många säsonger hade man också testfamiljer som fick använda bilarna i vardagen och kunde komma med synpunkter. En av dessa familjer som förekom ofta i programmet var Cecilia Forss och hennes föräldrar. Man gjorde också tester av tillbehör och jämförde servicekostnader. Det förekom en del reportage även utanför Sverige, till exempel gjorde Carl-Ingemar Perstad inför sommarsäsongen 1985 en reportageresa genom DDR, där han testade hjälptelefonerna utefter motorvägarna och intervjuade en Trabantägare.[4][5][6]

Programmets konsumentprägel bidrog till att flera biltillverkare nödgades förlänga garantier och erbjuda kunder att köpa tillbaka defekta exemplar av nya modeller. Programmet var genom åren en stor tittarsuccé med som mest 2,4 miljoner tittare. Trafikmagasinet nominerades flera gånger i mitten av 1990-talet till "Bästa TV-program" i sin genre av en svensk tidning. Samtidigt kritiserades programmet ibland för sin grabbiga och provinsiella stil; särskilt biltestaren Christer Glenning blev föremål för många parodier.

Trafikmagasinet byggde på en idé av Carl-Ingemar Perstad. Han fick 1987 motta Kungliga Automobilklubbens Silverplakett för sitt arbete för en säkrare trafik. Ett uppskattat inslag var när Carl-Ingemar Perstad körde bil berusad, med över en promille i kroppen, för att visa riskerna med alkohol bakom ratten. Eftersom testet inte fick göras i Sverige hyrde Trafikmagasinets team in sig hos den amerikanska statspolisen (Maryland Highway Patrol) som hade en speciell anläggning för den typen av tester.

En milstolpe i programmets historia var när en blå Škoda 120 LS under 1979 välte i ett undanmanöverprov i 30 km/h. Modellen klassades som "livsfarlig", och debaclet fick stor uppmärksamhet. Bilen står idag på bilmuseum i Härnösand.

Under Trafikmagasinets sista år lämnade programmet konceptet med programledare i studio och reportagen hölls istället samman av grafik. I samband med att SVT 2003 drabbades av omfattande nedskärningar meddelades den 26 september samma år att programmet skulle läggas ner, vilket också skedde i december samma år.[7]

Nyckelpersoner[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]